DEBATT • På högersidan finns en omfattande flora av fria medier och krönikörer (Samnytt, Nyheter Idag, Fria Tider, SwebbTV, Ledarsidorna, Nya Tider, Riks, Bulletin, Kvartal, Det Goda Samhället med flera) – ett sjuttiotal aktörer. Verksamheten är livlig och omfattande. På vänstersidan är utbudet av renodlade alternativ betydligt tunnare: Dagens ETC, Flamman, Arbetaren, Internationalen och några mindre sajter, ofta mer integrerade i etablissemanget (kultur, akademi, public service). Avsaknaden av en vital alternativ vänstermedia ser vi som ett bevis på att etablerad media redan fyller den rollen för vänsterperspektiv.
I Sverige definieras etablerad media i praktiken som de aktörer som regelbundet beviljas statligt mediestöd via Mediestödsnämnden samt stora kommersiella aktörer såsom Dagens Nyheter. Dessa har en privilegierad position med ekonomiskt stöd men som skapar beroende (stödet kan omprövas eller dras in vid bedömningar av ”olämpligt” innehåll). Detta skapar en asymmetri gentemot högerorienterade fria medier.
Asymmetri i medielandskapet
Enligt Mediemyndighetens beslut för 2026 får Dagens ETC över 13 miljoner kronor i stöd, medan Flamman och Arbetaren får övergångsstöd. Flera fria medier på högersidan har däremot nekats stöd vid upprepade tillfällen. Detta mönster riskerar att förstärka ensidighet och skapar ett beroende där etablerade medier har större trygghet medan fria röster lättare kan straffas ekonomiskt vilket också ger dem svagare resurser.
Detta är inte slump utan också ett starkt indicium på att stora delar av den etablerade mainstream redan täcker och förstärker vänsterorienterade perspektiv.
Två nivåer av vänsterlutning
Nivå 1 – Journalisternas privata åsikter: Undersökningar (Kent Asp med flera) visar konsekvent överrepresentation av vänsterpartier (S, V, MP) bland journalister – runt 70 % i äldre studier, med stark övervikt för V och MP jämfört med allmänheten.
Nivå 2 – Ledning och ägare tillåter det: SVT:s VD Anne Lagercrantz har i maj 2026 uttalat sig om kritiken mot politikbevakning för unga: ”Vi ska inte vara för en smal elit som redan har ett högt nyhetsintresse. Vi ska vara för alla.” Hon betonar bredd framför enbart djup för redan intresserade. Detta ses av kritiker som ett erkännande av att journalisternas egna uppfattningar får större spelrum i praktiken – trots SVT:s strikta policy om opartiskhet och saklighet, som förbjuder att personliga värderingar präglar rapporteringen.
Konsekvenser: Medborgarnas verklighetsbild formas via Public Service. De flesta svenskar hämtar sin viktigaste information om samhällsfrågor från radio, TV och mainstream-media. Public service (främst SVT och SR) har fortsatt mycket hög räckvidd.
SVT nådde 81 % och SR 76 % av svenskarna under 2025. En stor andel tar del av nyheter från SVT varje vecka eller oftare (runt 68 % enligt SOM-studier). Svagheten är att de yngsta generationerna överger Public Service.
Systematiska effekter
När journalistkåren lutar vänster och ledningarna inte fullt motverkar detta uppstår systematiska effekter.
Selektiv bevakning och drev mot högerpolitik (till exempel SD och Tidö-regeringen) jämfört med mildare hantering på vänsterkanten. Kritiska perspektiv på migration, integration, kriminalitet, klimatpolitikens praktik och kulturella förändringar marginaliseras i etablerad media.
Förtroendegap uppstår. SVT:s förtroende har sjunkit till 46 % bland ”klart höger”-väljare (2025), medan det ligger betydligt högre på vänstersidan (runt 84–85 %). Sammantaget har SVT runt 70 % förtroende i befolkningen, men gapet undergräver den gemensamma verklighetsbilden.
Vi uppmanar Mediemyndighetens Mediestödsnämnd, riksdagen och medieaktörer till ökad transparens kring journalistkårens värderingar, bevakningsmönster och stödbeslut för att möjliggöra professionell restriktion mot partiskhet, ett mediestöd som aktivt främjar verklig ideologisk mångfald och täckning av svagt bevakade områden – utan godtycklig risk för indragning samt stärkt efterlevnad av opartiskhet i public service, så att medborgarnas informationsunderlag inte blir strukturellt snedvridet.
En demokrati där majoritetens verklighetsbild formas ensidigt via skattefinansierad public service riskerar att förlora legitimitet. Låt oss säkerställa en media som speglar hela samhället – med plats för både etablerad media och fria medier.
Lars Bernhoff
Åke Thunström
Tankesmedjan Medborgarperspektiv.se
