Sju av riksdagens åtta partier har röstat igenom nya regler som gör det betydligt svårare att ändra Sveriges grundlagar. Framöver kommer det att krävas stöd från minst två tredjedelar av riksdagen, vilket innebär att en minoritet kan stoppa framtida större förändringar. Sverigedemokraterna var ensamt parti om att rösta nej och varnar för att beslutet kan sätta stopp för viktiga politiska reformer, exempelvis möjligheten att återkalla svenskt medborgarskap i fler fall.
Med 284 röster mot 61 antog riksdagen på onsdagen ett omfattande paket med förändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna ställde sig bakom beslutet.
Av SD ledamöter röstade 61 nej, medan en var frånvarande. Även tre kristdemokratiska ledamöter saknades vid omröstningen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Beslutet innebär att spelreglerna för framtida grundlagsändringar skrivs om. Syftet är enligt förespråkarna att stärka skyddet för Sveriges demokratiska system och förhindra att tillfälliga politiska majoriteter kan genomföra långtgående förändringar i landets viktigaste lagar.
Men kritikerna varnar för att förändringarna samtidigt kan göra det svårt att genomföra nödvändiga politiska reformer, även när en majoritet av riksdagens ledamöter står bakom dem.
117 ledamöter kan stoppa grundlagsändringar
Hittills har det varit möjligt att ändra en svensk grundlag genom två likalydande riksdagsbeslut med ett allmänt val emellan. Vid det andra beslutet har det normalt räckt med en enkel majoritet bland dem som röstar.
Från den 1 april 2027 skärps reglerna. Det första beslutet måste få stöd av minst hälften av riksdagens samtliga ledamöter, medan det andra måste godkännas av minst två tredjedelar.
LÄS ÄVEN: Grundlagsstriden: SD:s dubbla budskap om domstolarnas makt
I en riksdag med 349 ledamöter innebär det att minst 175 måste rösta ja vid det första beslutet och minst 233 vid det andra. Det betyder samtidigt att 117 ledamöter kan stoppa en grundlagsändring, även om samtliga övriga röstar för.
Dessutom ska omröstningar vara obligatoriska vid båda besluten och det första beslutet om en grundlagsändring måste som huvudregel fattas senast fyra månader före riksdagsvalet.
Kristersson tog över Löfvens projekt
Arbetet bakom grundlagsändringarna inleddes redan 2020, när Stefan Löfvens (S) regering tillsatte en parlamentarisk utredning för att bland annat se över reglerna för grundlagsändringar och stärka domstolarnas oberoende.
Utredningen presenterade sina förslag 2023. Därefter tog Ulf Kristerssons (M) regering arbetet vidare och lade i april 2025 fram det lagförslag som riksdagen nu har antagit.
SD varnar för att grundlagen låses fast
Under onsdagens riksdagsdebatt gick Sverigedemokraternas Oscar Sjöstedt till angrepp mot förslaget. Han menade att Sverige redan har ett väl fungerande skydd genom kravet på två beslut med ett val emellan.
Sjöstedt pekade särskilt på att grundlagen innehåller betydligt fler bestämmelser än sådana som direkt reglerar demokratins grundläggande spelregler.
LÄS ÄVEN: SD:s regeringsvänner: ”Ska bli svårare att ändra grundlagar”
Han nämnde bland annat frågor om förbud mot kriminella sammanslutningar, återkallelse av medborgarskap som beviljats på felaktiga grunder och ersättning vid inskränkningar av möjligheten att använda privat egendom.
SD anser att sådana framtida reformer kan bli betydligt svårare att genomföra, även om det finns en majoritet i riksdagen som vill förändra lagstiftningen.
– I praktiken innebär det att riksdagen nu fryser grundlagen som den ser ut i dag, 2026.
Sverigedemokraterna hade också reserverat sig i konstitutionsutskottet. Där framhöll partiets företrädare att ett starkare skydd kan vara motiverat för vissa grundläggande delar av statsskicket, men att samma höga krav inte bör införas generellt för alla grundlagsändringar.
”Ett generellt krav på kvalificerad majoritet för alla grundlagsändringar kan innebära ett hinder för en stabil, långsiktig och nödvändig grundlagsutveckling”, skriver SD-ledamöterna i sin reservation.
Grundlagsreformen omfattar samtidigt en rad förändringar som syftar till att minska risken för politisk påverkan på rättsväsendet.
Bland annat ska den myndighet som ansvarar för domstolarnas administration ledas av en styrelse där majoriteten av ledamöterna är eller har varit ordinarie domare.
Skyddet för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen förstärks också, bland annat genom tydligare regler om antalet justitieråd och hur nya domare får tillsättas.
Dessutom ska myndigheter under regeringen inte längre få utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet. Även Lagrådets granskningsuppdrag utvidgas när det gäller grundlagsförslag som berör grundläggande fri- och rättigheter.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Allvarliga problem med grundlagsändringarna förbises”
Dessa delar av reformen ställer sig även Sverigedemokraterna bakom. Men eftersom riksdagen vid det slutliga beslutet måste anta eller förkasta hela det vilande förslaget valde partiet att rösta nej.
Sjöstedt framhöll under debatten att SD hade velat behandla frågorna separat för att kunna rösta ja till förändringarna för domstolarna, men nej till de skärpta reglerna för grundlagsändringar.
Övriga partier vill ha starkare skydd
Från Moderaternas sida försvarades förändringen av riksdagsledamoten Mats Sander. Han framhöll att breda politiska överenskommelser länge varit en svensk tradition i grundlagsfrågor och att denna tradition nu ges ett tydligare juridiskt skydd.
– Grundlagarna är demokratins spelregler.
Sander menade att en politisk majoritet även i fortsättningen måste kunna ändra den förda politiken, men inte på egen hand kunna ändra demokratins grundläggande spelregler.
LÄS ÄVEN: Dagerlind: Nya regler för grundlagsändringar – när demokratin ska räddas från demokratin
Även företrädare för Socialdemokraterna och de övriga partierna som röstade ja betonade betydelsen av ett långsiktigt skydd för demokratins institutioner och självständiga domstolar.
Det första riksdagsbeslutet om grundlagsreformen fattades den 1 oktober 2025. Efter höstens riksdagsval kunde förslaget tas upp för ett andra och slutligt beslut.
Med onsdagens omröstning är grundlagsändringarna därmed slutligt antagna. De nya reglerna träder i kraft den 1 april 2027.
Se debatten:
