Riksdagen har på onsdagen fattat det andra och avgörande beslutet om att ändra grundlagen så att svenskt medborgarskap i vissa fall ska kunna återkallas.

En grundlagsändring kräver två likalydande beslut med ett val emellan. Det första togs den 20 maj. Dagens votering var det slutliga steget, och kammaren biföll konstitutionsutskottets förslag i betänkandet som publicerats på riksdagens hemsida.

Grundlagsändringen träder i kraft den 1 januari 2027. Den innebär inte att medborgarskap automatiskt kan börja dras in vid årsskiftet. Först måste riksdagen anta en vanlig lag som anger de närmare villkoren.

I voteringen röstade 292 ledamöter ja och 51 nej. Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna röstade ja. Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej. Sex ledamöter var frånvarande och ingen avstod.

Vad som nu blir möjligt

Ändringen gäller 2 kap. 7 § regeringsformen. Medborgarskap ska bara kunna fråntas den som vid beslutet också är medborgare i en annan stat, så att ingen görs statslös. Föreskrifterna får dessutom inte strida mot Sveriges internationella åtaganden.

Det första fallet är att medborgarskapet förvärvats genom oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller genom annat otillbörligt handlande som mutor, hot eller falska förespeglingar.

Förfarandet ska ha varit av avgörande betydelse, alltså sådant att personen inte skulle ha beviljats medborgarskap om de rätta förhållandena varit kända.

LÄS ÄVEN: Stor majoritet av svenskarna vill dra in invandrares medborgarskap

Det andra fallet är att personen dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Domen måste ha fått laga kraft.

I propositionen skriver regeringen att uttrycket främst tar sikte på brott mot rikets säkerhet, som högförräderi, spioneri och landsförräderi, samt terroristbrott och brott som faller under Internationella brottmålsdomstolen.

Gängkriminalitet

Därutöver nämns viss allvarlig systemhotande brottslighet inom kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängdåd som är så omfattande att de hotar samhällets förmåga att upprätthålla ordningen i ett område. Ett vanligt våldsbrott räcker inte.

Barn under 18 år ska inte följa med om en förälder fråntas medborgarskapet på grund av brott. Den vanliga lagen om återkallelse kan dessutom fördröjas i ett år av en minoritet på tio ledamöter, om inte fem sjättedelar av de röstande antar den direkt.

Vanlig lag saknas fortfarande

Den avgående regeringen har arbetat med ett lagförslag, men det har inte lagts fram som proposition. Det blir därför upp till nästa regering att avgöra om och hur reglerna ska utformas.

I mars tog migrationsminister Johan Forssell (M) emot utredningen Återkallelse av svenskt medborgarskap, SOU 2026:21. Utredningen föreslår bland annat att Migrationsverket ska fatta besluten och att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2028.

Den föreslår också ett krav på att oriktiga uppgifter ska ha lämnats medvetet, något som inte ställs i grundlagstexten. Förslagen är inte beslutade. Vid överlämningen framförde Johan Forssell att reformen är historisk.

– Den som begår brott ska inte kunna bli svensk medborgare, och den som redan har blivit svensk medborgare och begår allvarliga brott ska kunna bli av med det.

V och MP ville fälla hela paketet

Beslutet ingick i samma paket som ett grundlagsskydd för rätten till abort och en öppning för att i vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning. Det vilande förslaget kunde bara antas eller förkastas i sin helhet.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig därför mot hela förslaget, även om de stod bakom andra delar. Centerpartiet hade invändningar mot formuleringen om Sveriges vitala intressen, som partiet anser är för oprecis, men röstade ändå ja.

I debatten sade Vänsterpartiets Caroline Täljeblad att skyddet för medborgarskapet urholkas.

– Under relativ tystnad tar vi nu steg mot att göra det svenska medborgarskapet både ojämlikt och mindre rättssäkert.

Hon pekade på att även den som inte haft avsikt att lämna felaktiga uppgifter kan bli av med medborgarskapet. I sitt särskilda yttrande invänder hon också mot att grundlagen inte kräver uppsåt, och mot att vad som räknas som brott mot Sveriges vitala intressen ska fyllas ut i vanlig lag.

Miljöpartiets Jan Riise skriver att formuleringen saknar tydlig avgränsning och riskerar en normförskjutning, där staten över tid kan omdefiniera vad medborgarskapet innebär.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Medborgarskapet är bara ett papper – vi kan riva det”