Regeringen och Sverigedemokraterna presenterar ett nytt förslag som syftar till att få fler utvisningsdömda brottslingar att lämna Sverige snabbare. Vid en pressträff i förra veckan meddelade Tidöpartierna att en utredning nu tillsätts för att undersöka hur personer som dömts till fängelse och samtidigt ska utvisas ska kunna erbjudas tidigare villkorlig frigivning om de frivilligt återvänder till sitt hemland.

Förslaget är en del av regeringens arbete med att skärpa migrations- och kriminalpolitiken och syftar till att både öka antalet verkställda utvisningar och minska belastningen på Kriminalvården.

Regeringen framhöll att syftet är att skapa starkare incitament för personer som ändå ska lämna Sverige att göra det frivilligt i stället för att avtjäna längre tid i svenska fängelser.

Den särskilda utredaren ska bland annat ta ställning till hur stor straffreduktionen ska kunna vara, vilka brott som ska omfattas och om personer dömda för de allra grövsta brotten ska undantas från möjligheten.

LÄS ÄVEN: Tidöregeringen: Fler invandrare ska utvisas: ”Dags att ta av silkesvantarna”

Utredningen ska även se över vad som ska gälla om en person som frigivits i förtid senare återvänder till Sverige i strid med sitt återreseförbud.

Enligt regeringen är målet att fler utvisningsbeslut faktiskt ska verkställas samtidigt som kostnaderna för Kriminalvården minskar och fängelseplatser frigörs.

– Den som har dömts till utvisning på grund av brott ska självklart också lämna Sverige. Samtidigt som regering kraftigt skärper reglerna för brottsutvisningar vill vi också skapa fler förutsättningar för ökad verkställighet. Det handlar om att ge brottsoffer den upprättelse som de har rätt till och värna Sveriges trygghet, sa migrationsminister Johan Forssell (M).

Accepterar frivilliga återvändanden

En central del av regeringens argumentation handlar om att vissa länder kan acceptera frivilliga återvändanden men motsätter sig tvångsutvisningar.

Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling pekade under pressträffen på att detta är ett praktiskt hinder i dagens system.

– Det finns länder som inte godtar att utvisningsbeslut verkställs med tvång men som tenderar att acceptera utvisningarna så länge de sker av fri vilja, sa Aspling.

Foto: Sverigedemokraterna

Inspiration från andra länder

Modellen är inte unik. Regeringen pekar på att liknande system redan används i flera europeiska länder, däribland Danmark, Norge och Storbritannien, för att uppmuntra utländska medborgare som dömts för brott att lämna landet frivilligt.

LÄS ÄVEN: Informationsplikten nu införd – kommer inte följas av alla

Bakgrunden är att många utvisningsbeslut i dag är svåra att verkställa. Det kan bero på att den dömde motsätter sig återvändandet eller att hemlandet inte vill ta emot personen. Regeringen hoppas att ett ekonomiskt och tidsmässigt incitament ska leda till fler frivilliga återvändanden.

Fler skärpningar sedan Tidöavtalet

Förslaget är ytterligare ett led i den omfattande omläggning av migrations- och rättspolitiken som genomförts sedan regeringen tillträdde med stöd av Sverigedemokraterna hösten 2022.

Under mandatperioden har reglerna för arbetskraftsinvandring skärpts, möjligheterna till permanenta uppehållstillstånd begränsats, vandelskrav införts i utlänningslagen och informationsutbytet mellan myndigheter utökats för att stärka arbetet mot personer som vistas olagligt i landet.

Regeringen har samtidigt betonat att Sverige ska ha en av Europas mest restriktiva migrationslagstiftningar.

Opposition väntas rikta kritik

Förslaget väntas samtidigt bli föremål för debatt. Kritiker kan komma att ifrågasätta att personer dömda för brott får avtjäna kortare fängelsestraff medan regeringen framhåller att alternativet i många fall är att de ändå friges i Sverige efter avtjänat straff innan utvisningen kan verkställas.

Hur ett framtida system ska utformas i detalj återstår nu för den särskilda utredningen att ta ställning till innan regeringen kan lägga fram ett lagförslag för riksdagen.

FAKTA: Brottsutvisningar – många beslut verkställs aldrig

En utländsk medborgare som döms för brott i Sverige kan i samband med domen även få ett beslut om utvisning. Personen ska då lämna landet efter avtjänat straff och kan ofta få ett återreseförbud.

Enligt en analys från Brottsförebyggande rådet (Brå) verkställdes färre än hälften av alla beslut om utvisning på grund av brott under perioden 2013–2024. Av 5 826 personer som avslutat en fängelseplacering efter att ha dömts till utvisning hade 48 procent fått sin utvisning genomförd under uppföljningsperioden.

Vanliga hinder är bland annat:

  • att personen saknar giltiga resehandlingar eller inte samarbetar med myndigheterna,
  • att hemlandet inte accepterar att ta emot personen,
  • att det saknas praktiska möjligheter att genomföra en tvångsutvisning.

Brå konstaterar att andelen verkställda utvisningar varierar kraftigt beroende på medborgarskapsland. För personer från västeuropeiska länder är verkställigheten betydligt högre medan den är lägre för flera andra regioner där det finns större praktiska hinder kring identitetshandlingar, mottagande och återtagandeavtal.

Vad tycker du?

LÄS ÄVEN: Rödgröna kravet: Hämta tillbaka utvisade