Från den 1 juli införs nya krav på språkkunskaper inom äldreomsorgen. Syftet är att förbättra kommunikationen mellan personal och omsorgstagare samt öka tryggheten på arbetsplatserna. För många inom verksamheten ses förändringen som ett viktigt steg mot en säkrare och mer kvalitativ vård.

Frågan om bristande kunskaper i svenska språket inom äldreomsorgen har under flera år uppmärksammats av både myndigheter och regering. Nu genomförs en förändring i socialtjänstlagen som innebär att arbetsgivare får ett tydligare ansvar för att säkerställa att personalen utvecklar de språkkunskaper som krävs i arbetet.

På Vallås äldreboende i Halmstad välkomnas reformen av svenska undersköterskan Frida Landgren, som menar att språkförmågan har stor betydelse i det dagliga arbetet.

– Mina förhoppningar är väl att folk faktiskt tar till de resurser som kommer skapas, säger hon till Hallandsposten.

LÄS ÄVEN: Pensionär fick ättiksprit av hemtjänsten i stället för saft – flera liknande fall

Kan ta fel på schampo och handsprit

Enligt Frida Landgren kan bristande språkkunskaper leda till både ineffektivitet och osäkerhet i arbetet. Hon beskriver hur kommunikationen ibland blir ett hinder när kollegor har svårt att förstå eller göra sig förstådda på svenska.

– När man jobbar med någon som har brister i språket kan det bli väldigt frustrerande. Allting tar lite längre tid. Det kan uppstå missförstånd, både små och stora. Eller så kan det vara så lätt som att de tar fel på schampo och handsprit.

LÄS ÄVEN: Undermålig svenska i äldreomsorgen hos tre av fyra kommuner

Särskilt inom demensvården är kommunikationen central. För personer med kognitiva svårigheter kan missförstånd skapa oro och otrygghet, även om de inte leder till allvarliga incidenter.

Behöver fortfarande inte kunna svenska när de anställs

Det nya språkkravet innebär dock inte att nyanställda omedelbart måste uppfylla en viss språknivå. Ansvaret läggs i stället på arbetsgivarna att skapa förutsättningar för språkutveckling och att säkerställa att medarbetarna successivt når de kunskaper som behövs. Hur lång tid det får ta preciseras inte.

LÄS ÄVEN: 79-åriga Eva serverades kattmat av hemtjänsten: ”Språksvårigheter”

Nivån motsvarar ungefär gymnasiesvenska, men det finns ingen skyldighet att samtliga medarbetare ska uppfylla kravet redan när lagändringen träder i kraft. För att underlätta arbetet har Socialstyrelsen tagit fram olika stödmaterial och modeller som verksamheterna kan använda i sitt utvecklingsarbete.

Språkombud ska stärka tryggheten

På äldreboendet Pålsbo har man redan under flera år arbetat aktivt med språkstöd för personalen. Genom samarbeten med vuxenutbildning och vård- och omsorgsutbildningar har verksamheten satsat på att stärka medarbetarnas språkkunskaper.

Enhetschefen Dljara Kolosovskaya berättar för Hallandsposten att språkombud spelar en viktig roll i arbetet.

LÄS ÄVEN: Ambulanssjuksköterska slog larm om språkkaos på demensboende – nu har det stängts

– Ett språkombud är en person som är väldigt intresserad av språket, och skapar trygghet för andra kollegor. Så man kan komma och fråga om dokumentation bland annat, men också om kulturella skillnader och traditioner.

Målet är att skapa en tryggare arbetsmiljö för personalen samtidigt som de äldre får bättre möjligheter att bli förstådda och bemötta på ett bra sätt.

Flerspråkig mångfald ses som tillgång

Samtidigt som det nya språkkravet införs betonas vikten av att ta vara på den språkliga mångfald som redan finns inom omsorgen. Många verksamheter möter i dag både medarbetare och brukare med olika språkliga och kulturella bakgrunder.

– Sen är det ju en tillgång att vi har flerspråkiga medarbetare nu när vi har en så mångfaldig kultur, säger Dljara Kolosovskaya.

LÄS ÄVEN: Anhöriga kritiserar äldreboendets språkkunskaper – kallas ”rasister”

Förhoppningen är att det nya regelverket ska bidra till både högre kvalitet i omsorgen och bättre förutsättningar för personalen att utföra sitt arbete, utan att förlora de positiva effekterna av en flerspråkig arbetsstyrka.