Arbetsmiljön på flera statliga arbetsplatser tycks vara allt annat än harmoniska, det framgår av en ny rapport. Varannan medlem i Fackförbundet ST undviker att framföra kritik på sin arbetsplats på grund av rädsla för negativa konsekvenser och var tredje upplever någon form av tystnadskultur.

ST:s rapport Tyst stat bygger på svar från 22 000 medlemmar i förbundets arbetsmiljöundersökning där ett flertal statliga arbetsgivare ingår. Sämst till ligger Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården där 56 respektive 51 procent av de tillfrågade uppger att det råder en tystnadskultur.

På tredje plats kommer Migrationsverket följt av Polisen och Specialpedagogiska skolmyndigheten. På andra sidan av spektrumet finns bland andra Bolagsverket och SMHI där bara omkring tio procent upplever att det finns en tystnadskultur.

LÄS ÄVEN: Kaotiskt på S kvinnoförbund: ”Hjärtklappning och mardrömmar”

– Vi ser tyvärr att det här är ett utbrett problem på många arbetsplatser, säger Martina Cras, utredare på ST, till Publikt.

– Det handlar om styrning och hur man tar emot kritik och synpunkter, man måste skapa öppenhet varje dag. Men också om arbetsbelastningen.

Hotad demokrati

Enligt Martina Cras riskerar en tystnadskultur leda till arbetsmiljömässiga konsekvenser för enskilda anställda eller värre – få större effekter på staten och demokratin. Hon befarar att kompetens går förlorad eller att anställda inte vågar påtala problem eller missförhållanden på arbetsplatsen.

Problemen med tystnadskultur ska vara större på arbetsplatser med en hög arbetsbelastning.

Listan

Statens institutionsstyrelse, 56 procent
Kriminalvården, 51 procent
Migrationsverket, 37 procent
Polisen, 36 procent
Specialpedagogiska skolmyndigheten, 36 procent
Regeringskansliet, 35 procent
Sida, 35 procent
Sjöfartsverket, 34 procent
Swedavia, 32 procent
Försäkringskassan, 31 procent

LÄS ÄVEN: Kaos på Jämställdhetsmyndigheten – personalen känner sig diskriminerad och kränkt