Merz vill att majoriteten av syrier lämnar Tyskland

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz vill att upp till 80 procent av syrierna i landet återvänder inom tre år efter Assad-regimens fall. Utspelet väcker kritik – inte minst eftersom Syriens nye president Ahmed al-Sharaa, som stod vid Merz sida i Berlin, har en bakgrund som al-Qaida-ledare. Samtidigt pågår en liknande men mer komplicerad diskussion i Sverige.

Vid ett uppmärksammat statsbesök i Berlin deklarerade förbundskansler Friedrich Merz att en stor majoritet av syrierna i Tyskland bör återvända till sitt hemland.

– Under de kommande tre åren … bör omkring 80 procent av de syrier som i dag lever i Tyskland återvända till sitt hemland, sade Merz vid en gemensam presskonferens med Syriens president tillika tidigare al-Quaida-ledaren Ahmed al-Sharaa.

Bakgrunden är att det syriska inbördeskriget, som pågick sedan 2011, nu anses vara över efter att Bashar al-Assad störtats. Merz menar att skyddsbehovet därmed måste omprövas och att återvändande kan bidra till Syriens återuppbyggnad.

Samtidigt betonade han att vissa grupper – exempelvis läkare och vårdpersonal – kan få stanna, eftersom de spelar en viktig roll i det tyska samhället. ”Brain drain”-kritiker menar dock att det är dessa välutbildade som Syrien främst behöver få tillbaka för att kunna bygga upp landet.

Tyskland har i dag den största syriska diasporan i EU, med över en miljon personer registrerade i landet. I Sverige är motsvarande siffra runt 200 000 beroende på hur man räknar. Inkluderar man personer med minst en förälder född i Syrien stiger siffran till cirka 240 000.

Kritiken: Orealistiskt och politiskt spel

Utspelet har mötts av kritik, både från oppositionen och från delar av regeringsunderlaget. Kritiker menar att säkerhetsläget i Syrien fortfarande är instabilt, att infrastrukturen är bristfällig och att många syrier hunnit rota sig i Tyskland – med arbete, familj och i många fall tyskt medborgarskap.

LÄS ÄVEN: Syrier i Sverige vill inte återvända

Dessutom ifrågasätts själva målsättningen. Att sätta en siffra på 80 procent anses orealistiskt och riskerar att spela invandringskritiska krafter, som partiet AfD, i händerna. Samtidigt visar statistik att återvändandet hittills varit mycket begränsat. Bara några tusen syrier har frivilligt återvänt från Tyskland, trots regimskiftet. I Sverige är intresset för att återvända också svagt.

Kontrovers kring Syriens nye president

Statsbesöket i sig har också väckt starka reaktioner. Syriens president Ahmed al-Sharaa, som deltog vid presskonferensen, har en bakgrund som ledare inom terrornätverket al-Qaida – en våldsbejakande islamistisk organisation som ligger bakom en lång rad attentat världen över, däribland 11 september-attackerna i USA.

LÄS ÄVEN: Då: Fängslad al-Qaida-terrorist – Nu: USA-allierad president

Al-Sharaa, tidigare känd under namnet Abu Mohammad al-Julani, satt fängslad av USA i Irak efter att ha anslutit sig till al-Qaida under 2000-talet. Efter frigivningen grundade han den al-Qaida närstående islamistiska terrormilisen al-Nusrafronten som spelade en central roll i det uppror som till slut störtade Assad-regimen.

Trots denna bakgrund tas han i dag emot som Syriens statschef och samarbetspartner av västländer. Besöket i Berlin möttes av protester från bland annat kurdiska grupper och människorättsaktivister, som anklagar honom för övergrepp och ifrågasätter legitimiteten i att bjuda in honom.

Migrationen en kärnfråga för Merz

Merz hårda linje i migrationsfrågan är ingen nyhet. Redan i valrörelsen 2025 gjorde han begränsad invandring till en huvudfråga, inte minst för att möta konkurrensen från det invandringskritiska AfD.

Efter migrantkrisen 2015–2016, då Tyskland tog emot över en miljon människor under Angela Merkels paroll ”Wir schaffen das”, har opinionen svängt. Migration är idag en av de mest avgörande politiska frågorna i landet.

Redan före sitt tillträde argumenterade Merz för att syrier på sikt inte har någon långsiktig plats i Tyskland och att återvändande bör uppmuntras. Att han nu går längre och talar om konkreta mål för återvändande ses som ett försök att infria dessa löften och fortsatt hålla AfD stången.

Samma ambition i Sverige – men större hinder

Även i Sverige pågår en liknande diskussion om återvändande, men förutsättningarna skiljer sig på flera avgörande punkter.

Migrationsminister Johan Forssell (M) har betonat att regeringen vill öka återvändandet till Syrien, särskilt för personer utan uppehållsrätt eller som begått brott.

– Varje land har en förpliktelse att ta emot sina egna medborgare, har Forssell sagt, och pekat på nya försök till samarbete med den syriska regeringen.

Regeringen har också infört ett kraftigt höjt återvandringsbidrag för att stimulera frivilligt återvändande. Intresset bland syrier i Sverige att frivilligt resa hem är emellertid litet.

Medborgarskap och identitet bromsar

Till skillnad från Tyskland står Sverige dock inför betydande praktiska hinder. En proportionellt större andel av syrierna i Sverige har redan beviljats svenskt medborgarskap – över hälften av de cirka 200 000 personer som invandrat från Syrien. Dessa kan varken utvisas eller omfattas av återvandringsbidrag.

LÄS ÄVEN: Regeringen vill få fler syrier att återvända – men många har redan blivit svenska medborgare

Dessutom finns omfattande problem med oklara identiteter. Under migrantkrisen accepterades i många fall muntliga uppgifter, vilket i dag försvårar möjligheten att fastställa vem som faktiskt är syrier och kan utvisas dit. Många icke-syrier tog chansen att ta sig till Sverige när ribban att få uppehållstillstånd sänktes och principen om individuell prövning frångicks.

Åkesson: ”Ur askan i elden”

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har gått längre än regeringen och krävt att syriers uppehållstillstånd ska omprövas. Samtidigt har han varnat för utvecklingen i Syrien efter maktskiftet.

– Tyvärr talar mycket för att Syrien nu tagit sig ur askan i elden eftersom destruktiva islamistiska krafter ligger bakom maktskiftet.

Detta knyter an till den kritik som även riktats i Tyskland mot att samarbeta med den nye presidenten al-Sharaa.

En europeisk trend – men osäker framtid

Debatten om återvändande av syrier pågår nu i stora delar av Europa. Samtidigt återstår flera avgörande frågor. Är Syrien tillräckligt stabilt för att människor ska kunna återvända? Hur ska återvändandet genomföras rent praktiskt? Hur hanterar man dem som redan blivit medborgare i mottagarländerna?

För Tysklands del markerar Merz uttalande en tydlig politisk kursändring. För Sveriges del är ambitionen liknande – men verkligheten än mer komplicerad.

LÄS ÄVEN: USA:s tidigare ambassadör i Syrien: Jag förberedde Al Qaida-ledaren innan Assad störtades