När Samnytt förra året frågade hur demokrativillkoren för statsbidrag skulle tillämpas på moskéer i Sverige av MUCF få konkreta svar. Nu är tonläget ett annat. Sedan SVT:s Uppdrag granskning visat hur en redan gift man erbjuds hjälp att ta en andra hustru har myndigheten kallat till sig berörda riksorganisationer och inlett en särskild granskning.
Med dold kamera kontaktade Uppdrag granskning 15 moskéer runt om i Sverige. Reportrarna berättade att en man och hans hustru inte hade fått barn och att han därför ville gifta sig med ytterligare en kvinna.
Vid sex moskéer blev svaret nej med hänvisning till svensk lag och kravet på hindersprövning. I nio fall erbjöd sig imamer, shejker eller rådgivare att förrätta vigseln eller hänvisade mannen vidare till någon annan.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I Helsingborg hänvisade moskén reportrarna till en shejk som tidigare föreläst om äktenskapsfrågor. Under samtalet försökte han övertala den reporter som spelade hustru att gå med på makens önskemål, trots att hon själv motsatte sig det.
LÄS ÄVEN: Muslimsk man sökte en andra hustru – fick erbjudande om vigsel av stort antal imamer
Moskén uppger för SVT att shejken inte är anställd där och att man ska se över vilka rådgivare man hänvisar till. I Uppsala har två moskéer låtit de imamer som medverkar i programmet lämna sina uppdrag.
Riksorganisationerna kallas in
Några av de lokala församlingar som förekommer i reportaget är knutna till trossamfund som får statsbidrag. Samma dag som programmet publicerades, den 11 november, meddelade
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, att man utreder om uppgifterna kan påverka samfundens rätt till fortsatt stöd.
– Med anledning av det som framkommit har vi kallat riksorganisationerna till oss och även inlett en särskild granskning, säger MUCF:s generaldirektör Magnus Jägerskog.
För att få statligt stöd måste ett trossamfund uppfylla demokrativillkoren. Även hur samfundets företrädare agerar inom verksamheten kan vägas in, bland annat om deras agerande kränker grundläggande fri- och rättigheter. MUCF hämtar nu in uppgifter från organisationerna. Frågan om något samfund ska förlora sitt stöd är fortfarande öppen.
När Samnytt frågade var svaret ”Se ovan kommentar”
Beskedet markerar en tydlig omsvängning i hur MUCF uttalar sig om muslimska församlingar och demokrativillkoren. När Samnytt tog upp frågan i augusti 2025 handlade debatten bland annat om hur konservativa kristna församlingar skulle bedömas. Pastor Micael Lahtinen i Nordupplandskyrkan hade varnat för att församlingar kunde riskera sina bidrag om de höll fast vid en traditionell kristen syn på äktenskap och sexualitet.
Samnytt bad MUCF att konkretisera var gränsen gick för en moské. Kunde könsuppdelad bön påverka bidragen? Hur skulle myndigheten bedöma en predikan om att en hustru ska lyda sin man eller att homosexualitet är en synd? MUCF uppgav att varje ansökan skulle bedömas individuellt och att religiös tillhörighet inte styrde urvalet. På frågorna om de konkreta exemplen återkom samma svar: ”Se ovan kommentar.”
Vid den tidpunkten hade ingen muslimsk församling som sökt projektbidrag från MUCF prövats enligt de nya villkoren, uppgav myndigheten. Sedan dess har uppdraget ändrats. Den 1 januari 2026 tog MUCF över ansvaret för statsbidragen till trossamfunden från den tidigare Myndigheten för stöd till trossamfund.
Där Samnytt förra året fick en allmän hänvisning till regelverket finns nu ett konkret fall att ta ställning till. MUCF ska avgöra vilken betydelse råden om en andra hustru får för de berörda samfundens rätt till skattepengar.
