I Imam Ali Center i Järfälla utanför Stockholm hölls i veckan en sorgeceremoni för Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei. I den shiamuslimska moskén samlades deltagare för religiösa ritualer och minnesord över den islamist som i över tre decennier varit Irans högsta politiska och religiösa auktoritet. Samtidigt samlades regimkritiska exiliranier utanför moskén för att protestera mot hyllningarna till den iranska regimen på svensk mark.
Imam Ali Center i Jakobsberg i Järfälla beskrivs ofta som Nordens största shiamuslimska moské och fungerar som ett religiöst centrum för många shiamuslimer i Sverige. Under veckan arrangerades där en sorgeceremoni till minne av Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei.
LÄS ÄVEN: Iran: Ayatolla Ali Khamenei har dödats
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Ceremonin bestod enligt uppgifter i medier av religiösa ritualer och minnesord där deltagare samlades i moskén för att hedra den iranska ledaren. Khamenei har under flera decennier varit Irans högste politiska och religiösa ledare och en central symbol för den islamiska republiken och dess hat mot USA och Israel.
Enligt uppgifter som Samnytt tidigare rapporterat har organisationen sedan 2016 fått sammanlagt omkring 11,1 miljoner kronor i statligt stöd. Bidragen har väckt debatt, inte minst efter Säkerhetspolisens varningar om kopplingar till den iranska staten.
Utanför moskén samlades samtidigt iranska regimkritiker för att protestera mot ceremonin. Demonstranter bar plakat och ropade slagord mot den islamistiska iranska regimen. Polis fanns på plats för att hålla grupperna åtskilda och säkerställa ordningen i samband med sammankomsten.
Protesterna speglar den djupa splittring som finns inom den iranska diasporan i Sverige och i Europa. För de flesta exiliranier är Khamenei starkt förknippad med den islamiska republikens politiska förtryck, där oppositionella fängslats, torterats eller tvingats i exil.
Irans inflytande även i andra europeiska länder
Liknande reaktioner har rapporterats även i andra europeiska länder. I Storbritannien uppmärksammades nyligen hur flera shiamuslimska moskéer arrangerade minnesceremonier och bönesamlingar för ayatolla Ali Khamenei efter hans död.
Bilder från sammankomsterna visade deltagare samlade kring porträtt av den iranske ledaren och religiösa ritualer till hans minne. Händelserna har väckt debatt även där, eftersom Irans religiösa och politiska ledarskap av många betraktas som nära sammanflätat med den islamiska republikens maktstruktur.
Sorgeceremonierna i europeiska moskéer äger rum i ett internationellt läge där Iran åter står i centrum för den säkerhetspolitiska utvecklingen i Mellanöstern.
I Storbritannien har exempelvis den årliga Al-Quds-marschen – en demonstration till stöd för Palestina som instiftades av den islamistiska iranska revolutionsledaren Ruhollah Khomeini efter revolutionen 1979 – återkommande blivit föremål för politisk debatt.
Under de senaste dagarna har både USA och Israel genomfört militära angrepp mot mål kopplade till den iranska regimen och dess regionala nätverk, något som ytterligare skärpt motsättningarna i regionen.
I detta sammanhang har frågor om iranskt inflytande och politiska lojaliteter inom diasporamiljöer i Europa fått förnyad uppmärksamhet från både myndigheter och säkerhetstjänster.
Samtidigt har de återkommande Palestinademonstrationerna i Europa och i Sverige i allt större utsträckning kommit att kopplas till den iranska regimens politiska och ideologiska inflytande.
Iran har under lång tid gjort Palestinakonflikten till en central del av sin utrikespolitiska retorik och stöder ekonomiskt och militärt flera palestinska grupper, däribland Hamas.
Imam Ali Center har under flera år varit föremål för uppmärksamhet från svenska myndigheter. Säkerhetspolisen har i tidigare yttranden varnat för att Irans regim använder verksamheten vid moskén som en plattform för underrättelseverksamhet i Sverige.
Flera analyser och politiska bedömningar pekar också på att iranskt stödda organisationer och nätverk i väst deltar i eller mobiliserar kring pro-palestinska demonstrationer, något som bidragit till att ge protesterna en tydligare geopolitisk dimension.
LÄS ÄVEN: Palestinarörelsen hyllade ayatollan: ”Martyr”
I Storbritannien har exempelvis den årliga Al-Quds-marschen – en demonstration till stöd för Palestina som instiftades av den islamistiska iranska revolutionsledaren Ruhollah Khomeini efter revolutionen 1979 – återkommande blivit föremål för politisk debatt.
Kritiker menar att arrangemanget fungerar som en plattform för den iranska regimens budskap i Europa, medan arrangörer hävdar att det är en fredlig protest till stöd för palestinier.
Händelser som dessa har bidragit till att Palestinaprotesterna i väst i allt högre grad nu diskuteras i ett bredare sammanhang av iranskt inflytande, geopolitik och säkerhetspolitik.
Säpo: Plattform för iransk underrättelseverksamhet
Imam Ali Center har under flera år varit föremål för uppmärksamhet från svenska myndigheter. Säkerhetspolisen har i tidigare yttranden varnat för att Irans regim använder verksamheten vid moskén som en plattform för underrättelseverksamhet i Sverige.
Enligt Säpo har aktiviteter kopplade till den iranska staten bland annat riktats mot iranska dissidenter som lever i exil i Europa. I bedömningar som lämnats till svenska myndigheter har Säkerhetspolisen också pekat på kontakter mellan personer i moskéns ledning och individer med kopplingar till Irans underrättelsetjänst.
LÄS ÄVEN: Iran uppges anlita gäng i Sverige för attacker och terror
Den typen av verksamhet beskrivs ofta som en del av den iranska statens försök att utöva inflytande över diaspora-miljöer i Europa, samtidigt som man kartlägger regimkritiker och oppositionella.
Säkerhetspolisens bedömningar lämnades bland annat i samband med myndigheters granskning av statsbidrag till organisationer kopplade till moskén.
Chefsimam utvisades av säkerhetsskäl
Frågan aktualiserades ytterligare i början av 2025 då centrets chefsimam utvisades ur Sverige efter att ha bedömts utgöra ett hot mot rikets säkerhet.
Beslutet fattades inom ramen för utlänningslagens bestämmelser om personer som anses kunna utgöra ett säkerhetshot mot landet. Den typen av beslut grundas normalt på säkerhetsbedömningar från Säkerhetspolisen och kan bygga på underrättelseinformation som inte alltid redovisas offentligt.
Utvisningen väckte uppmärksamhet eftersom den rörde en central religiös ledare vid en av Sveriges största shiamuslimska institutioner. Ärenden som rör rikets säkerhet hanteras ofta under sekretess, vilket innebär att detaljer kring de bakomliggande bedömningarna sällan blir offentliga.
Miljonbidrag från svenska staten
Imam Ali Center är knutet till paraplyorganisationen Islamiska Shiasamfunden i Sverige. Organisationen har under flera år tagit emot statliga bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Enligt uppgifter som tidningen Bulletin rapporterat har organisationen sedan 2016 fått sammanlagt omkring 11,1 miljoner kronor i statligt stöd. Bidragen har väckt debatt, inte minst efter Säkerhetspolisens varningar om kopplingar till den iranska staten.
Efter Säpos larm aktualiserades dock frågan på nytt. Myndigheten för stöd till trossamfund har beslutat att stoppa framtida statsbidrag till Islamiska Shiasamfunden i Sverige.
Sorgeceremonin i Järfälla för den islamistiska diktatorn hålls därmed i ett läge där verksamheten redan tidigare varit föremål för både säkerhetspolitiska och politiska diskussioner i Sverige.
LÄs ÄVEN: Theo är barnsoldaten som utförde iranska terrorattacker mot Israels ambassader i Sverige och Danmark
