Debatten om invandringens betydelse för den rödgröna övervikten i det svenska valresultatet fortsätter. Efter att Kent Ekeroth polisanmälts för att ha talat om ”röstboskap från utlandet” går nu den tidigare M-riksdagsledamoten Hanif Bali in i diskussionen. Med ett tankeexperiment om Viktor Orbáns Ungern ifrågasätter han varför ett tillfälligt stopp för nya medborgarskap betraktas så olika beroende på vilket land och vilka väljare det handlar om.
Det skiljde bara några tiotusentals röster mellan blocken efter söndagens riksdagsval till de rödgrönas favör. Samtidigt har omkring 200 000 personer beviljats svenskt medborgarskap sedan Tidöregeringen tillträdde hösten 2022. Kombinationen har utlöst en infekterad debatt om vilken betydelse de nya väljarna haft för valresultatet.
SVT:s egen granskning visar att väljare med utomeuropeisk bakgrund röstar betydligt oftare på de rödgröna partierna. När SVT Verifierar försökte uppskatta hur de nya medborgarna kan ha röstat landade beräkningen på ett rödgrönt övertag på omkring 30 000–35 000 röster. Det är i paritet med det antal röster som faktiskt avgjorde att de blågula fick kasta in handduken.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Bali: Tänk om det hade varit Orbán
Nu ger sig den tidigare moderate riksdagsledamoten och debattören Hanif Bali in i diskussionen genom ett tankeexperiment där Sverige byts ut mot Viktor Orbáns Ungern.
”Hade Orban lockat ryska medborgare med sociala förmåner och gett dem rösträtt enbart efter en mandatperiod med vetskapen att 70% av dem kommer rösta på honom eller hans koalitionspartners hade vi nog tyckt att det var problematiskt”, skriver Bali på X.
Han fortsätter med att oppositionens reaktion i ett sådant läge sannolikt skulle ha betraktats annorlunda:
”Därtill hade vi tyckt att det varit fullt legitimt för oppositionen att införa ett moratorium för medborgarskap så deras nya medborgarskapslagar hinner träda i kraft.”
Bali avslutar med en syrlig kommentar om hur han tror att argumentationen däremot inte hade låtit:
”Vad vi inte hade sagt är:
– Den ungerska oppositionen får väl bli bättre på att kampanja på ryska!!”
Ekeroth polisanmäld efter ”röstboskap”
Bakgrunden är bland annat den uppmärksammade intervju som tidigare SD-riksdagsledamoten och numera SD-toppen i Dalarna samt Samnytts vd Kent Ekeroth gav till P4 Dalarna efter valet. Ekeroth pekade på ”invandrarrösten” som en förklaring till Tidösidans resultat och använde uttrycket ”röstboskap från utlandet”.
När han fick frågan om det inte är positivt att svenska medborgare använder sin rösträtt svarade han att det enligt honom inte är bra att svenskar ”ger upp makten i sitt eget land”.
Uttalandena har väckt kraftiga reaktioner från vänsterhåll. Statsvetaren Zeth Isaksson vid Stockholms universitet beskrev formuleringen ”röstboskap” som ”ett avhumaniserande sätt att se på en väljargrupp som är medborgare som alla andra”. Han betecknade också resonemanget som antidemokratiskt och framhöll betydelsen av ett högt valdeltagande.
På fredagen stod det klart att Ekeroth också polisanmälts för hets mot folkgrupp av en lokalpolitiker från ett annat parti i Västsverige. En polisanmälan innebär i sig inte att uttalandet bedömts vara brottsligt. Begreppet ”röstboskap” är dock inte nytt i den politiska debatten och det är oklart vilken specifik folkgrupp som anmälaren menar att det har hetsats mot.
SVT räknade på de nya medborgarna
Samtidigt visar statistiken att den sakfråga som ligger bakom ordstriden är mer komplicerad. SVT Verifierar har med hjälp av uppgifter från Migrationsverket räknat fram att 64 procent av dem som fått svenskt medborgarskap sedan Tidöregeringen tillträdde i oktober 2022 har utomeuropeisk härkomst. Sex procent kommer från övriga Norden och 24 procent från andra europeiska länder.
SVT vallokalsundersökning Valu visar samtidigt att väljare med utomeuropeisk bakgrund i betydligt högre grad röstade på de rödgröna partierna. SVT applicerade därför röstningsmönstret i Valu på de olika ursprungsgrupperna bland de nya medborgarna och antog ett valdeltagande på 60 procent. Resultatet blev ett beräknat övertag på omkring 35 000 röster för de rödgröna.
Den siffran är dock en övre gräns. Omkring en fjärdedel av de nya medborgarna uppskattas ha varit minderåriga på valdagen. När dessa räknas bort på det sätt som tillgänglig statistik medger sjunker den beräknade skillnaden till omkring 30 000 röster. Som jämförelse skiljde 33 400 röster mellan blocken när SVT gjorde sin beräkning på onsdagen.
Siffrorna ligger alltså i samma storleksordning som marginalen mellan blocken. Men därifrån går det inte att dra en tvärsäker slutsats att ett moratorium för medborgarskap hade gett ett annat valresultat men även SVT menar att sannolikheten är hög.
Samtidigt bör resonemanget också ses i ett längre perspektiv. Medborgarskap i hundratusental med liknande profil har delats ut under en lång rad mandatperioder som sammantaget kan antas ha gynnat de rödgröna. Ekeroth är inte den första som varnat för att den demografiska förändringen på sikt kan göra det omöjligt för borgerliga och socialkonservativa partier att få majoritet i riksdagsval.
– Det är bara en hypotes, inget som i nuläget går att empiriskt verifiera, understryker nationalekonomen Henrik Andersson vid Uppsala universitet i en kommentar till SVT.
Invandrarrösterna kan ha haft mindre påverkan på valutgången – men också större. Valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson framhåller att det i ett mycket jämnt val som det här går att peka ut en rad olika väljargrupper som matematiskt ”avgörande” – inte bara nyblivna medborgare från tredje världen.
SD ville stoppa medborgarskapen redan 2022
Frågan om ett tillfälligt stopp för nya medborgarskap är samtidigt betydligt äldre än eftervalsdebatten. Redan i november 2022 motionerade SD-ledamöterna Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour om ett moratorium i väntan på att nya och hårdare medborgarskapsregler skulle hinna införas. Förslaget avslogs av riksdagen.
Tanken fanns dessutom också inom Moderaterna. Redan den 5 oktober 2022, innan den nya regeringen hade tillträtt, föreslog den nyvalde M-riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm att ett moratorium skulle övervägas.
Han konstaterade att M, KD, L och SD samtliga ville skärpa kraven och pekade på att tiotusentals medborgarskap redan hade beviljats samtidigt som närmare 100 000 ansökningar behandlades. Något moratorium infördes dock aldrig.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Svenskar måste mobilisera såsom MENA-invandrarna gör”
Först den 6 juni i år började de nya skärpta reglerna för svenskt medborgarskap att gälla. Bland förändringarna finns hårdare krav på hemvisttid och skötsamhet samt krav på egen försörjning och kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Reglerna infördes utan övergångsbestämmelser och gäller därför även äldre ansökningar som ännu inte hunnit avgöras.
Kritik även inifrån SD
Ekeroths förklaring till valresultatet delas samtidigt inte av alla inom Sverigedemokraterna. Partiets klimat- och miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen har kallat resonemanget ”defaitistiskt” och pekat på att skillnaden mellan blocken är liten.
Enligt Kinnunen bör partiet snarare analysera varför det inte lyckades locka ytterligare 40 000–50 000 väljare och mobilisera bättre i andra delar av landet. Partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson har också sagt att flera delar av SD valrörelse behöver analyseras.
Debatten rymmer därmed två delvis olika frågor – dels hur Ekeroth beskrivit svenska väljare med invandrarbakgrund, dels den mer mätbara frågan om hur förändringar i väljarkårens sammansättning kan påverka ett mycket jämnt val. Det är i den senare diskussionen Bali nu placerar sitt ungerska tankeexperiment för att signalera att diskussionen sannolikt sett annorlunda ut om det varit Ungern under Orban i stället för Sverige den handlat om.
LÄS ÄVEN: Dagerlind: Med folkutbytespolitik exemplifierar Sverige den demokratiska paradoxen
