Sverige är med och ställer ultimatum i EU: ingen ny långtidsbudget utan att alla medlemsländer skriver under på nya gemensamma miljardlån till Ukraina. Samtidigt är utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), som sitter kvar i en övergångsregering i väntan på en ny statsminister, ”oroad” över Ukrainas långsiktiga finansiering och vill att både EU och enskilda länder ökar stödet. Det trots att EU i våras klubbade ett lån på 90 miljarder euro, drygt 1 000 miljarder kronor, till Ukraina för i år och nästa år. Nu saknas ändå 70 miljarder euro för 2027, USA skjuter inte längre till några nya pengar och flera EU-länder har tröttnat på att betala.
Beskedet kom på måndagen i Bryssel, där EU:s utrikesministrar samlades för att diskutera hur Ukraina ska ta sig igenom vintern.
Malmer Stenergard säger till SVT att hon är bekymrad över att flera länder har dragit ner på sitt eget stöd. Både EU:s och de enskilda medlemsländernas bidrag behöver öka, menar hon.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Stämningen i rummet var dock en annan. Enligt SVT:s Europakorrespondent Niklas Svensson verkar medlemsländernas aptit på nya lån vara begränsad, och ministern medgav själv att länderna går isär.
– Det är väl känt att vi har lite olika inställning, säger Malmer Stenergard.
I ett pressmeddelande från regeringen uppmanar hon samtidigt EU-kommissionen att återkomma med förslag om hur de frysta ryska tillgångarna kan användas.
– Vår främsta uppgift är att hjälpa Ukraina ta sig igenom vintern samtidigt som vi hittar lösningar på de långsiktiga finansieringsbehoven, säger hon.
Ingen EU-budget utan nya lån
Tillsammans med Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna och Österrike kräver Sverige att samtliga 27 medlemsländer skriver under på nya gemensamma lån till Ukraina.
Annars tänker gruppen av stora nettobetalare inte gå med på någon överenskommelse om EU:s nästa långtidsbudget för 2028–2034, rapporterar Altinget.
I veckan väntas EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lägga fram ett förslag på ett nytt lån. Samtidigt ska Europeiska rådets ordförande António Costa presentera ett nytt förslag till långtidsbudget. Sverige och de andra nettobetalarna vill koppla ihop de båda förhandlingarna.
Statsminister Ulf Kristersson (M) var tydlig redan vid ett förmöte i Dublin i fredags.
– Stödet till Ukraina är närmast existentiellt för hela Europa, sa han enligt Altinget och fortsatte:
– Därför är det helt oacceptabelt att göra en budget som innehåller stora ökningar av allt möjligt stöd till samma EU-länder som vill slippa betala till Ukraina. Det kommer vi inte att acceptera.
Jättelånet räcker inte
Det var i december i fjol som EU:s stats- och regeringschefer enades om ett lån till Ukraina på 90 miljarder euro, motsvarande omkring 1 000 miljarder kronor.
Överenskommelsen kom sedan planerna på att finansiera stödet med hjälp av frysta ryska tillgångar stött på motstånd från Belgien. Det slutliga beslutet fattades den 23 april i år, efter att Ungern släppt sitt veto.
Två tredjedelar, 60 miljarder euro, är tänkta för försvaret och resten ska hålla igång den ukrainska statsbudgeten. Pengarna lånas upp av EU-kommissionen på finansmarknaden med EU-budgeten som säkerhet.
LÄS ÄVEN: KLART: Sverige med och lånar 953 miljarder till Ukraina – plus ränta
Lånet ska i princip bara betalas tillbaka om Ryssland betalar krigsskadestånd till Ukraina, enligt EU-förordningen om lånet. Undantaget är om Ukraina bryter mot villkoren eller fuskar med pengarna. Av de 45 miljarder euro som är avsatta för i år har nästan 26 miljarder betalats ut hittills, enligt EU-kommissionen.
På måndagen godkände EU dessutom 7,9 miljarder euro i nytt budgetstöd via den så kallade Ukrainafaciliteten. Det är den största enskilda utbetalningen av det slaget hittills, och ungefär 5 miljarder av summan kommer från lånet.
LÄS ÄVEN: Kristersson jublar över 1000 miljarder till Ukraina: ”Nyckeln till framtida fred”
Utöver EU kommer pengar från bland andra IMF, Världsbanken, Japan, Kanada, Storbritannien, Norge och Sverige. Sverige har sedan 2022 gett Ukraina stöd för totalt cirka 158 miljarder kronor, och bara det civila stödet uppgår hittills i år landa på cirka 10,1 miljarder kronor.
Utbetalningarna från EU är kopplade till krav på bland annat kamp mot korruption. Frågan är känslig. I november i fjol avslöjade Ukrainas antikorruptionsmyndighet NABU ett mutsystem kring det statliga kärnkraftsbolaget Energoatom, där omkring 100 miljoner dollar misstänks ha tvättats.
LÄS ÄVEN:

Nu saknas 70 miljarder till
Ändå räcker det inte. Ukraina väntas få ett hål på 70 miljarder euro, drygt 780 miljarder kronor, i finansieringen för nästa år. Intensifierade ryska attacker mot hamnar, energi och industri har slagit hårt mot ekonomin och skatteintäkterna.
Enligt Financial Times väntas EU-kommissionen på onsdagen föreslå ett nytt lån på omkring 45 miljarder euro, nästan 500 miljarder kronor, som ska täcka två tredjedelar av underskottet. Även det ska garanteras av EU-budgeten. Politico rapporterar samma belopp och tidpunkt, med hänvisning till EU-tjänstemän.
LÄS ÄVEN: Ukraina saknar 70 miljarder: Regeringen vill att EU betalar mer
Notan växer också på andra sätt. Räntorna på det befintliga lånet börjar falla ut nästa år. Bryssel räknade först med omkring 3 miljarder euro om året, men stigande lånekostnader har ändrat kalkylen, rapporterar Euronews.
Regeringen har själv räknat ut att Sveriges andel av garantin för 90-miljarderslånet motsvarar 3,1 miljarder euro. Räntekostnaderna väntas dessutom kunna höja den svenska EU-avgiften med omkring 380 miljoner kronor redan 2027.
USA har dragit sig undan
En viktig orsak till att Europa får bära allt mer är att USA har slutat skjuta till nya pengar. Sedan Donald Trump återvände till Vita huset i januari 2025 har inga större nya stödpaket till Ukraina beslutats, och kongressen har inte anslagit några betydande nya medel sedan april 2024.
I stället säljer USA vapen som europeiska Natoländer betalar för och skickar vidare till Ukraina. Fram till juni i år hade de allierade lovat omkring 6,3 miljarder dollar den vägen.
Representanthuset röstade visserligen i juni igenom ett nytt stödpaket, men det har inte blivit lag.

Slovakien: ”Vi har gjort nog”
Fyra EU-länder, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien, har sagt att de inte vill vara med och betala för nästa lån. De tre första står redan utanför 90-miljarderslånet, vilket gör att deras andel fördelas på de övriga 24 länderna, däribland Sverige.
Slovakiens premiärminister Robert Fico är tydligast bland ledarna inom EU.
– Slovakien kommer inte att delta i ännu ett lån till Ukraina på 70 miljarder euro. Punkt. Vi har gjort nog, sa han enligt bne IntelliNews.
LÄS ÄVEN: Tyskland kräver: Ukraina ska in i EU:s budget – annars blir det veto
Under helgen gick Slovakiens premiärminister ännu längre.
– Jag säger ett tydligt nej till krig, vapen och krigslån och ja till fred.
Robert Fico och Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš har kallat kravet på att alla ska betala för utpressning.
LÄS ÄVEN: AFD-ledaren lovar stoppa stödet till Ukraina: ”De kan inte vinna – det är omöjligt”
Även Ungerns nya premiärminister Péter Magyar, som efterträdde Viktor Orbán i våras, vägrar låta landet ta på sig lån eller garantier för Ukraina.
Bulgariens premiärminister Rumen Radev säger att landet inte har råd på grund av sitt eget budgetunderskott, men att man inte tänker blockera.
Le Pen vill stoppa – om hon vinner
Motståndet mot fortsatt ekonomiskt stöd till Ukraina kan dessutom växa. I Frankrike har Marine Le Pen, som leder opinionsmätningarna inför nästa års presidentval, meddelat att hon vill stoppa nya franska ekonomiska bidrag till Ukraina om hon blir president.
LÄS ÄVEN: Frankrikes ekonomi på väg in i väggen – fortsätter skicka miljarder till Ukraina
Så sent som på måndagen bekräftade hon beskedet vid ett möte med Ukrainas ambassadör i Paris och hänvisade till Frankrikes ansträngda statsfinanser.
Samtidigt betonade hon att redan ingångna åtaganden ska respekteras och att Frankrike även fortsättningsvis ska kunna bistå Ukraina med militär materiel och humanitär hjälp.

Övre gräns får inte diskuteras i Sverige
I Sverige har kritiken mot de växande summorna varit närmast obefintlig. I dag driver inget riksdagsparti krav på ett övre tak för hur mycket pengar som kan skickas till Ukraina, både för att stödja krigföringen och för att finansiera andra utgifter som krävs för att hålla den ukrainska staten igång.
I stället har budskapet från såväl regeringen som stora delar av oppositionen varit att miljardstödet till Ukraina ska fortsätta så länge det behövs, utan något uttalat övre tak.
– Vi står vid Ukrainas sida så länge det krävs, har Ulf Kristersson (M) sagt.
LÄS ÄVEN: Mätning: Svenskar mest sugna på att kriga mot Ryssland
När SD-ledaren Jimmie Åkesson våren 2024 påpekade att det måste finnas en övre gräns för stödet, utbröt en omfattande politisk och medial debatt.
Bland annat gick Liberalernas dåvarande partiledare Johan Pehrson ut på sociala medier och hävdade att solidariteten med Ukraina saknade en övre gräns.
SD-toppen Richard Jomshof svarade att partierna i grunden var överens om stödet, men efterlyste en mer seriös diskussion. Åkessons resonemang kritiserades bland annat av S-ledaren Magdalena Andersson.
EU:s ledare ska diskutera både Ukrainas finansiering och långtidsbudgeten vid ett toppmöte i Bryssel den 26–27 november. Om Malmer Stenergard då fortfarande är utrikesminister är oklart.
I dag ska Ulf Kristersson rapportera till talmannen om sitt sonderingsuppdrag, samtidigt som Centerpartiet har valt att förhandla vidare med Socialdemokraterna.
LÄS ÄVEN: AFD-ledaren lovar stoppa stödet till Ukraina: ”De kan inte vinna – det är omöjligt”





