Nära 200 ekonomer, forskare och teknikprofiler – däribland 15 Nobelpristagare – uppmanar världens beslutsfattare att omedelbart förbereda sig för de ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna av artificiell intelligens. Enligt uppropet kan AI få större genomslag än den industriella revolutionen, men på betydligt kortare tid.
En bred grupp forskare, ekonomer och ledande företrädare för AI-industrin har gått samman i ett gemensamt upprop om artificiell intelligens och dess potentiella effekter på samhällsekonomin.
Bakom initiativet står över 200 undertecknare, däribland 15 Nobelpristagare, forskare från OpenAI, Anthropic och Google samt flera framstående ekonomer. Bland namnen återfinns bland andra Nobelpristagarna Daron Acemoglu, Simon Johnson och Michael Spence samt tidigare Google-chefen Eric Schmidt och Anthropic-grundaren Jack Clark.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
I uppropet varnas för att AI-utvecklingen kan gå betydligt snabbare än tidigare teknologiska genombrott och därför ställa både arbetsmarknaden och samhällsinstitutionerna inför utmaningar som dagens system inte är förberedda på.
Kan förändra ekonomin på några få år
Forskarna bakom initiativet menar att tidigare tekniska revolutioner, som ångmaskinen, elektriciteten och datoriseringen, gav samhällen årtionden att anpassa sig till förändringarna. AI kan enligt dem utvecklas i ett helt annat tempo.
LÄS ÄVEN: AI formar framtiden – och väst riskerar förlora kontrollen
I uppropet beskrivs en möjlig ekonomisk omvandling som kan bli större än den industriella revolutionen men ske inom en tidsram på bara några år. Därför efterlyses mer forskning om AI:s effekter på arbetsmarknaden samt nya institutioner och politiska verktyg för att hantera utvecklingen.
Initiativtagarna framhåller samtidigt att tekniken också kan medföra betydande fördelar genom ökad produktivitet, ekonomisk tillväxt och högre levnadsstandard.
Växande oro för arbetsmarknaden
En central fråga gäller sysselsättningen. Historiskt har ny teknik ofta ersatt vissa yrken samtidigt som nya arbetstillfällen skapats. Men flera forskare menar att AI skiljer sig från tidigare teknikskiften genom att den inte främst automatiserar fysiskt arbete utan även kvalificerade kognitiva arbetsuppgifter.
System kan redan idag skriva texter, analysera juridiska dokument, assistera inom medicin och utföra avancerad programmering. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning kan stora delar av dagens tjänstemannayrken påverkas.
Även ekonomer som tidigare varit skeptiska till mer långtgående AI-scenarier har under senare år uttryckt ökad oro för att omställningen kan bli både snabbare och mer omfattande än tidigare antagits.
Samhällen byggda för arbete
I den bredare AI-debatten har frågor också väckts om hur moderna välfärdssystem påverkas om automatiseringen når nivåer där stora grupper människor får svårare att hitta arbete.
Dagens ekonomiska modeller bygger i hög grad på att människor arbetar, betalar skatt och konsumerar varor och tjänster. Om AI på sikt tar över en större del av produktionen kan det uppstå frågor kring såväl finansieringen av välfärden som efterfrågan i ekonomin.
Andra risker som nämnts i forskningsdebatten handlar om ökade ekonomiska klyftor, social oro och politisk instabilitet om vinsterna från AI-utvecklingen koncentreras till ett begränsat antal företag eller aktörer.
AI-utvecklare varnar själva
Det som gör varningarna anmärkningsvärda är att de i många fall kommer från personer som själva varit med och utvecklat den teknik som nu förändrar samhället.
Nobelpristagaren Geoffrey Hinton, en av AI-revolutionens pionjärer med smeknamnet ”AI:s gudfader”, har vid upprepade tillfällen varnat för att utvecklingen kan få långtgående konsekvenser som samhället ännu inte är rustat att hantera. Han har bland annat pekat på risken för omfattande automatisering av kvalificerade yrken samt svårigheterna att fullt ut förstå hur avancerade AI-system fattar beslut.
LÄS ÄVEN: Därför varnar AI-pionjären Geoffrey Hinton för framtiden
Flera ledande AI-forskare har också betonat att utvecklingen går snabbare än lagstiftning, myndigheter och politiska institutioner hinner anpassa sig till.
Uppmaning till politiker och näringsliv
Trots de omfattande varningarna innehåller uppropet inga konkreta politiska förslag. I stället efterlyser undertecknarna ett ökat fokus på att förstå AI:s ekonomiska effekter innan förändringarna fått fullt genomslag. De menar att beslutsfattare, forskare och näringsliv behöver agera redan nu för att säkerställa att tekniken utvecklas på ett sätt som kompletterar människan och kommer samhället till del.
Budskapet från de över 200 undertecknarna är att osäkerheten kring AI:s framtida påverkan inte bör användas som argument för passivitet. Tvärtom menar de att den snabba utvecklingen gör förberedelserna desto mer angelägna.
