I Sveriges minst svenska kommun går det varje år åt enorma kostnader för tolkar fördelat över stadens förvaltningar. Samnytt har granskat siffrorna och summorna skattebetalarna tvingas stå för. Samtidigt kommer SD Malmö med ett nytt vallöfte.

2018 trädde den nya förvaltningslagen i kraft. Denna innebär att myndigheter ska använda tolk och översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta tillvara sina rättigheter. Regeln gäller personer som inte behärskar svenska men också personer med vissa funktionsnedsättningar.

I Malmö, där etniska svenskar är i minoritet, är tolkbranschen lukrativ. I en motion till kommunfullmäktige 2024 kritiserade Sverigedemokraterna kostnaderna och ville att kommunen skulle utreda om AI-baserad översättning och tolkning kunde ersätta delar av verksamheten. I motionen nämndes bland annat att arbetsmarknads- och socialnämnden ensam hade tolkkostnader på 12,7 miljoner kronor under 2023.

Under de senaste åren har tolkfrågan blivit en återkommande politisk konflikt. Sverigedemokrater, moderater och flera andra partier har argumenterat för att personer som bott länge i Sverige i vissa fall bör betala en del av tolkkostnaden själva. Liknande förslag har lagts fram i riksdagen med hänvisning till ökande kostnader för myndigheter, vård och socialtjänst.

LÄS ÄVEN: Ekade tomt i Malmös skolor under muslimsk högtid

Motståndarna menar att avgifter riskerar leda till att människor avstår från kontakt med myndigheter eller vård och därmed försämrar rättssäkerheten.

I en motion från 2024 argumenterade Eric Palmqvist (SD) för en översyn av regelverket kring tolktjänster. Han skrev bland annat att förvaltningslagen medför en omfattande rätt till tolk och att kostnaderna för offentligt finansierade tolktjänster uppgår till flera miljarder kronor årligen. Motionen handlade formellt om möjligheten att debitera personer som uteblir från bokade tolktillfällen.

Både 2023 och 2024 lämnade socialdemokrater in motioner om att värna rätten till tolk inom sjukvården. Motionerna hänvisar till diskussionerna i Tidöavtalet om begränsningar av tolktjänster och argumenterar för att tillgång till tolk är en förutsättning för patientsäkerhet och jämlik vård.

Så ser kostnaderna ut

Samnytt har begärt ut siffror från Malmö stads samtliga förvaltningar.

Fastighets- och gatukontoret, stadsbyggnadskontoret samt stadsrevisionen är de enda nämnderna som inte haft några kostnader för tolktjänster under det senaste året.

Siffrorna

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 18,4 miljoner

Grundskoleförvaltningen 5,6 miljoner

Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen 1,3 miljoner

Funktionsstödsförvaltningen 1,1 miljon

Förskoleförvaltningen 840 000

Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 465 000

Kulturförvaltningen 120 000

Fritidsförvaltningen 49 000

Serviceförvaltningen 32 000

Miljöförvaltningen 4 000

Den totala summan landar på nästan 28 miljoner kronor för 2025.

I vissa fall avser delar av kostnaden teckenspråkstolkning men utgör då det redovisas i detalj en väldigt liten del av den totala summan.

LÄS ÄVEN: Så mycket kostar tolkar i vården för skattebetalarna

Jämfört med Sverigedemokraternas siffror för arbetsmarknads- och socialnämnden med 12,7 miljoner kronor för 2023 är 18,4 miljoner en kraftig ökning på bara ett par år.

SD: Tolkavgifter vallöfte

Kostnaderna är ingen nyhet för SD Malmö som länge försökt påtala det orimliga i miljonrullningen år efter år. Magnus Olsson är oppositionsråd i staden.

LÄS ÄVEN: Domstol stoppar SD:s tolkavgift i vården

– Enligt min uppfattning är Malmös välfärd underfinansierad. Inte på grund av brist på pengar eller resurser, utan för att S-styret i Malmö i år efter år slösar med våra skattemedel. 28 miljoner på tolkkostnader är alldeles för mycket. 28 miljoner behövs till Malmös barn, ungdomar och våra äldre, säger han till Samnytt och fortsätter:

– Jag tror alla kan köpa att en nyanländ initialt kan erbjudas tolkstöd och framför allt vid akut sjukdom eller om familjen på olika sätt får problem. Det saknas inte insatser eller utbildningar att erbjuda invandrare som vill lära sig svenska i Malmö. Ju längre samhället erbjuder gratis tolktjänster, desto längre kommer det att ta innan en nyanländ invandrare lär sig svenska. Därför vill vi införa tolkavgifter för personer som invandrat och behöver tolk.

Magnus Olsson (SD). Foto: SD Pressbild

Som ny i Sverige måste man snabbt lära sig svenska men samtidigt förstå att det inte regnar pengar från himlen, menar Olsson. Samtidigt konstaterar han att det bara är SD som driver frågan om tolkavgifter.

– Jag skulle vilja påstå att det finns många i Malmö som satt i system att begära tolk. En lyx som vi skötsamma då ska betala. Detta måste få ett slut och det blir även ett vallöfte.

Malmös förvandling

Fram till efterkrigstiden var Malmö en mycket homogen stad där nästan hela befolkningen bestod av svenskfödda med svensk bakgrund. Under 1950-, 60- och 70-talen kom arbetskraftsinvandring främst från Finland, Danmark, Jugoslavien och andra europeiska länder till stadens industrier och varv. Från 1980-talet och framåt förändrades invandringen gradvis och kom i allt större utsträckning att bestå av flykting- och anhöriginvandring från Mellanöstern, Balkan, Afrika och Asien.

I dag är Malmö en av Sveriges mest internationella städer. Omkring 36 procent av invånarna är utrikes födda och människor från 187 olika länder bor i kommunen. De största grupperna bland utrikes födda kommer från Irak följt av Syrien, Danmark, det tidigare Jugoslavien, Polen och Bosnien-Hercegovina. Därefter följer bland annat Afghanistan, Libanon och Iran. Irak är det vanligaste födelselandet utanför Sverige med drygt 11 000 Malmöbor födda där medan över 9 500 är födda i Syrien.

Enligt SCB:s statistik över bakgrund hade omkring 41 procent av Malmöborna år 2025 svensk bakgrund i betydelsen att de själva är födda i Sverige och har två svenskfödda föräldrar. Resterande cirka 59 procent hade någon form av utländsk bakgrund, antingen genom att vara utrikes födda eller ha minst en utrikes född förälder. Det innebär att Malmö i dag är den storstad i Sverige där andelen invånare med utländsk bakgrund är som störst.

LÄS ÄVEN: Malmöpolisen: ”Vi vill önska alla som fastar ramadan mubarak”