Storbritannien planerar att införa ett omfattande förbud som stoppar barn under 16 år från att använda stora sociala medieplattformar. Beskedet presenterades av premiärminister Keir Starmer och beskrivs som ett av de mest långtgående greppen hittills för att reglera ungas liv på nätet.

Förebilden är Australien och förbudet riktar in sig på plattformar som TikTok, Instagram, Snapchat, Facebook, X och YouTube, alltså tjänster som bygger på användargenererat innehåll och algoritmstyrda flöden. Samtidigt undantas meddelandeappar som WhatsApp och Signal, liksom vissa utbildnings- och e-handelstjänster.

Regeringen motiverar beslutet med oro för barns psykiska hälsa, nätmobbning och exponering för skadligt innehåll. Starmer har beskrivit åtgärden som ett sätt att “ge barn tillbaka sin barndom” och minska tiden de tillbringar i beroendeframkallande digitala flöden.

Enligt regeringen har en stor majoritet av föräldrar uttryckt stöd för hårdare åldersgränser, med omkring 90 procent som säger ja till striktare regler för sociala medier.

LÄS ÄVEN: EU-kravet: Åldersverifikation för sociala medier

Genomförandet kommer att vila på teknisk åldersverifiering. Plattformarna väntas behöva använda metoder som digitala ID:n, bank- eller e-postkontroller samt i vissa fall ansiktsbaserad åldersbedömning. Tillsynsmyndigheten Ofcom får en central roll i att övervaka att reglerna följs.

Förbudet väntas införas stegvis med lagstiftning under det kommande året och full tillämpning under våren 2027.

Även AI-chattrobotar för ”romantiskt sällskap”, utformade för att simulera sexuella relationer eller rollspel med användare, kommer att behöva tillämpa en minimiålder på 18 år. Liknande intima funktioner kommer att begränsas.

Kritik och tveksamheter

Samtidigt möter förslaget kritik från flera håll. Vissa experter och organisationer menar att ett förbud kan vara svårt att genomdriva i praktiken eftersom ungdomar kan kringgå reglerna via exempelvis VPN-tjänster eller falska konton. Andra varnar för att åtgärden kan leda till att unga i stället söker sig till mindre reglerade och potentiellt farligare plattformar.

Teknikbolag har också uttryckt oro för både integritetsfrågor och hur omfattande ålderskontroller ska kunna genomföras utan att påverka alla användare.

En talesperson för Facebook och Instagram-ägaren Meta säger att de inte tror att ett förbud kommer att uppnå målet att hålla tonåringar säkra online, och på Snapchat säger en talesperson att ett förbud mot deras plattform skulle kunna driva unga människor till ”mindre säkra plattformar”.

Foto: Pixabay

Fler länder väntas följa

Storbritanniens beslut följer en bredare internationell utveckling där flera länder skärper reglerna för barns användning av sociala medier. Liknande modeller har redan införts eller testas i andra delar av världen i takt med ökade politiska krav på att skydda unga online.

Australien har infört en lag som förbjuder sociala medier för barn under 16 år, vilket började gälla i slutet av 2025. Plattformar som TikTok, Instagram, Facebook och YouTube omfattas och bolagen riskerar stora böter om de inte blockerar minderåriga.

LÄS ÄVEN: Inga smartphones och sociala medier för barn i nordiskt grannland

Även Danmark har beslutat om en gräns runt 15 år och Spanien har meddelat att man planerar att förbjuda sociala medier för de under 16. Flera EU-länder, som Frankrike, Grekland och Italien, har också antingen infört krav på föräldrasamtycke eller förbereder skärpta åldersgränser.

Även Norge, Portugal och Slovenien har lagt fram eller förbereder lagförslag om åldersgränser, ofta mellan 15 och 16 år. På EU-nivå diskuteras dessutom gemensamma regler, inklusive möjligheten till en generell åldersgräns runt 16 år.

Statlig utredning

Det finns förslag i Sverige om att införa en lagstadgad åldersgräns på 15 år för sociala medier. Tanken är att barn under 15 år inte ska kunna ha konton på plattformar som Instagram, TikTok och Snapchat, och att företagen själva ska ansvara för att reglerna följs, ofta genom någon form av ID-verifiering.

Förslagen diskuteras politiskt och ingår i en statlig utredning, men inget är ännu beslutat. Syftet är främst att stärka skyddet för barn och unga på nätet.

Skadligt för mental hälsa

Flera stora studier har visat att tonåringar som spenderar mycket tid på sociala medier oftare rapporterar symptom på ångest, nedstämdhet och sämre självkänsla. Effekterna är särskilt tydliga bland flickor där jämförelser, idealiserade kroppsbilder och social press på utseende verkar spela en större roll.

LÄS ÄVEN: Stort stöd för förbud mot sociala medier för barn

Forskning från bland annat USA och Europa pekar på att flickor i tonåren i högre grad än pojkar påverkas av social jämförelse och “perfekt liv”-innehåll, vilket kan förstärka känslor av otillräcklighet och stress. Samtidigt visar studier att problemet ofta inte bara handlar om tiden på sociala medier, utan också om hur plattformarna används – till exempel passiv konsumtion och exponering för utseendefixerat innehåll.

Vad tycker du?

LÄS ÄVEN: Studie: Ju mindre sociala medier – desto bättre välmående