EU förbereder nya påtryckningar mot Georgiens regering, som anklagas för att föra landet bort från demokratin. Men konflikten om utländsk finansiering rymmer en besvärande jämförelse för Bryssel – EU vill självt registrera utländsk påverkan och förbjuder viss finansiering av organisationer och medier. Georgiens regering anklagar unionen för dubbelmoral och politisk utpressning.
EU:s utrikesministrar ska i januari diskutera nya åtgärder mot Georgien. Beskedet kom från den omstridda utrikeschefen Kaja Kallas den 4 november, i samband med presentationen av kommissionens årliga rapporter om kandidatländerna.
Kallas beskriver den georgiska regeringen som på kollisionskurs med EU och anser att utvecklingen går åt fel håll. Vilka ytterligare åtgärder som kan bli aktuella är ännu inte avgjort.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Allt ligger på bordet, slår hon fast.
Redan i mars i år suspenderade EU viseringsfriheten för innehavare av georgiska diplomat-, tjänste- och officiella pass. Vanliga georgiska pass omfattas tills vidare inte av den åtgärden.
LÄS ÄVEN: Tysk tidning: Kaja Kallas ”största felrekryteringen i EU:s historia”
Bakom konflikten ligger bland annat Georgiens lagar om utländsk finansiering och registrering av utländska agenter. Till detta kommer regeringens försök att få vissa oppositionspartier förbjudna och kritik mot behandling av demonstranter.
Regeringen anklagar Bryssel för utpressning
Premiärminister Irakli Kobakhidze avvisar Bryssels beskrivning. I en intervju med Euronews den 3 november anklagade han EU-kommissionen för politisk utpressning och försvarade parlamentets rätt att stifta lagar för att skydda landets självbestämmande.
Han hävdade att lagstiftningen följer internationella normer och jämförde kraven från Bryssel med erfarenheten av att under sovjettiden tvingas följa direktiv från Moskva.
– Vi vill ha ett annat förhållningssätt till Europa, sade han.
Kobakhidze uppgav samtidigt att regeringen fortfarande vill ansluta Georgien till EU. Enligt honom skulle landet omedelbart delta om EU öppnade medlemskapsförhandlingar.
LÄS ÄVEN: VIDEO: Applåder i Georgiens parlament när ny lag godkänns – trots hoten från USA och EU
Regeringssidans argument är att georgier har samma rätt som amerikaner och européer att veta vilka utländska aktörer som bekostar politiskt betydelsefull verksamhet.
När parlamentet behandlade agentlagen 2025 framhöll dess företrädare just rätten att skydda suveräniteten och få insyn i vem som finansierar vad.
USA har redan en lag om utländska agenter
Jämförelsen med USA är konkret. Den amerikanska lagen FARA kräver registrering och offentlig redovisning när någon bedriver viss verksamhet för en utländsk huvudmans räkning.
Det kan handla om politisk påverkan, PR, politisk rådgivning eller representation inför myndigheter. Redovisningen ska göra det möjligt för myndigheter och allmänhet att se vilka intressen som står bakom verksamheten.
Uppsåtliga överträdelser kan ge upp till fem års fängelse och böter på upp till 250 000 dollar. USA behandlar alltså inte registreringskrav som principiellt oförenliga med demokrati.
LÄS ÄVEN: USA-sanktioner mot Georgien i protest mot anti-påverkanslag
Två georgiska lagar behöver samtidigt skiljas åt. Den lag som väckte protester 2024 utgick från en finansieringströskel – vissa organisationer och medier med mer än 20 procent av intäkterna från utlandet skulle registreras och redovisa sin finansiering. Den konstruktionen skiljer sig från FARA. Utländska bidrag innebär inte i sig att mottagaren arbetar på en utländsk huvudmans uppdrag.
År 2025 antog Georgien däremot en särskild Foreign Agents Registration Act, med tydliga textmässiga och strukturella likheter med den amerikanska lagen.
Den innehåller krav på registrering inom tio dagar, redovisning av huvudmän och ekonomiska förhållanden samt återkommande uppdateringar. Uppsåtliga överträdelser kan bestraffas med böter på upp till 10 000 lari eller upp till fem års fängelse.
Likheterna gäller därmed både registreringen, insynen och fängelsestraffets maximala längd. Det kan dock skilja något i likvärdighet beträffande rättstillämpning och rättssäkerhetsgarantier.
EU vill också registrera utländsk påverkan
EU-kommissionen lade i december 2023 fram ett direktivförslag om insyn i intresserepresentation för länder utanför unionen. Förslaget innebär nationella register och offentlig information om bland annat vilka tredjeländer verksamheten gäller, vilka belopp som betalats och vilka mål påverkan har. Det är fortfarande ett lagstiftningsärende, inte ett färdigt, generellt EU-register över alla utlandsfinansierade organisationer.
Den principiella beröringspunkten med Georgiens argument är ändå tydlig – medborgarna ska kunna bedöma politiska budskap med kännedom om deras utländska uppdragsgivare.
Samtidigt är EU-förslaget snävare än ett allmänt krav på registrering utifrån pengarnas ursprung. Det gäller viss intresserepresentation för tredjeländers räkning. Kommissionen anger uttryckligen att finansiering från en utländsk regering som saknar koppling till sådan verksamhet inte ska omfattas.
EU:s egen hållning visar dock att insyn i utländsk påverkan kan betraktas som ett legitimt demokratiskt intresse. För att kritisera Georgien avkrävs Bryssel en precisering av vad i reglernas omfattning och tillämpning som gör dem oacceptabla.
EU förbjuder också vissa utländska pengar
På ett område har unionen gått betydligt längre än att kräva registrering. I sitt fjortonde sanktionspaket mot Ryssland, antaget i juni 2024, förbjöd EU politiska partier och stiftelser, frivilligorganisationer, tankesmedjor och medietjänstleverantörer att ta emot finansiering från den ryska staten och dess företrädare eller mellanled.
Motiveringen var ryska försök att påverka demokratiska processer, bland annat genom påverkanskampanjer och desinformation. Unionen accepterar alltså även finansieringsförbud för att skydda det politiska samtalet från en utländsk stats inblandning.
LÄS ÄVEN: Ilska i EU och USA när Georgien vill stävja utländsk påverkan
Skillnaden är att sanktionerna riktas mot en bestämd stat med anledning av dess agerande, inklusive anfallskriget mot Ukraina. Georgiens regler omfattar en bredare krets av utländska finansiärer. Men jämförelsen ger stöd åt regeringens invändning att skydd mot utländsk påverkan inte kan avfärdas som antidemokratiskt i sig.
Även vanliga bankkunder känner igen kraven på att redovisa pengars ursprung. Finansinspektionen i Sverige förklarar att banker måste veta vilka kunderna är och varifrån deras pengar kommer. Otillräcklig kundkännedom kan innebära att banken inte får tillhandahålla ett konto.
Reglerna grundar sig på direktiv från EU. Penningtvättsreglerna har samtidigt ett annat syfte och innebär inte att kunden offentligt klassas som utländsk agent. De illustrerar ändå att ekonomisk insyn redan är ett långtgående krav inom EU.
Bryssel är självt en stor finansiär
EU:s roll i Georgien begränsas inte till att bedöma regeringens lagar. Unionen finansierar själv verksamhet i landet. Enligt EU:s utrikestjänst har unionen gett Georgien över 2,1 miljarder euro i finansiellt stöd sedan 1992.
Efter försämrade relationer stoppades direktstöd till regeringen, medan stödet till civilsamhälle och ”oberoende” medier skulle fortsätta.
För 2026 anger utrikestjänsten 38 miljoner euro till nya projekt som direkt ska gynna georgiska medborgare. Det handlar om finansiering av medier och opinionsbildning, enskilda journalister, medborgaraktivister, jämställdhetsaktörer och initiativ för minoriteters rättigheter och insyn i valprocesser.
Det är områden som påverkar samhällsdebatten och den politiska utvecklingen. Bryssel är därmed både extern bedömare och finansiär av verksamheter som kan beröras av lagarna. Det ger Georgiens krav på insyn en konkret bakgrund.
Finansieringen belägger däremot inte i sig att mottagarna styrs av EU eller att Bryssel bekostar en olaglig operation för att byta regering. Inte heller finns underlag för att generellt beskriva stödet som direkt finansiering av oppositionspartier.
Men motsatsen – politisk neutralitet – kan inte heller beläggas mot bakgrund av Bryssels hållning och agerande gentemot Georgiens styre.
Kritiken gäller mer än offentlig redovisning
Georgiens senare lagändringar gör emellertid konflikten större än en fråga om öppen bokföring. Bestämmelser om utländska bidrag omfattar krav på myndighetsgodkännande. Ändringar som antogs i mars 2026 utvidgade regleringen och de straffrättsliga riskerna.
Venedigkommissionen, Europarådets rådgivande organ i författningsfrågor, kritiserade i oktober vad man anser var reglernas bredd, otydliga begrepp och oproportionerliga inskränkningar av föreningsfrihet och politiskt deltagande.
Men inte heller den kritiken kan ses som politiskt neutral, då dessa organ har en tydlig liberal profil och allmänt kritisk hållning till konservativa värderingar.
LÄS ÄVEN: Georgien pekar ut EU efter senaste helgens kuppförsök
Man menar dock att det är skillnad mellan att redovisa ett bidrag och att behöva statens tillstånd för att ta emot det. Registrering kan skapa insyn medan ett tillståndssystem också kan ge regeringen möjlighet att stoppa verksamhet, heter det.
Regeringspartiets försök att få oppositionspartier förbjudna är ytterligare en separat fråga. Georgisk dröm hävdar att grupperna hotar den konstitutionella ordningen. Motståndarna beskriver processen som ett försök att undanröja politisk konkurrens.
Georgisk dröm hänvisar till artikel 23 i landets författning, som medger förbud mot partier som bland annat eftersträvar ett våldsamt omstörtande av författningsordningen eller angriper landets självständighet och territoriella integritet.
Regeringssidan åberopar övergrepp under det tidigare regeringspartiet UNM:s maktinnehav, försök att storma offentliga institutioner och oppositionens arbete för utländska sanktioner mot Georgien. Enligt dess argumentation handlar det om ett återkommande försök att genom våld och utländska påtryckningar undanröja den folkvalda regeringen.
Anklagelserna gäller alltså mer än politiska åsiktsskillnader, och dokumenterat organiserat våld kan ge grund för ingripanden. Förbudskraven omfattar dock fem oppositionskrafter, däribland samtliga fyra oppositionsalternativ som passerade parlamentsspärren 2024.
Bland dem finns både Saakasjvilis UNM, mittenkraften Lelo och tidigare premiärministern Giorgi Gakharias parti, som brutit sig ur Georgisk dröm. Det är därmed en bred krets av politiska motståndare som riskerar att förbjudas.
Kritikernas invändning är att regeringssidan inte tillräckligt skiljer mellan enskilda personers handlingar och respektive partis ansvar. Valbojkotter, ifrågasatta valresultat och krav på sanktioner är inte i sig bevis för våldsamma omstörtningsplaner, menar man.
För att förbuden ska vara motiverade behöver regeringssidan därför visa att varje berört parti faktiskt utgör ett sådant hot som författningen avser – annars anser man att det finns fog för farhågan att lagstiftningen används för att undanröja politisk konkurrens.
Valvinst med egen majoritet
Georgisk dröm fick enligt det fastställda resultatet 53,93 procent av rösterna i parlamentsvalet den 26 oktober 2024 och 89 av 150 mandat. Partiet vann alltså en tydlig egen majoritet. Valet blev samtidigt föremål för kritik från OSSE:s valobservatörer.
LÄS ÄVEN: Ursula von der Leyen om valet i Georgien: ”Oegentligheter”
De pekade bland annat på vad man ansåg vara press mot väljare, brister i valhemligheten och otillräcklig hantering av klagomål. Observatörernas iakttagelser är samtidigt inte av sådan allvarlighetsgrad att det har kunnat fastställas att bristerna haft en avgörande påverkan på valutgången.
Ukraina bedöms i ett annat säkerhetsläge
Jämförelsen med Ukraina väcker också frågor om Bryssels måttstockar. Under krigslagarna har Ukraina stoppat verksamheten för flera partier med påstådda Rysslandskopplingar. Landet har dessutom infört omfattande mediebegränsningar och lagstiftning riktad mot religiösa organisationers band till Ryssland.
Kyrkofrågan handlar mer precist om bland annat den ukrainska ortodoxa kyrkan och dess omstridda relation till Moskvapatriarkatet, inte om ett generellt förbud mot ortodox kristendom.
Det är samtidigt fel att säga att EU helt tiger och samtycker i frågan. I sin Ukrainarapport 2025 efterlyste kommissionen större mediepluralism och bättre rättsliga garantier vid blockering av internetresurser. FN-experter har också uttryckt oro för religionslagstiftningen.
Den stora skillnaden är att Ukraina befinner sig i försvarskrig mot en storskalig rysk invasion. Det ger andra förutsättningar för säkerhetsåtgärder, men avskaffar inte kraven på proportionalitet och rättssäkerhet. Även mot den bakgrunden kan EU:s kritik mot Ukraina jämfört med den mot Georgien ses som förhållandevis mild.
Zelenskyj regerar sedan två och ett halvt år utan demokratisk legitimitet i allmänna val. Parlamentet har suttit ännu längre över tiden. Val skulle ha hållits i maj 2024 respektive oktober 2023. Det råder delade meningar både inom landet och internationellt om kriget och landet krigslagar räcker för att skjuta upp val och i så fall hur länge.
Kandidatstatus ger EU inflytande
Georgien är kandidatland till EU sedan december 2023, men medlemskapsprocessen står stilla. Kandidatstatus innebär inte att Bryssel övertar landets lagstiftningsmakt. Georgiens regering kan hålla fast vid lagar som EU motsätter sig. Samtidigt kan unionen kräva respekt för demokrati, rättsstat och grundläggande friheter som villkor för medlemskap.
Konflikten gäller därför både lagarnas innehåll och vem som ska sätta ramarna för Georgiens politiska utveckling. För Kobakhidzes regering är frågan varför västmakter får kontrollera utländska påverkansaktörer medan georgiska försök beskrivs som ett steg bort från demokratin.
För EU återstår att förklara skillnaderna med större precision än att landet går åt fel håll. Särskilt när unionen själv finansierar delar av det civilsamhälle vars reglering den motsätter sig.
LÄS ÄVEN: Sverige på plats och protesterar mot valet i Georgien
