Ett av norra Europas mest uppmärksammade moskébyggen reser sig i Skärholmen utanför Stockholm. Men den väldiga byggnaden är fortfarande inte färdig, och frågor om finansieringen och kopplingar till islamistiska organisationer har länge omgärdat projektet. När Samnytt återvänder till området möter vi både invandrare och infödda svenskar som uttrycker oro över utvecklingen. ”De är farliga”, säger en kristen man från Mellanöstern, medan en annan kvinna har ett tydligt budskap till Sveriges politiker: ”Man måste ta hand om sitt folk.”
På Skärholmsvägen, bakom Mikaelikyrkan, reser sig ett byggnadskomplex som skiljer sig från den omgivande bebyggelsen. Moskén, som går under namnet Stockholm Mevlana Moské & Utbildningscenter, planeras få plats för omkring 1 200 bedjande.
Förutom den stora bönesalen ska här finnas undervisningslokaler, kafé och andra utrymmen för social och religiös verksamhet. Projektet har beskrivits som ett av Nordens största moskébyggen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Redan 2014 vann detaljplanen laga kraft, men därefter följde år av förseningar och problem med finansieringen. Först i december 2023 kom det egentliga byggandet i gång.
När Samnytt besöker platsen i november 2026 är det enorma bygget fortfarande halvfärdigt. De höga minareterna har rests, men mycket arbete återstår innan hela anläggningen kan tas i bruk.
Enligt Islamiska stiftelsen i Skärholmen, som ansvarar för projektet, ska den sista etappen omfatta byggnadens invändiga delar. Stiftelsen har angett 2027 som målsättning för färdigställandet.
Det är inte bara byggnadens storlek som väckt uppmärksamhet. Frågor om vem som betalar för projektet och vilka religiösa och politiska intressen som kan finnas bakom har följt det under många år.
LÄS ÄVEN: Jättemoskén i Skärholmen: Hemlig finansiering, islamistiska kopplingar – och oro bland boende
Kopplingar till islamistisk rörelse och oklar finansiering
Samnytt har tidigare granskat moskébygget och de frågetecken som omger finansieringen. Bland annat har uppgifter framkommit om kopplingar till den turkiska islamistiska rörelsen Millî Görüş, som grundades av politikern Necmettin Erbakan och historiskt förespråkat ett samhälle präglat av islamiska värderingar.
Redan 2022 kunde lokaltidningen Mitt i berätta att Skärholmens moské fanns upptagen som ett byggprojekt hos EMUG, en organisation knuten till Millî Görüş europeiska nätverk.
Företrädare för Islamiska stiftelsen i Skärholmen har förnekat att stiftelsen organisatoriskt tillhör rörelsen. Talespersonen Talha Okur har uppgett att verksamheten är ideologiskt och partipolitiskt obunden.
Även finansieringen har väckt frågor. Stockholms stad har tidigare uppgett att man saknat kännedom om vilka som faktiskt finansierat det pågående bygget.
Det passar inte här i Sverige, eller i övriga Europa. // Det här är Sverige. Men jag bor inte längre i Sverige.
”Abjerto”, armenier i Skärholmen
Stiftelsen har å sin sida beskrivit finansieringen som donationsbaserad, huvudsakligen från privatpersoner och företag, men också med bidrag från andra EU-länder.
LÄS ÄVEN: SD-politikern om rödgrönas expressbeslut för jättemoskén: ”De körde på ändå”
Stockholms stad har dessutom beslutat om omfattande kommunala mark- och infrastrukturarbeten i anslutning till moskén, bland annat omläggning av gång- och cykelvägar och ledningar. Beslutet omfattade cirka 13,3 miljoner kronor.
Moderaterna och Sverigedemokraterna har vid olika tillfällen krävt att projektet pausas eller stoppas, bland annat med hänvisning till finansieringen och risken för islamistiskt inflytande.
”De är farliga” – kristen invandrare varnar
När Samnytt går runt i Skärholmens centrum och talar med människor som bor eller vistas i området framträder olika bilder av utvecklingen. En av dem vi möter är en äldre man, född i Syrien och med armenisk familjebakgrund i Turkiet.
Han berättar att han arbetat som skräddare i Sverige i omkring 25 år och vi kallar honom ”Abjerto”. Han är mycket positiv till sitt nya hemland.
– Sverige, det är bäst, säger han.
Men när samtalet kommer in på utvecklingen i Skärholmen förändras hans tonfall.
– Det är inte bra. Men jag är inte rasist. Jag är inte mot någon, understryker han.
Samtidigt pekar han mot kvinnor i niqab och män i traditionella muslimska dräkter som rör sig förbi där vi sitter i Skärholem Centrum. Han anser inte att sådan klädsel hör hemma i det svenska samhället.
– Det passar inte här i Sverige, eller i övriga Europa.
LÄS ÄVEN: Polisen Maria Rosander varnar för islamiseringen: ”Samhället äts upp inifrån”
Han beskriver också hur området förändrats under de år han vistats i Sverige.
– Det här är Sverige. Men jag bor inte längre i Sverige.
Mannen berättar om sin familjs historia, om hur tidigare generationer tvingades lämna Turkiet och överge egendom. Han förknippar berättelsen med motsättningarna mellan kristna och muslimer i Mellanöstern.
Han ifrågasätter också varför människor från muslimska länder söker sig till Europa i stället för till välbärgade länder i Mellanöstern, som Saudiarabien, Qatar eller Förenade Arabemiraten.
Det är mot sin egna bakgrund i Mellanöstern som han betraktar den växande muslimska närvaron i Sverige med oro.
– De är mot kristna. Absolut, säger han.
Han avslutar samtalet vänligt och med tydlighet:
– De är farliga. De är farliga. Skriv, skriv om detta!
LÄS ÄVEN: Chocksiffror: 4200% ökning av moskéer i Sverige – på mindre än 25 år
”Man måste ta hand om sitt folk”
En kvinna som Samnytt träffar är Mireya, som har latinamerikansk bakgrund och är katolik. Hon har bott länge i Sverige och tidigare varit bosatt i Norsborg. Hon beskriver hur landet förändrats sedan hon själv kom hit.
– Det är inte samma som när jag kom hit till Sverige. Det är mycket som inte är bra idag.
Man måste ta hand om sitt folk. // Jag tycker inte att det är bra att bygga stora moskéer. Det är inte bra. Jag tycker inte det.
Mireya, katolik i Skärholmen
På frågan om utvecklingen blivit bättre eller sämre svarar hon utan tvekan:
– Sämre.
Hon berättar att hon känner sig mindre trygg än tidigare, särskilt på kvällarna.
Kunde du gå ut på kvällarna när du var yngre och ny i Sverige?
– Jo.
Men det gör du inte längre?
– Nej, nej. Aldrig.
Om du fick säga någonting direkt till Sveriges politiker, vad skulle det vara?
– Man måste ta hand om sitt folk.
Mireya är även kritisk till den stora moskén som byggs i Skärholmen.
Vad tycker du om att man bygger en så stor moské här?
– Jag tycker inte att det är bra att bygga stora moskéer. Det är inte bra. Jag tycker inte det.
Hennes kritik handlar inte om någon personlig konflikt med muslimer, utan om en bredare oro över hur Sverige förändrats.
”Det är inget positivt” – även äldre svenskar tveksamma
Ett äldre svenskt par som bott i Skärholmen i omkring 30 år är också kritiskt till moskébygget, även om de inte uttrycker samma starka oro som de två tidigare intervjupersonerna.
– Det är inget positivt, säger en av dem när Samnytt frågar om den nya moskén.
Paret har sett stadsdelen förändras successivt, men förefaller inte särskilt bekymrat över de religiösa och kulturella motsättningar som andra vi talar med beskriver.
LÄS ÄVEN: Prästen likställer Hamas med kristna abortmotståndare: ”Fundamentalister finns överallt”
Deras invändningar mot moskén handlar framför allt om att en stor yta upplåts till en religiös byggnad och att olika muslimska grupper inte tycks kunna samsas om samma böneplatser.
Men ni gillar alltså inte moskébygget?
– Vi är väl egentligen inte för kyrkan heller, svarar en av dem och ifrågasätter att mark ska upplåtas till ett sådant bygge.
De berättar om en bekant med marockansk bakgrund som inte vill besöka den nya moskén.
Varför tror ni att olika muslimska grupper inte kan gå till samma moské?
– Det kan ha med Shia och Sunni att göra, jag vet inte. Men om vi vore katoliker eller protestanter, så kan vi ju ändå besöka de olika kyrkorna.
– Det verkar som om de undviker varandra, fortsätter en av dem.
Samtalet illustrerar också en annan sida av utvecklingen. Medan kristna invandrare från Mellanöstern ibland bär med sig personliga eller familjehistoriska erfarenheter av religiösa motsättningar, kan äldre svenskar ha en mer avvaktande inställning.
LÄS ÄVEN: Misstanken: Turkiska islamister samlar in pengar till jättemoskén i Stockholm
Frågan är om den svenska sekulariseringen också har bidragit till en otillräcklig förståelse för hur betydelsefulla religiösa identiteter och motsättningar fortfarande kan vara i andra delar av världen – och hur sådana konflikter kan följa med när människor flyttar till Sverige.
Även en annan äldre svensk man som Samnytt träffar i Skärholmen får frågan om hur han ser på det omfattande moskébygget i närheten.
– Bara skit, svarar han kort och går vidare.
Ett bygge som väcker större frågor
För Islamiska stiftelsen i Skärholmen handlar moskén om att skapa en permanent plats för bön, undervisning och gemenskap. Företrädarna har framhållit att en synlig moské också kan bidra till större öppenhet och förståelse mellan muslimer och det omgivande samhället.
För kritikerna handlar frågan däremot om betydligt mer än religionsfrihet och rätten att uppföra religiösa byggnader.
LÄS ÄVEN: Röster från ett förändrat Sverige: “Det är skönt att man inte blir kvar så länge till”
Vem finansierar anläggningen? Vilket inflytande har eventuella utländska bidragsgivare? Vilka religiösa värderingar kommer att förmedlas i undervisningen? Och hur påverkas ett redan segregerat område när en så omfattande religiös institution etableras?
Det är frågor som följt projektet i många år och som inte fått uttömmande offentliga svar. När Samnytt lämnar Skärholmen står den väldiga moskén fortfarande ofärdig. Bygget har pågått i omgångar under flera år och förväntas enligt stiftelsens senaste redovisade tidsplan bli färdigt under 2027.
Men för flera av människorna vi möter är förändringarna i området redan högst påtagliga. Den kristne mannen från Syrien beskriver ett Sverige han inte längre känner igen. Mireya berättar att hon inte längre vågar röra sig ute på kvällarna som förr.
Och när hon får frågan vad hon vill säga till dem som styr Sverige sammanfattar hon sin uppfattning i en enda mening:
– Man måste ta hand om sitt folk.
