Varje år får svenska folket rösta fram en vinnare i tävlingen Årets värsta slöseri i regi av Slöseriombudsmannen, en del av Skattebetalarnas förening, och nu är det dags för 2025 års lista.
Slöseriombudsman Philip Syrén har tagit fram tio finalister bland årets bidrag och det är dessa allmänheten nu kan rösta på och utse en vinnare.
– Egentligen hade jag behövt en topp-1000-lista, men jag tvingas välja ut 10 stycken som svenska folket nu får rösta om. Årets lista innehåller som vanligt en bred palett av ekonomiskt svagsinne, som tillsammans visualiserar det enorma problemet med skatteslöseri: såväl internationellt och nationellt som lokalt. Bakom varje kandidat finns en större berättelse om ett större problem, säger Syrén till Tidningen Näringslivet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Årets finalister:
Bistånd till sporttvättande länder
Sverige betalar bistånd till länder vars regeringar samtidigt lägger hundratals miljoner på att putsa sitt rykte via sport. 2024 gav vi drygt 1 miljard till Kongo-Kinshasa – samtidigt betalar regeringen ca 112 miljoner kronor om året för att sponsra FC Barcelona. Rwanda fick närmare 288 miljoner i svenskt bistånd men satsar också på internationell sportreklam till Arsenal (som råkar vara presidentens favoritlag), PSG, Bayern München – och senast i år nya fleråriga partnerskap med LA Clippers och LA Rams – samtidigt som regimen kritiseras för övergrepp mot mänskliga rättigheter. Officiellt handlar det om turism; i praktiken är det sporttvätt – att använda idrott för att tvätta ett skamfilat rykte. Bistånd ska inte frigöra utrymme i statsbudgetar för reklam på tröjor i världens rikaste ligor.
Millennium: 5,5 miljarder – och tillbaka till papper och penna
Journalsystemet som skulle modernisera vården havererade direkt. Efter lansering i slutet av förra året gick vårdcentraler över till papper och penna av patientsäkerhetsskäl och införandet pausades. Trots paus fortsatte konsultnotor att rulla – över 40 miljoner i månaden enligt SlösO:s genomgång – och tidigare rapporter visar en konsultnota på sammanlagt cirka 799 miljoner. Ett skolboksexempel på hur stora IT-projekt kan bli dyrast just när de inte används.
Kirunas badhus: Från 360 miljoner till miljardbygge – och indragna efterrätter
Det nya badhuset i Kiruna har blivit en långkörare med förseningar och eskalerande kostnader – från 360 miljoner till över en miljard. Samtidigt tvingas kommunen spara: skolmjölk dras in och efterrätter serveras bara på helger på äldreboenden. Prestigeprojekt på bekostnad av kärnverksamheten. Kirunas badhus har varit en kandidat i tidigare år, men eftersom fördyrningarna och förseningarna fortsatt i år så är de med igen.
Decemberdumhet i Helsingborg – jätteBumling för 1,2 miljoner
När året skulle bokslutas beställde Helsingborg en “portabel belysning i form av en jätteBumling” för 1,2 miljoner – bråttom, för “pengarna finns bara kvar till årsskiftet”. Man köpte alltså en miljonlampa förra året för att inte få mindre pengar i år. Ett skolboksexempel på decemberdumhet och perversa incitament i offentlig upphandling.
Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan Kreugerkraschen. Kostnadsnotan för skattebetalare landar via stöd, lån, garantier och statliga investeringar – plus AP-fondernas ägarinsats – i mångmiljardklassen. Lärdomen är gammal men angelägen: staten ska inte leka företagare.
Bluffakturor – pengar till ingenting
Var tredje kommun har betalat minst en faktura till misstänkta blufföretag 2023–2025, enligt TV4:s kartläggning. Små belopp, brådska och skickliga säljare – men effekten är densamma: skattepengar till ingenting och ett bidrag till den kriminella ekonomin. Det här är inte marginellt, utan ett systemfel i kontrollkedjan.
Kommunen satsade miljontals skattekronor på en storskalig räkodling – som havererade redan när räkynglen skulle hämtas på Arlanda och dog i tullen efter felaktig dokumentation. Facit: miljontals kronor, noll jobb och tusentals döda räkor. Politiker ska inte leka företag med andras pengar.
Skattepengar går till att berätta om sin egen förträfflighet i stället för kärnverksamhet: kommuner köper diplom, tävlar i skönhetstävlingar och betalar för influencermiddagar. När Halmstad “vann” Årets stadskärna firades även “semifinalister” – trots att bara tre deltagande städer – samtidigt som samtliga betalat pengar till företaget som delar ut priset. Hälften av regionerna använder influencers; i Halland har skattebetalare bekostat spa, hotell och lyxmiddagar – till och med reklam för ett hotell som gick i konkurs och lämnade 158 bajstunnor efter sig. Dyrt, låg nytta och fel prioritering.
Kommuner och regioner köper årligen ut chefer och anställda för miljardbelopp. Aftonbladets samlade granskning visar omkring 2 000 chefsutköp 2019–2024 och över 1 miljard i kostnad – med hundratals miljoner bara 2024–2025. Under året har det dessutom avslöjats hur en våldtäktsman köpts ut av två kommuner och hur chefer kunnat studsa mellan regioner och kvittera ut fallskärmar varje gång. Resultatet blir dubbel nota för skattebetalarna – lön, ersättare, konsulter och juridik – och ett systemfel där utköp blir ett alternativ till att lösa problemen.
Malmö stad betalade lön och ersättningar för en halvårslång tjänsteresa till Ghana – som aldrig ägde rum. De inblandade stannade i Malmö, två sa upp sig och en fick sparken. Nu krävs de på cirka 450 000 kronor och är polisanmälda. Frågan kvarstår: hur kunde en påkostad resa godkännas och fortgå så länge utan att någon reagerade?
LÄS ÄVEN: Myndighet: Tiotals skattemiljoner i bidrag varje år till illegala migranter
