Riksdagen beslutade förra veckan att införa en ny klimatskatt på drivmedel. Samtliga riksdagspartier står bakom den nya skatten som väntas leda till rejält höjda priser på bensin och diesel.

Vad frågan handlar om är EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen, även känt som ETS 2. I onsdags förra veckan sade riksdagen ja till det nya utsläppshandelssystemet. Någon omröstning hölls aldrig eftersom samtliga riksdagsledamöter stöder beslutet.

ÖVERENS. Alla riksdagsartier är överens om de höjda drivmedelspriserna. På bild: Jimmie Åkessn (SD) och Magdalena Andersson (S). Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

När det nya utsläppshandelssystemet införs 2027 så kommer priset på bensin och diesel att stiga. Med hur mycket är ännu okänt – det beror på utsläppshandeln – tillgång och efterfrågan. Det är den handeln som kommer styra prispåslaget.

Naturvårdsverkets expert Viktor Löfvenberg talade i en intervju med Samnytt tidigare i år om ett påslagstak med 1:50 per liter bensin och 1:70 per liter diesel, räknat i 2024 års priser. Samtidigt har andra bedömare varnat för att slutpriset kan rusa iväg till långt över 30 kronor litern.

Sociala klimatfonden

En stor andel av de pengar som politikerna får in på den nya klimatskatten på drivmedel ska placeras i EU:s Sociala klimatfonden. Motsvarande omkring tusen miljarder svenska kronor fram till år 2032 beräknas skyfflas över till den.

Klimatfonden är därefter tänkt att användas för att dela ut bidrag till privatpersoner, småföretagare och andra som anses drabbas extra hårt av de höjda drivmedelspriserna.

– Förslaget visar att det går att driva en politik som är både effektiv och rättvis genom att vi avser kompensera berörda för priseffekterna, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) när regeringen presenterade sin ETS 2-proposition i maj i år.

Det är dock ännu okänt hur svenska bilägare kommer kompenseras för den nya klimatskatten.

LÄS MER: Regeringens beslut: Rejält höjt pris på bensin och diesel