Den anrika amerikanska affärstidningen Fortune har granskat en ny analys från David Kelly, chefsstrateg på J.P. Morgan Asset Management, om den snabbt växande amerikanska statsskulden. I rapporten skissar Kelly upp fem möjliga utvecklingsvägar för USA ekonomi under det kommande decenniet – från ett långsamt förfall till en fullskalig finanskris.

Gemensamt för nästan alla scenarier är att skuldbördan fortsätter att öka. Även i det mest gynnsamma utfallet väntas USA skuld i förhållande till BNP stiga kraftigt fram till 2036. Samtidigt varnar både Internationella valutafonden (IMF) och JPMorgans vd Jamie Dimon för att utvecklingen på sikt riskerar att utlösa allvarliga störningar på finansmarknaderna.

Skulden har tredubblats på två decennier

När David Kelly i höstas beskrev USA som ett land som ”går i konkurs långsamt” väckte formuleringen stor uppmärksamhet. Nu återkommer han med en mer detaljerad genomgång av hur situationen kan utvecklas.

Bakgrunden är dramatisk. År 2001 motsvarade den federala skulden omkring 31 procent av USA BNP. I dag ligger nivån runt 101 procent och väntas fortsätta stiga. Budgetunderskottet för 2026 uppskattas till nära 1 900 miljarder dollar, samtidigt som räntekostnaderna ensamma väntas överstiga 1 000 miljarder dollar under året.

LÄS ÄVEN: USA:s statsskuld spränger rekord – fortsätter växa kraftigt

Enligt Kelly handlar problemet inte främst om svag ekonomisk tillväxt, utan om åratal av ofinansierade skattesänkningar, stora stimulanspaket och kostsamma krig.

Scenario 1: Skulden fortsätter växa – och lånen blir dyrare

Det scenario Kelly bedömer som mest sannolikt är att skulden fortsätter att stiga i ungefär samma takt som i dag. Hans huvudprognos är att statsskulden når omkring 130 procent av BNP år 2036.

Det skulle samtidigt pressa upp de långsiktiga räntorna. Högre skuldsättning innebär större riskpremier, vilket gör det dyrare för staten att låna pengar. Enligt beräkningar som Kelly hänvisar till kan den amerikanska tioårsräntan stiga till omkring 5,5 procent inom tio år.

IMF delar i stora drag den bilden och menar att USA skulle behöva genomföra mycket omfattande budgetåtstramningar för att stabilisera utvecklingen – något som dock bedöms politiskt svårt.

Scenario 2: Ett långsamt förfall utan marknadspanik

Det mest optimistiska alternativet är samtidigt långt ifrån problemfritt. Här antar Kelly att artificiell intelligens ger ekonomin ett tydligt produktivitetslyft, att arbetskraftsinvandringen ökar och att politiskt dödläge i Washington förhindrar nya stora ofinansierade reformer.

I ett sådant läge skulle skuldkvoten kunna stabiliseras kring cirka 115 procent av BNP fram till 2036.

Men även detta innebär i praktiken en fortsatt försämring av statsfinanserna – bara i långsammare takt. Dessutom varnar IMF för att AI samtidigt kan skapa nya problem genom att förändra arbetsmarknaden och urholka skattebasen.

Kelly beskriver därför detta som det bästa investerare realistiskt kan hoppas på: ett gradvis ekonomiskt förfall utan akut finanskris.

Scenario 3: En fullskalig finanskris

Det mörkaste scenariot är också ett som Kelly anser har förhållandevis hög sannolikhet.

Här pekar han på flera möjliga tändande gnistor. En återkommande konflikt om det amerikanska skuldtaket skulle kunna skapa stor osäkerhet om statens betalningsförmåga. Ett annat hot är politiska försök att påverka centralbanken Federal Reserve.

Om investerare börjar tvivla på att centralbanken är oberoende riskerar förtroendet för amerikanska statsobligationer att skadas allvarligt. Följden kan bli snabbt stigande räntor, fallande dollar och kraftiga börsras världen över.

IMF varnar samtidigt för att problemet inte längre är isolerat till USA. Många länder har byggt upp stora skulder efter pandemin och är nu känsliga för högre räntor och finansiell oro.

Scenario 4: Kraftiga nedskärningar i statens utgifter

En annan väg vore att försöka bromsa skuldökningen genom stora besparingar. Men Kelly ser betydande hinder även här.

Räntekostnaderna är svåra att påverka utan att riskera ny inflation. Nedskärningar i Social Security och sjukvårdsprogrammen Medicare och Medicaid är politiskt mycket känsliga, särskilt när den amerikanska befolkningen blir äldre.

Försvarsutgifterna har dessutom fortsatt att öka kraftigt de senaste åren. Och inom den civila statsapparaten har personalstyrkan redan minskat betydligt.

Om omfattande besparingar ändå skulle genomföras kan det stärka obligationsmarknaden genom lägre upplåningsbehov – men samtidigt riskera att bromsa ekonomin och pressa aktiemarknaden.

Scenario 5: Högre skatter för att minska underskotten

Det sista alternativet är ökade skatter. Kelly bedömer att breda skattehöjningar är politiskt osannolika, men ser något större chans för riktade höjningar mot företag, kapitalvinster, arv och höginkomsttagare.

Sådana åtgärder skulle kunna bromsa skuldökningen och dämpa trycket på obligationsräntorna. Samtidigt kan högre beskattning av investeringar slå mot börsen genom lägre avkastning efter skatt.

Även här lyfter IMF fram osäkerheten kring AI och den ekonomiska omställningen. Om arbetsmarknaden förändras snabbt kan framtidens skatteintäkter bli svårare att förutse än dagens modeller antar.

Ett politiskt system som försvårar lösningar

Kellys kanske mest långtgående slutsats handlar om det politiska systemet i USA. Han menar att dagens valsystem och den ständiga kampanjlogiken gör det mycket svårt att driva igenom långsiktigt ansvarstagande ekonomisk politik.

Polariseringen förstärks av primärvalssystemet, medan stora privata kampanjdonationer låser fast både skattesänkningar och utgiftsprogram. Samtidigt hamnar sakpolitiken ofta i skymundan för det politiska spelet.

Slutsatsen blir därför dyster. Kelly tror inte att USA under det kommande decenniet kommer att genomföra några verkligt omfattande reformer för att minska underskotten.

LÄS ÄVEN: USA-senatorn: ”Vi kommer att tjäna tonvis med pengar på Iran-kriget”

I stället väntar sannolikt en fortsatt långsam försämring – där skulden gradvis växer vidare, periodvis förvärrad av politiska konflikter och ekonomiska kriser, men tillfälligt lindrad av teknisk utveckling och tillväxt.

Det är, som Kelly uttryckte det redan i höstas, ett land som ”går mot ekonomiska problem långsamt”. Skillnaden nu är att riskerna blivit betydligt tydligare kartlagda – och att även det mest hoppfulla scenariot ser allt mindre tryggt ut.