En ny svensk social medieplattform vill utmana Elon Musks X, tidigare Twitter, och samtidigt minska Europas beroende av amerikanska teknikjättar. Plattformen, som fått namnet W Social, lanserades den 17 juni och har redan lockat flera av EU:s mest inflytelserika politiker och institutioner. Bakom satsningen står svenska entreprenörer och investerare som menar att Europa behöver ett eget alternativ för digital samhällsdebatt.

Lanseringen sker mot bakgrund av en växande europeisk diskussion om digital suveränitet, dataskydd och de stora amerikanska plattformarnas inflytande över det offentliga samtalet.

W Social drivs av det svenska bolaget W Social AB och presenterades första gången vid World Economic Forum i Davos tidigare i år. Företaget beskriver sig som en paneuropeisk satsning med investerare och entreprenörer från flera europeiska länder. Huvudkontoret finns i Sverige medan utvecklingsarbetet till stor del sker från Ukraina.

Bolagets vd är Anna Zeiter, som tidigare haft ledande roller inom bland annat teknik- och e-handelssektorn. En av de mest profilerade personerna bakom projektet är den svenske klimatentreprenören Ingmar Rentzhog, grundare av klimatnätverket We Don’t Have Time.

Enligt uppgifter har bolaget tagit in omkring 50 miljoner kronor från investerare, däribland den tidigare finansministern Pär Nuder och entreprenören Alexander af Jochnick.

LÄS ÄVEN: EU inleder utredning – vill få bort Grok från europeiska marknaden

Till skillnad från de största sociala plattformarna framhåller W att all data ska lagras inom Europa och att verksamheten styrs av europeisk lagstiftning. Företaget säger också att användare måste verifiera att de är verkliga personer innan de kan publicera innehåll, även om de kan uppträda under pseudonym utåt.

Tekniskt bygger plattformen på samma öppna protokoll som används av det snabbväxande sociala nätverket Bluesky. Det innebär att innehåll och följare i viss mån kan delas mellan olika nätverk som använder samma teknik.

Företaget marknadsför sig med löften om större integritet, färre bottar och större kontroll över användardata. Satsningen ligger i linje med den bredare europeiska ambitionen att minska beroendet av amerikanska och kinesiska teknikföretag.

EU-toppar ansluter

Redan vid lanseringen fanns flera högt uppsatta europeiska ledare på plattformen. Bland dem märks EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Europeiska rådets ordförande António Costa samt ECB-chefen Christine Lagarde. Även flera EU-institutioner och medieorganisationer har öppnat konton.

Costas kansli uppgav att beslutet att ansluta sig bland annat grundades på att plattformen är europeisk, att data lagras inom Europa och att bolaget betonar integritetsskydd.

Från Twitter till X

Bakgrunden till satsningen går tillbaka till hösten 2022 då Elon Musk genomförde köpet av dåvarande Twitter för omkring 44 miljarder dollar. Efter övertagandet genomfördes omfattande förändringar. Tusentals anställda fick lämna företaget, flera tidigare reglerings- och modereringsteam avvecklades och plattformens policyer för innehåll förändrades.

Under 2023 bytte Twitter dessutom namn till X som en del av Musks ambition att skapa en bredare digital plattform. Förändringarna ledde till återkommande konflikter mellan X och europeiska beslutsfattare. EU-kommissionen har vid flera tillfällen granskat plattformen inom ramen för unionens digitala regelverk, bland annat den så kallade Digital Services Act (DSA) som ställer krav på hantering av desinformation, transparens och risker kopplade till stora nätplattformar.

Relationen mellan Musk och många europeiska politiker har blivit alltmer ansträngd de senaste åren. Kritiker inom EU har anklagat X för att ge för stort utrymme åt desinformation, konspirationsteorier och manipulerande konton. Samtidigt har Musk anklagat EU för överreglering och för att hota yttrandefriheten.

LÄS ÄVEN: EU erbjöd Elon Musk avtal för att i hemlighet censurera användare

Parallellt har frågor om datalagring, beroendet av amerikanska molntjänster och Europas tekniska självständighet blivit allt viktigare i Bryssel. Diskussionen har intensifierats ytterligare sedan Donald Trumps återkomst till Vita huset och de ökade spänningarna mellan Europa och USA inom flera teknik- och handelsområden.

Det är i den miljön som W försöker positionera sig – inte bara som ännu ett socialt nätverk utan som en symbol för europeisk digital självständighet.

Kritik och frågor om kopplingar till EU

Lanseringen har samtidigt mötts av kritik. Vissa bedömare har ifrågasatt om plattformen riskerar att bli alltför nära förknippad med EU:s institutioner när flera ledande EU-politiker anslutit sig redan från start. Diskussioner har även uppstått kring kravet på identitetsverifiering och hur det påverkar anonymiteten på nätet.

Företaget har dock betonat att W är ett privatägt svenskt bolag och inte finansieras av EU. Uppgifterna om att plattformen skulle vara ett EU-projekt eller finansieras med skattemedel har avfärdats av både bolaget och EU-kommissionen.

Kan W bli Europas svar på X?

Trots den uppmärksammade lanseringen står W inför en svår uppgift. X har fortfarande över hundra miljoner användare i Europa medan Metas plattformar och TikTok dominerar marknaden. Flera andra europeiska alternativ har dessutom lanserats eller är under utveckling.

Men för grundarna handlar projektet om mer än användarsiffror. Målet är att skapa ett europeiskt kontrollerat digitalt offentligt rum där data, intäkter och beslutsfattande stannar inom Europa och därmed minska beroendet av de amerikanska teknikjättar som länge dominerat sociala medier.

Så skapas ett konto

För att skapa ett konto på W krävs att användaren först verifierar sin identitet genom företagets särskilda tjänst W Identity, vilket sker via en separat app. Registreringen sker genom att användaren uppger e-postadress och telefonnummer, skannar sitt pass eller nationella id-kort och därefter tar en selfie som jämförs med id-handlingen.

Enligt företaget får plattformen inte tillgång till fullständiga personuppgifter utan endast information som bekräftar att användaren är en verklig person. Samtidigt ska det vara möjligt att uppträda under pseudonym inför andra användare.

Kravet på identitetsverifiering är en central del av W:s strategi för att motverka bottar, falska konton och organiserade påverkanskampanjer men har också väckt frågor om integritet och användarnas vilja att lämna ut id-handlingar för att få tillgång till ett socialt nätverk.

LÄS ÄVEN: 150 EU-tjänstemän övervakar när Musk intervjuar AfD:s partiledare