Danmarks regering överväger att införa ett förbud mot muslimska böneutrop från moskéer, ett förslag som har väckt debatt om religionsfrihet, integration och den danska nationella identiteten.
Initiativet drivs av Danmarks integrations- och invandringsminister Rasmus Stoklund, som har gett tjänstemän i uppdrag att undersöka möjligheterna att förbjuda offentliga böneutrop från moskéers högtalare. Enligt ministern hör böneutrop inte hemma i Danmark och han har uttryckt att landet inte ska utvecklas i riktning mot vad han beskriver som islamisering.
Förslaget gäller den så kallade adhan, den muslimska kallelsen till bön som traditionellt framförs fem gånger om dagen från en moskés minaret. I många europeiska länder används i dag högtalare för att sända ut böneutropen, även om omfattningen varierar mellan olika kommuner och nationella regelverk.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: SD lanserar ”Moskékartan” – följ islamiseringen
Frågan om böneutrop har diskuterats i Danmark under flera år. Redan 2020 krävde flera partier att regeringen skulle utreda möjligheten att förbjuda böneutrop från moskéer. Förespråkarna hävdade då att utropen var störande och inte hade någon historisk förankring i dansk tradition. Samtidigt varnade kritiker för att ett förbud riskerade att kollidera med grundlagsskyddad religionsfrihet.
Den aktuella utredningen ses av många bedömare som en fortsättning på den stramare integrations- och religionspolitik som Danmark fört under senare år. Landet införde 2018 ett förbud mot heltäckande ansiktsslöjor som burka och niqab på offentliga platser. Regeringen har därefter även föreslagit att förbudet ska utvidgas till skolor och universitet samt att särskilda böne- eller stillhetsrum på utbildningsinstitutioner ska avskaffas.
Delade reaktioner
Förespråkare för ett förbud menar att böneutrop skiljer sig från andra religiösa uttryck eftersom de sänds ut offentligt med högtalare och uppfattas som en religiös uppmaning riktad till hela omgivningen.
Kritiker menar däremot att ett förbud skulle rikta in sig på en specifik religion och därmed riskera att begränsa muslimers möjligheter att utöva sin tro på samma villkor som andra religiösa grupper.
Frågan har även väckt jämförelser med kyrkklockor. Motståndare till ett förbud hävdar att kyrkklockor länge har varit en accepterad del av det offentliga ljudlandskapet och att muslimska böneutrop därför bör behandlas på liknande sätt.
Förespråkare svarar att kyrkklockor främst fungerar som signaler medan böneutrop innehåller ett uttalat religiöst budskap.
Skärpt tonen mot religiösa uttryck
Debatten om böneutrop kommer samtidigt som Danmark under de senaste åren genomfört flera uppmärksammade åtgärder på religionsområdet. År 2023 antog Folketinget en lag som förbjuder offentlig skändning av heliga skrifter, däribland Koranen och Bibeln. Regeringen motiverade beslutet med säkerhetspolitiska hänsyn efter omfattande internationella protester mot koranbränningar.
Danmark har dessutom fört en aktiv politik mot utländska religiösa extremister. Landets nationella sanktionslista innehåller ett antal predikanter som förbjudits att resa in i Danmark och övriga Schengenområdet.
Växande muslimsk minoritet
Något färdigt lagförslag om böneutrop har ännu inte presenterats, men regeringens utredning väntas ligga till grund för en fortsatt politisk diskussion om hur långt staten kan gå för att begränsa religiösa uttryck i det offentliga rummet utan att inskränka den grundlagsfästa religionsfriheten.
Islam är i dag Danmarks största minoritetsreligion. Enligt uppskattningar uppgår den muslimska befolkningen till omkring 250 000 personer, motsvarande drygt fyra procent av landets invånare. Antalet moskéer har samtidigt ökat kraftigt under de senaste decennierna.
Vad tycker du?
LÄS ÄVEN: Tidöregeringen vill stoppa utländskt pengaflöde till moskéer i Sverige
