Den brittiske parlamentsledamoten och Restore Britain-ledaren Rupert Lowe medverkade i veckan i den populära podcasten The Joe Rogan Experience, där en stor del av samtalet kretsade kring den rapport om de så kallade grooming- eller våldtäktsligorna som Lowe och hans parti presenterade tidigare i år.

Under intervjun tog programledaren Joe Rogan upp rapportens titel och frågade hur det kan komma sig att organiserade våldtäktsligor fortfarande diskuteras i Storbritannien 2026 och om skandalen medvetet tonats ned av medier och politiker. Lowe svarade att omfattningen länge mörkats och att myndigheter under många år varit ovilliga att agera fullt ut.

Rapporten uppskattar att så många som 250 000 kvinnor och flickor kan ha utsatts för övergrepp i den typ av organiserade groomingnätverk som uppmärksammats i bland annat Rotherham, Rochdale, Telford och andra brittiska städer.

LÄS ÄVEN: Avslöjande rapport om våldtäktsgängens skandal

En central del av diskussionen handlade om invandring och integrationspolitik. Lowe konstaterade att en betydande andel av de uppmärksammade groomingligorna bestått av män med bakgrund i Pakistan eller andra muslimskt dominerade länder och argumenterade för att den brittiska politiska eliten under lång tid undvikit att lyfta frågan av rädsla för att anklagas för rasism eller skada relationerna med vissa väljargrupper.

Han kopplade också utvecklingen till Storbritanniens omfattande invandring och landets mångkulturella integrationsmodell.

Offentlig utredning

Rogan uttryckte under samtalet förvåning över rapportens innehåll och ställde flera frågor om varför frågan inte fått större internationell uppmärksamhet. Podcastvärden beskrev omfattningen som svår att ta in och återkom flera gånger till hur övergreppen enligt rapporten kunnat fortgå under så lång tid.

Frågan om groomingligorna har återkommande dominerat den brittiska politiska debatten under det senaste året. Efter flera uppmärksammade rättsfall och krav från bland andra oppositionen har regeringen beslutat att gå vidare med en nationell offentlig utredning av den organiserade sexuella exploateringen av barn, samtidigt som flera egna och partipolitiska rapporter – däribland Restore Britains – fortsatt att sätta press på etablissemanget.

Massinvandringen till Storbritannien

Storbritanniens invandringsmönster förändrades i grunden efter andra världskriget. Under 1950- och 1960-talen rekryterades arbetskraft från dåvarande kolonier och samväldesländer för att täcka den stora bristen på arbetskraft i den brittiska ekonomin. Invandringen kom först främst från Karibien – den så kallade Windrush-generationen – men därefter följde stora grupper från Indien, Pakistan och Bangladesh.

Under de följande årtiondena ökade invandringen ytterligare genom anhöriginvandring, flyktingmottagande och senare även den fria rörligheten inom EU efter unionens östutvidgning 2004.

Sedan 2000-talet har invandringen nått historiskt höga nivåer. Även efter Brexit har nettoinvandringen fortsatt att ligga på rekordnivåer, delvis till följd av nya visumprogram för arbetskraft, studenter och humanitära mottaganden från bland annat Hongkong, Ukraina och Afghanistan.

Samtidigt har den demografiska utvecklingen förändrat många brittiska storstäder, där invånare med utländsk bakgrund i dag utgör en betydande del av befolkningen. Den snabba befolkningsökningen har också lett till en intensiv politisk debatt om bostadsbrist, belastning på offentlig service, integration och brottsbekämpning.

Parallellt har Storbritannien under flera år haft stora problem med illegal migration över Engelska kanalen. Tusentals migranter tar sig varje år från Frankrike i små gummibåtar för att söka asyl i Storbritannien, ofta med hjälp av internationella människosmugglarnätverk.

Antalet ankomster ökade kraftigt från slutet av 2010-talet och har blivit en av landets mest omdebatterade politiska frågor. Kritiker menar att gränskontrollen har misslyckats och att systemet uppmuntrar illegala resor, medan förespråkare för en mer generös asylpolitik framhåller att många av dem som korsar kanalen flyr från krig eller förföljelse och har rätt att få sina skyddsskäl prövade.

Intervjun:

LÄS ÄVEN: Krav på fängelse för de som mörkade våldtäktsligorna