Striden om svenskheten har placerat Richard Jomshof på kollisionskurs med delar av Sverigedemokraternas övriga ledning. Men SD-veteranen fortsätter att driva sina profilfrågor. Under onsdagen lämnade han in sju riksdagsmotioner med krav på bland annat stängda muslimska friskolor, slöjförbud och stopp för utländsk finansiering av moskéer.
Richard Jomshof har under de senaste veckorna stått i centrum för en uppslitande debatt inom Sverigedemokraterna om nationell tillhörighet och vilken betydelse svenskarnas etniska och historiska band ska tillmätas. Mot honom har framför allt partiets chefsideolog Mattias Karlsson stått.
Medan Jomshof har framhållit betydelsen av svenska kulturbärare och att svenskarna förblir en folkmajoritet i Sverige, har Karlsson försvarat partiets princip om öppen svenskhet och avvisat alla former av etnonationalism. Jomshof har i sin tur anklagat Karlsson för att svartmåla och rasistanklaga dem som värdesätter en fortsatt svensk folkmajoritet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Jomshof står på sig: Utan svenskarna dör den svenska kulturen
Även Jimmie Åkesson har gått in i debatten. I en debattartikel i Expressen den 30 oktober försvarade partiledaren den öppna svenskheten och riktade skarp kritik mot företrädare som vill göra sina personliga övertygelser till partiets linje. Han nämnde inga namn, men artikeln publicerades mot bakgrund av den pågående konflikten.
Återvänder till sina profilfrågor
Någon tillbakadragen roll tycks Jomshof emellertid inte ha valt. I sju motioner återkommer han nu till frågor som länge präglat hans politiska gärning – kritik mot islam, motstånd mot religiöst förtryck och krav på att värna det svenska samhällets sekulära institutioner.
Förslagen gäller allt från skolor och religiös klädsel till moskéfinansiering och omskärelse av barn. Flera är uttryckligen riktade mot muslimska verksamheter eller sedvänjor, medan andra omfattar religioner generellt.
Vill stänga muslimska friskolor
I en av motionerna kräver Jomshof ett omedelbart stopp för etablering av nya friskolor med muslimsk profil. Han vill också att de kvarvarande skolorna med sådan inriktning ska stängas.
Som motivering hänvisar han till uppmärksammade fall av könsuppdelning, ekonomiska oegentligheter och kopplingar till islamistiska miljöer. Han beskriver skärpta regler och återkallade tillstånd som steg i rätt riktning, men anser att tillsyn och ingripanden mot enskilda verksamheter inte räcker.
Motionen pekar särskilt ut Växjö Islamiska skola, som han vill se nedlagd. Enligt Jomshof handlar frågan ytterst om att alla elever ska få förutsättningar att bli en del av det svenska samhället.
Slöjförbud för både lärare och elever
En annan motion föreslår förbud mot muslimsk slöja i förskolan och grundskolan. Förbudet ska omfatta både lärare och elever och gälla alla former av muslimsk slöja.
Jomshof hänvisar bland annat till rapportering om förskolor som varit beredda att hjälpa föräldrar att kontrollera att deras barn behåller slöjan på under dagen. Han argumenterar för att skolan ska ge barn ett utrymme fritt från religiösa påtryckningar.
”Barn som utsätts för muslimskt förtryck i hemmet måste få chansen att i varje fall slippa detta under skoltid”, skriver han.
Han beskriver slöjan som ett uttryck för patriarkala könsroller och religiös underkastelse och anser att den motverkar skolans uppdrag att fostra självständiga och kritiskt tänkande individer.
Heltäckande slöja ska förbjudas på offentlig plats
I en separat motion vill Jomshof förbjuda heltäckande muslimsk slöja, såsom burka och niqab, på alla offentliga platser.
Här hänvisar han till andra europeiska länders förbud och begränsningar och argumenterar för att Sverige bör gå samma väg. Han framställer förslaget som ett försvar för demokratiska, kulturella och sekulära värderingar och betecknar den heltäckande slöjan som kvinnoförtryckande.
Förslaget är därmed mer långtgående geografiskt än skolmotionen, men avser just heltäckande slöjor.
Vill kartlägga pengarna till moskéerna
Jomshof begär också en kartläggning av utländsk finansiering av muslimska församlingar och moskéer i Sverige. Han vill få klarlagt hur omfattande bidragen är, vilka länder pengarna kommer från och om donationerna är förenade med motkrav.
I motionen pekar han på risken att utländska stater använder finansieringen för att skaffa sig religiöst och politiskt inflytande i Sverige.
Utöver kartläggningen vill han utreda möjligheten att förbjuda utländsk finansiering av religiösa grupper. Den delen av förslaget är alltså bredare än enbart moskéer och muslimska församlingar.
Han vill dessutom ställa krav på att muslimska föreningar som verkar i Sverige ska ha en grundläggande positiv inställning till det svenska samhället och dess normer och värderingar.
Förbud mot böneutrop – oavsett religion
Ytterligare en motion gäller ett förbud mot alla former av böneutrop från religiösa byggnader.
Jomshofs argumentation tar främst sikte på moskéernas böneutrop. Han skiljer dem från kyrkklockor genom att framhålla att utropen innehåller ett uttalat religiöst budskap, medan klockringningen är en ljudsignal med historisk och kulturell förankring i Sverige.
Han anser att återkommande böneutrop utsätter närboende för religiös förkunnelse som de inte kan välja bort. Samtidigt understryker han att det föreslagna förbudet ska gälla alla religioner.
”Trosuppfattning är och ska vara en privatsak mellan den enskilde och dennes gud eller gudar”, skriver Jomshof.
Religiösa grupper som vill framföra sitt budskap offentligt bör enligt honom i stället söka tillstånd för det enskilda tillfället, på samma sätt som andra grupper.
Vill förbjuda omskärelse av barn utan medicinska skäl
I motionen om icke-medicinsk omskärelse står barnets kroppsliga integritet och självbestämmande i centrum.
Jomshof vill förbjuda ingreppet på personer under 18 år när medicinska skäl saknas, oavsett om motivet är religiöst eller kulturellt. Förslaget är således inte begränsat till muslimsk omskärelse.
Han hänvisar till kritiska ställningstaganden från företrädare för vården och argumenterar för att ett oåterkalleligt ingrepp inte ska genomföras innan den berörda personen själv kan fatta beslut.
Enligt Jomshof är det motsägelsefullt att åberopa religionsfrihet för ett ingrepp som samtidigt påför barnet en religiös identitet.
Uniformer utan religiösa eller politiska symboler
Den sjunde motionen gäller religiösa och politiska markörer på uniformer vid myndighetsutövning.
Jomshof vänder sig mot att religiösa huvudbonader som huvudduk, kippa och turban får bäras till polisuniform. Han anser att uniformer ska vara enhetliga och att synliga religiösa eller politiska ställningstaganden riskerar att skada allmänhetens förtroende för tjänstepersonernas opartiskhet.
”Jag ser det som en självklarhet att all myndighetsutövning – inte minst polis och militär med sitt våldsmonopol – ska vara neutral”, skriver han.
Även detta förslag omfattar alltså fler uttryck än de muslimska. Kravet är att uniformerna ska vara helt fria från såväl religiösa som politiska markörer.
De sju motionerna är undertecknade av honom själv och ska skiljas från beslutade åtgärder eller gemensamma ställningstaganden från partiledningen.
