Frankrikes kanske mest uppmärksammade rättsprocess har nu nått sitt avgörande skede. På tisdagen inleddes domstolens slutliga förhandling och domslutet i överklagandet mot den franska oppositionsledaren Marine Le Pen, ett besked som kan avgöra om hon får kandidera i presidentvalet 2027 eller inte.
Le Pen överklagade den dom som meddelades i mars 2025 då hon och flera företrädare för hennes parti Rassemblement National fälldes för att ha använt medel från Europaparlamentet för att finansiera partiets verksamhet i Frankrike.
Enligt åklagarsidan användes pengar avsedda för parlamentariska assistenter i stället till personer som i praktiken arbetade för partiet mellan 2004 och 2016. Le Pen har hela tiden nekat till brott och hävdat att åtalet är felaktigt och politiskt motiverat.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Den ursprungliga domen innebar fyra års fängelse, varav två år villkorligt och två år i form av husarrest med elektronisk fotboja, samt böter på 100 000 euro. Mest kännbart var dock det femåriga förbudet mot att kandidera till offentliga ämbeten, ett beslut som om det står fast i praktiken stoppar hennes fjärde försök att bli Frankrikes president.
LÄS ÄVEN: Marine Le Pen döms till fängelse – stoppas från presidentkandidatur
Överklagandet behandlades i Paris mellan januari och februari i år. Domstolen väntas nu fastställa om den tidigare domen ska stå fast, mildras eller upphävas. Om valförbudet rivs upp kan Le Pen åter bli en av favoriterna inför presidentvalet nästa år. Om det däremot kvarstår väntas partiets unge ledare Jordan Bardella ta över rollen som presidentkandidat.
Rättsprocessen har väckt starka reaktioner både i Frankrike och internationellt. Anhängare beskriver åtalet som ett försök att undanröja landets främsta oppositionspolitiker genom rättsväsendet medan kritiker menar att ingen står över lagen och att missbruk av offentliga medel måste få konsekvenser.
Från partiarvtagare till presidentfavorit
Marine Le Pen, född 1968, är jurist och dotter till Jean-Marie Le Pen, grundaren av det dåvarande Front National. Hon valdes till partiledare 2011 och inledde därefter en omfattande omvandling av partiet med målet att göra det mer rumsrent och valbart för en bredare väljarkår. Som ett led i detta bytte partiet 2018 namn till Rassemblement National.
Under hennes ledning har partiet vuxit från att vara en politisk outsider till att bli en av Frankrikes största politiska krafter. Le Pen har kandiderat till presidentposten tre gånger – 2012, 2017 och 2022 – och tog sig till den avgörande andra valomgången både 2017 och 2022, där hon förlorade mot Emmanuel Macron.
Hennes politik har främst kretsat kring kraftigt minskad invandring, skärpta gränskontroller, hårdare kriminalpolitik, ökad nationell suveränitet och kritik mot den europeiska integrationen. Samtidigt har hon försökt bredda partiets profil genom att även fokusera på frågor som köpkraft, levnadskostnader och ekonomisk trygghet för franska hushåll.
Kan bli president
Inför presidentvalet 2027 har opinionsmätningar länge pekat ut Le Pen som en av de starkaste kandidaterna att efterträda Macron, som enligt den franska grundlagen inte kan ställa upp för en tredje mandatperiod i följd.
Just därför betraktas den pågående rättsprocessen som ett av de mest betydelsefulla politiska avgörandena i Frankrike på många år med konsekvenser som kan komma att forma landets politiska framtid.
LÄS ÄVEN: Le Pen om domen: ”Ett politiskt beslut”
