Israel bombade under onsdagen ett gasfält i Iran. Iran svarade omedelbart med att angripa motsvarande fält i Qatar på andra sidan Persiska viken. Nu rasar USA:s president Donald Trump mot den israeliska attacken.
Sydpars-fältet är världens överlägset största sammanhängande naturgasfält. Det är beläget mitt i Persiska viken, på gränsen mellan Iran och Qatar.
Även om Ryssland totalt sett har världens största kända naturgasfyndigheter, så är de fördelade på ett större antal fält. Världens nästa största gasfält, Urengoyfältet i Ryssland, är bara en sjundedel så stort som Sydpars-fältet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Israel pekas ut för attack
Under onsdagen attackeras den iranska delen av Sydpars-fältet, och delar av dess anläggningar börjar brinna. Det är till en början oklart om det är USA eller Israel som ligger bakom attacken.
I ett inlägg på sin egen sajt Truthsocial lägger Donald Trump emellertid skulden för den helt och hållet på Israel.
”Israel har, av ilska över det som har hänt i Mellanöstern, våldsamt slagit till mot en större anläggning känd som Sydpars-gasfältet i Iran”, skriver han.
Vidare hävdar den amerikanske presidenten att USA ”inte visste någonting om just denna attack” och han bedyrar, med versaler, att ”ISRAEL INTE KOMMER GENOMFÖRA NÅGRA FLER ATTACKER” mot gasfältet.
Iran svarar hur som helst omedelbart på den israeliska attacken genom att attackera Qatars del av gasfältet, på andra sidan Persiska viken.
Qatar är en nära USA-allierad som upplåter sitt territorium till amerikanska baser. Bland annat till det amerikanska centralkommandots Al Udeid-flygbas utanför Doha.
Krigade mot IS – bombas av USA
På lördag har det gått tre veckor sedan Israel och USA inledde sitt gemensamma krig mot Iran; ett krig som Trump tidigare sagt kommer vara över på ”fyra-fem veckor”.
Motivet till kriget är diffust. Inte minst Trump har uppgett olika motstridiga förklaringar till det. Dominerande teman är i alla fall påståenden om att Iran innan attacken försökte utveckla kärnvapen, och att landet utgör ett hot mot Israel.
USA och Israel har i alla fall attackerat ett stort antal mål runt om i inte minst Iran de senaste veckorna. Ett dussintal högt uppsatta ledare, däribland Irans högste ledare Ali Khamenei och några av landet viktigaste militära officerer, dödades redan i de första attackerna den 28 februari.
LÄS ÄVEN: VIDEO: Här sänker USA-ubåt ett iranskt krigsfartyg
Men det är inte enbart över Iran som de amerikansk-israeliska bomberna faller. Även Libanon och Irak försöker de båda krigslystna länderna komma åt shiamuslimska miliser som är eller anses vara allierade med fienden.
En av dessa är Folkets mobiliseringsstyrkor i Irak (PMF). Milisen grundades 2014 för att kriga mot terrorsekten Islamiska staten, och utgör formellt en del av Iraks militär. Den deltog i varje större slag mot den fruktade terrorsekten; inte minst slutstriden om Mosul vintern 2016/2017.
De senaste veckorna har emellertid ett drygt dussintal PMF-baser i Irak bombats av USA och Israel på grund av de religiösa banden till Iran.
Iranska vedergällningsattacker
Iran har svarat på de amerikansk-israeliska bombningarna genom att attackera mål runt om i regionen som knyts till angriparna. Inte minst i Israel och amerikanska baser i arabländerna. Och nu senast gasfältet i Qatar.
Även om det inte råder någon tvekan om vilken sida som har det militära övertaget, så fortsätter iranska drönare och även ballistiska missiler utgöra ett hot för USA och Israel.
På Truthsocial hotar Trump med att ”fullständigt spränga hela South Pars-gasfältet, med en styrka och kraft som Iran aldrig tidigare har sett eller skådat”, om de fortsätter med attacker mot USA:s allierade och att han ”inte kommer tveka om att göra det”.
Frågan är emellertid om den amerikanske presidenten kommer våga eskalera kriget ännu mer. Hittills har tretton amerikanska soldater bekräftats döda, och hundratals har skadats. Vad än värre är: Oljepriset har stigit dramatiskt de senaste veckorna, och efter händelserna på Sydpars-fältet riskerar även priset på naturgas skjuta i höjden.
Skenande olje- och energipriser är något som det hårt sanktionerade Iran kan leva med. Däremot är det inget som västvärldens ekonomier, inklusive USA:s, kommer kunna tåla i längden. Något som gör att missnöjet jäser bland väljarna hemma i USA.
Detta skapar spekulationer om huruvida Trump tagit sig vatten över huvudet, och gett sig in i ett krig han inte kan vinna; oavsett hur många iranska ledare som dödas. Och om han kommer vilja fortsätta eskalera kriget, eller snarare hitta en väg ur det.
LÄS ÄVEN: Irans nya Ayatollah lovar öppna ”andra fronter” mot västvärlden
