Samtidigt som delar av högern menar att något verkligt paradigmskifte ännu inte har skett, hävdar vänsterröster däremot motsatsen. Vissa går så långt som att påstå att Tidöregeringen monterar ned demokratin. Nu svarar justitieminister Gunnar Strömmer på kritiken som vuxit fram efter regeringens många reformer, som syftar till att möta bland annat den växande gängkriminaliteten med skjutningar och bombdåd som under senare år fått breda ut sig på svenska gator.

Justitieminister Gunnar Strömmer menar att fokus i den svenska debatten ofta hamnar fel. Enligt honom är det inte de politiska reformerna som hotar demokratin, utan kriminaliteten i sig.

”Det är den systemhotande brottsligheten som hotar vår frihet, inte omläggningen av politiken som sker för att bekämpa just den.”

LÄS ÄVEN: SD och regeringen ska tvinga åklagare att utvisa kriminella invandrare

Det är i en debattartikel i Dagens Nyheter på tisdagen som Strömmer framför att just detta perspektiv ofta saknas i den svenska diskussionen. I stället har kritik riktats mot hur regeringen driver igenom reformer, där kortare utredningstider och styrning av utredningar pekats ut som risker för rättssäkerheten.

I stället påstås att den svenska rättsstaten hotas av korta utredningstider och styrda utredningsdirektiv, och att regeringen bortser från kritiska synpunkter från remissinstanser och lagråd. Kritiken är svepande och osaklig.

Regeringen har dock försvarat sitt arbetssätt med att situationen kräver snabba åtgärder. Ett exempel är förslag som ska göra det möjligt för myndigheter att snabbt få bort kriminellt innehåll från nätet. Enligt Strömmer sker arbetet både skyndsamt och med ansvar.

LÄS ÄVEN: Statsvetarnas larm: SD monterar ned demokratin – ”Ungernfiering”

Samtidigt framhåller regeringen att större reformer genomförs stegvis och med omfattande beredning. Flera åtgärder är tidsbegränsade eller förenade med krav på uppföljning, och en bred översyn av vissa tvångsmedel pågår.

Även kritiken om att regeringen skulle styra utredningar på ett otillbörligt sätt avvisas. Enligt Strömmer har utredare fortsatt möjlighet att göra egna bedömningar, även när de fått tydliga uppdrag.

Parallellt lyfter regeringen fram reformer som syftar till att stärka demokratin på längre sikt, bland annat genom att öka domstolarnas oberoende, skärpa skyddet mot korruption och stärka skyddet för journalister.

LÄS ÄVEN: Aktiviståklagare i uppror – vägrar åtala 13-åriga gängmördare

Trots den hårda debatten att krafttagen skulle vara fel pekar regeringen på konkreta resultat. Det dödliga gängvåldet har minskat sedan 2022, och nivån av dödligt våld uppges vara den lägsta på över ett decennium.

Samtidigt kvarstår problemen, och arbetet fortsätter i högt tempo för att stävja detta. Strömmer efterlyser dock en mer nyanserad diskussion om rättsstatens utveckling.

Diskussionen skulle vinna på större saklighet, färre överdrifter och en tydligare rågång mot egna åsikter om det sakpolitiska innehållet i regeringens reformer.

Enligt regeringen handlar det ytterst om att skydda samhället – både genom att värna demokratiska institutioner och genom att bekämpa de krafter som hotar dem.

Vidare anpassar regeringen i hög grad sina förslag efter synpunkter från remissinstanser och lagråd. Men till syvende och sist är det regeringens och riksdagens roll att, inom grundlagarnas ramar, beakta inkomna synpunkter, väga av motstående intressen och utforma lagstiftningen. Det gäller till exempel hur höga eller låga straff bör vara i samhället. I denna och flera andra frågor har regeringen gjort en annan samlad bedömning än Lagrådet.

LÄS ÄVEN: Toppåklagare sågar SD:s nya utvisningslag: ”Märklig lagstiftning”