En uppmärksammad intervju mellan Teslagrundaren Elon Musk och den brittiska tidningen The Economist har väckt stor uppmärksamhet efter en skarp ordväxling om mediernas trovärdighet, invandring och europeisk politik.
Under intervjun hävdade chefredaktören Zanny Minton Beddoes att många människor ”avskyr” Musk på grund av hans försök att påverka politiken i Europa. Musk svarade med att det i själva verket är journalister och etablerade medier som har förlorat allmänhetens förtroende.
När Beddoes ifrågasatte varför den amerikanske miljardären anser sig ha rätt att påverka europeisk politik svarade Musk att han inte ser sig som företrädare för någon extrem rörelse.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Jag tror att betydligt fler människor hatar dig och medierna än du inser, sade Musk och hänvisade till opinionsmätningar som visar ett lågt förtroende för journalistiken.
LÄS ÄVEN: Elon Musk: ”Svenska folket dör ut” – pekar ut migrationen som avgörande fråga
Diskussionen kom även att handla om Musks stöd till partier som ofta beskrivs som ”högerextrema”. Beddoes menade att han ger legitimitet åt ytterhögern, medan Musk avvisade beskrivningen.
– Jag stöder vanliga människor. Jag tror på säkra städer, säkra gränser och ett förnuftigt användande av skattepengar. Det gör mig inte högerextrem över huvud taget, sade han.
Musk hävdade vidare att många européer delar den oron över utvecklingen i sina länder, inte minst i Storbritannien, men att dessa människor felaktigt stämplas som extremister.
Varnar för en dyster framtid
Intervjun är ytterligare ett exempel på hur Musk allt tydligare engagerar sig i europeisk politik. Under de senaste åren har han återkommande kritiserat den brittiska regeringens migrationspolitik och varnat för social oro och ökade motsättningar om utvecklingen fortsätter.
Han har också använt den egna plattformen X för att lyfta frågor om kriminalitet, yttrandefrihet och invandring i flera europeiska länder.
Musk har samtidigt blivit en av USA:s mest inflytelserika politiska profiler utanför den traditionella partipolitiken. Efter att tidigare ha beskrivit sig som politiskt mittenorienterad har han successivt närmat sig Republikanerna och blev en av Donald Trumps mest profilerade anhängare under presidentvalet.
Efter Trumps återkomst till Vita huset har Musk också haft en rådgivande roll i frågor som rör effektivisering av den federala statsapparaten.
Värnar européernas säkerhet
Hans engagemang sträcker sig även till Europa. Inför det tyska förbundsdagsvalet gav Musk sitt öppna stöd till Alternativ för Tyskland (AfD) och genomförde en direktsänd intervju med partiledaren Alice Weidel på X. Han argumenterade för att AfD borde få regeringsansvar och beskrev partiet som ett alternativ för väljare som oroar sig över migration, energipolitik och den ekonomiska utvecklingen.
Stödet väckte kraftig kritik från flera europeiska regeringar och politiker som anklagade honom för att försöka påverka ett demokratiskt val.
I Storbritannien har Musk också uttryckt sitt stöd för den tidigare Reform UK-politikern Rupert Lowe, som profilerat sig i frågor om invandring, lag och ordning samt kritik mot det politiska etablissemanget. Musk har vid flera tillfällen lyft fram Lowe på X och beskrivit honom som en politiker som tar väljarnas oro på allvar.
Ordväxlingen med The Economist speglar den växande konflikt som vuxit fram mellan Musk och stora delar av den etablerade medievärlden. Medan kritiker menar att han använder sin enorma plattform för att stärka nationalistiska och invandringskritiska rörelser, hävdar Musk att han snarare ger röst åt människor vars åsikter länge ignorerats av politiker och traditionella medier.
AI och pengar
Utöver den uppmärksammade ordväxlingen om mediernas trovärdighet kretsade intervjun till stor del kring artificiell intelligens, världsekonomin och USA:s framtid. Musk upprepade sin uppfattning att AI kommer att bli den mest omvälvande tekniken i mänsklighetens historia och att utvecklingen går betydligt snabbare än de flesta inser.
Han menade att AI på sikt kommer att kunna utföra merparten av allt intellektuellt arbete och skapa en enorm ökning av den globala produktiviteten samtidigt som den innebär betydande risker om utvecklingen inte sker ansvarsfullt.
Ekonomi och statsskulder var ett annat återkommande tema. Musk varnade för att många västländer fortsätter att bygga upp stora budgetunderskott och skulder som inte är långsiktigt hållbara. Han argumenterade för effektivare offentlig sektor och mindre slöseri med skattemedel, och framhöll att en sund ekonomi kräver återhållsamhet i de offentliga utgifterna snarare än ständigt ökande upplåning.
Intervjun berörde även geopolitik och konkurrensen mellan USA och Kina. Musk beskrev AI-kapplöpningen som en av de viktigaste strategiska frågorna under de kommande decennierna och menade att västvärlden måste fortsätta investera kraftigt i innovation för att behålla sitt tekniska försprång. Han uttryckte samtidigt optimism om att tekniska genombrott inom AI, robotik och energiteknik kan leda till kraftigt ökad levnadsstandard och ekonomisk tillväxt.
Samtalet återkom därefter till politik och yttrandefrihet där Musk hävdade att många etablerade medier och politiska eliter har tappat kontakten med vanliga väljare. Enligt honom handlar stödet till invandringskritiska partier i Europa inte främst om extremism utan om människors oro över frågor som migration, brottslighet, ekonomin och nationell sammanhållning.
Intervjun i sin helhet:
LÄS ÄVEN: Elon Musk ger muslim rätt om folkutbyte i Skandinavien: ”Hans matematik stämmer”
