Avfalls- och energibolagen Renova, Sysav och Öresundskraft får sammanlagt 9,3 miljarder kronor av staten för att fånga in koldioxid från sina anläggningar och lagra den djupt ner i berggrunden. Tillsammans med de 20 miljarder som Stockholm Exergi fick i fjol har staten nu lovat bort omkring 29,3 av de 30,7 miljarder som avsatts för tekniken fram till 2046. Samtidigt konstaterar Energimyndigheten själv att kostnaderna har blivit betydligt högre än man räknade med.

Pengarna fördelas i den andra så kallade omvända auktionen, där bolagen tävlar om att lagra koldioxid till så lågt stöd per ton som möjligt. Bara tre bolag sökte när ansökningstiden gick ut den 13 augusti, och alla tre får stöd, framgår det av beskedet från Energimyndigheten på fredagen.

Sysav i Malmö planerar att lagra 3,6 miljoner ton koldioxid under stödperioden, Öresundskraft i Helsingborg 1,26 miljoner ton och Renova i Göteborg 890 000 ton. Det blir sammanlagt 5,75 miljoner ton. Alla tre är kommunägda. Lagringen ska vara i gång senast fyra år efter beslutet, och pengarna betalas ut i takt med att koldioxiden faktiskt lagras. Stödet får användas både till att bygga anläggningarna och till att driva dem.

I genomsnitt blir det drygt 1 600 kronor från staten för varje ton koldioxid som lagras. Hur mycket vart och ett av bolagen får per ton redovisar myndigheten inte. Stockholm Exergi fick i den första auktionen 1 760 kronor per ton för att lagra drygt 11 miljoner ton under 15 år.

LÄS ÄVEN: Nästa gröna bubbla? Miljarder till koldioxidinfångning möter hård sågning

Dyrare och långsammare än beräknat

I en redovisning till regeringen i våras skriver Energimyndigheten att kostnaderna för att avskilja, transportera och lagra koldioxiden är betydligt högre än vad myndigheten själv uppskattade 2021. Projekten tar också längre tid än väntat. Som förklaring anges geopolitisk oro, politisk osäkerhet och allmänna kostnadsökningar. Bolagen har dessutom fått fyra år på sig till första lagringen i stället för tre, eftersom de ansåg att tiden var för kort.

Regeringen har samtidigt krympt potten. Från början var 36 miljarder kronor avsatta, men i budgeten för 2026 sänktes beloppet till 30,7 miljarder. Enligt myndighetens beräkning innebär det drygt 3 miljoner ton mindre lagrad koldioxid. Hela stödsystemet väntas nu ge närmare 17 miljoner ton lagrad koldioxid fram till 2046.

Öresundskraft fick nej förra gången

I den första auktionen sökte sex bolag, men bara Stockholm Exergi fick stöd. Öresundskraft var ett av bolagen som fick avslag i januari 2025. Eftersom Stockholm Exergi tog två tredjedelar av budgeten var det den här gången pengarna som satte gränsen för hur många som kunde få stöd. Redan efter den första auktionen tyckte vissa aktörer att alldeles för mycket av budgeten gick till ett enda projekt, enligt den uppföljning som myndigheten redovisade våren 2025.

Statens stöd är inte den enda inkomsten. Stockholm Exergis projekt finansieras också med pengar från EU:s innovationsfond och genom att bolaget säljer så kallade negativa utsläpp, krediter som andra företag kan köpa för att kompensera för sina egna utsläpp. Inför den andra auktionen fick bolagen bara räkna av sådana intäkter som redan var säkrade, och nya intäkter ska rapporteras så att stödet kan justeras.

LÄS ÄVEN: Grönt projekt slukar pengar – vänder sig till skattebetalarna

Bara koldioxid från biologiskt material, som skogsråvara, kan få stöd. När avfall eldas uppstår också koldioxid från fossila källor som plast. Måste den fångas in för att anläggningen ska fungera får bolagen stå för den kostnaden själva.

Stödet har överklagats i EU

Stödsystemet godkändes av EU-kommissionen 2024, men beslutet har överklagats till EU:s tribunal av bolaget Danube CCS Ventures. Energimyndigheten har tagit fram underlag till Regeringskansliet inför rättsprocessen.

Myndigheten ser beslutet som ett steg mot klimatmålet om nettonollutsläpp 2045. Generaldirektören Caroline Asserup menar att stödet också skapar affärsmöjligheter i en ny bransch som stärker svensk konkurrenskraft.