När de skärpta medborgarskapsreglerna trädde i kraft på nationaldagen lovade regeringen slutet på en kravlös formalitet. Kunskaper i svenska skulle krävas. Men det statliga språktestet som skulle bära upp det kravet väntas enligt Universitets- och högskolerådet inte komma förrän tidigast hösten 2029. Hela provet, med muntliga och skriftliga delar, bedöms vara klart tidigast 2030. Tills dess räcker ett godkänt betyg från den högsta SFI-kursen.

Den 6 juni sade migrationsminister Johan Forssell (M) att de nya reglerna skulle höja värdet av medborgarskapet.

– Ett svenskt medborgarskap ska inte längre vara en kravlös formalitet utan något att känna stolthet över, sa han i ett pressmeddelande.

Kravet på kunskaper i svenska och om det svenska samhället gäller redan, som huvudregel för sökande mellan 16 och 66 år.

LÄS ÄVEN: Myndighet vill skjuta upp svenskprovet för medborgarskap till 2029

Språket kan styrkas med godkänt betyg från skola, komvux eller den högsta kursen i svenska för invandrare, SFI, eller med Tisus-provet för högskolestudier. Den som saknar sådana betyg skulle få göra ett särskilt medborgarskapsprov i svenska.

Swedex försvinner vid nyår

Det provet har skjutits upp. I en rapport till regeringen den 30 september skriver UHR, som tar fram proven, att det inte finns förutsättningar att införa delprovet i läs- och hörförståelse till det ursprungliga datumet den 1 oktober 2027.

Myndigheten förordar i stället hösten 2029. Provdelarna i muntlig och skriftlig färdighet bedöms kunna införas tidigast 2030. Regeringen har ännu inte beslutat om en ny tidplan.

Samtidigt försvinner det alternativa test som Migrationsverket har hänvisat till. Folkuniversitetet meddelar att det från och med den 31 december 2026 inte längre går att göra Swedex.

Generalsekreteraren Gunnar Danielsson säger till Sveriges Radio att Folkuniversitetet inte ens hade informerats om att provet användes vid medborgarskapsansökningar, utan förstod det via personer som anmälde sig.

Edholm hänvisar till SFI-betyg

Patrick Gallen, talesperson för gräsrotsorganisationen Fair Transition, anser att de medborgarskapsbeslut som fattas innan språktestet är klart inte kan ses som rättssäkra. Organisationen kräver övergångsregler för den som ansökte före den 6 juni.

– Jag menar, och vi i Fair Transition menar, att det inte är rättssäkert, säger han i Sveriges Radio.

Högskoleminister Lotta Edholm (L), med formell titel gymnasie-, högskole- och forskningsminister, ville inte intervjuas med hänvisning till att hon sitter i en övergångsregering.

I en skriftlig kommentar via sin pressekreterare svarar hon att det finns möjligheter att visa kunskaper i svenska, till exempel genom betyg från SFI eller komvux.

Samma linje hade hon i början av oktober, då hon sade att tidsplanen tills vidare ligger fast eftersom en övergångsregering inte ska fatta beslut om ändringar.

Betyg räcker – även när provet väl kommer

Hur många som under tiden beviljas medborgarskap utan att ha gjort något språktest går inte att utläsa ur Migrationsverkets statistik. Myndigheten redovisar inte på vilket sätt språkkunskaperna har styrkts.

Däremot står det klart att medborgarskap fortsätter att delas ut. Under juli–oktober, alltså efter att de nya kraven hade trätt i kraft, beviljades 968 personer svenskt medborgarskap genom ansökan. I maj, före lagändringen, var motsvarande siffra 2 923 på en enda månad.

Fallet beror till stor del på att många ärenden fick vänta på resultatet från samhällskunskapsprovet, som redan genomförs. Något statligt språktest finns däremot inte. De som beviljats efter den 6 juni har alltså visat sina språkkunskaper på annat sätt, typiskt sett med betyg.

Och även när det statliga språkprovet någon gång kommer förändrar det inte den saken. Lagen om svenskt medborgarskap räknar redan upp godkänt betyg från den högsta SFI-kursen som ett giltigt bevis.

Det hårda språkkravet, som regeringen talade om i juni, innebär därmed i praktiken att ett SFI-betyg räcker – i år, 2027, 2028 och även efter 2029.