Solkraft lyfts ofta fram som en central del av den gröna omställningen. Men enligt Patrik Karell, docent i ekologi vid institutionen för bioekonomi vid yrkeshögskolan Novia, riskerar utvecklingen i sin nuvarande form att få allvarliga negativa följder för både naturresurser, lokalsamhällen och långsiktig hållbarhet.
Solkraftsindustrin framställs ofta som en självklar del av klimatarbetet, men enligt Karell är bilden missvisande. Han menar i en debattartikel i Hufvudstadsbladet att den nuvarande expansionen snarare utgör ett hot än en lösning. Begreppet grön omställning menar han används som en fasad för en utveckling som i praktiken innebär exploatering av mark och resurser.
”Solkraftsindustrin är inte grön omställning”, skriver han och varnar för att utvecklingen riskerar att generellt urholka förtroendet för hela hållbarhetsbegreppet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Jordbruksmark och natur trängs undan
Enligt Karell sker en omfattande förändring av landskapet när åkrar, torvmarker och skogsmark arrenderas ut till stora, ofta utländska, bolag under lång tid. Han beskriver hur produktiv mark omvandlas till stora solpanelfält, vilket enligt honom sker utan tillräcklig hänsyn till vare sig lokalsamhällen eller framtida generationer.
LÄS ÄVEN: Grön fasad, svart last – omfattande knarksmuggling i solpaneler
Karell menar att processen är snabb och bristfälligt reglerad, där myndigheternas otydliga hantering bidrar till att lokalbefolkningens inflytande minskar. Ur hans perspektiv handlar det inte bara om markanvändning, utan också om demokrati och rättvisa.
Ekonomiska vinster och risker
Karell framhåller att det framför allt är investerare som gynnas ekonomiskt av utvecklingen. Kommuner kan visserligen få ökade intäkter när mark klassas om till industriområden, men han menar att markägare ofta får en begränsad del av vinsten – samtidigt som de bär en betydande risk om projekten skulle misslyckas ekonomiskt.
Han beskriver detta som en obalans där kortsiktiga ekonomiska intressen får styra över långsiktig hållbarhet.
Konsekvenser för miljö och samhälle
Enligt Karell sker expansionen på bekostnad av flera viktiga värden. Han pekar särskilt på förlust av livsmedelsproduktion, minskad biologisk mångfald och försämrade förutsättningar för vattenvård och klimatanpassning.
Dessutom menar han att landsbygdsturism, kulturmiljöer och människors livsmiljö påverkas negativt. I hans analys innebär utvecklingen ett hot mot både försörjningsberedskap och landskapets långsiktiga funktion.
Han beskriver situationen som ”förödande och oåterkallelig” och varnar för att konsekvenserna kan bli svåra att reversera.
Alternativ syn på omställning
Karell argumenterar för att den gröna omställningen i stället bör fokusera på att förändra produktionen så att ekonomisk tillväxt sker med minimal påverkan på naturresurser. Han lyfter fram behovet av återanvändning samt cirkulära och regenerativa lösningar.
LÄS ÄVEN: Mångmiljarddyrt solkraftsprojekt läggs ned – aldrig levererat vad det lovade
Han återkommer till att omställningen inte bör innebära att man offrar odlingsmark och biologisk mångfald, utan snarare skyddar dessa resurser.
Lokal förankring avgörande
Samtidigt utesluter Karell inte att sol- och vindkraft kan spela en roll i energisystemet. Han betonar dock att sådana projekt måste vara lokalt förankrade och integrerade i befintliga verksamheter.
Industriella satsningar från externa aktörer ser han däremot som problematiska, särskilt när de saknar koppling till lokalsamhället.
Vill flytta solkraften till städer
Som alternativ föreslår Karell att större solkraftsanläggningar i stället bör placeras i urbana miljöer, exempelvis i industriområden eller längs infrastruktur som motorvägar och järnvägar.
Han understryker också vikten av regional kontroll över energiproduktionen och varnar för att kortsiktiga vinster annars kan äventyra gemensamma resurser och framtida behov.
En växande konflikt
Karell beskriver solkraftens expansion som en konflikt mellan olika intressen – energiomställning, ekonomiska vinster och bevarandet av natur och landsbygd.
Enligt honom riskerar utvecklingen att leda fel om den inte omprövas – och han efterlyser en mer genomtänkt och lokalt förankrad strategi för framtidens energisystem.
