LEDARE • Tidningen Kvartal kritiserar USA:s vicepresident JD Vances besök i Budapest och beskriver det som ett avsteg från diplomatiska normer när han öppet uttrycker stöd för Viktor Orbáns regering inför valet i Ungern. Det framställs som att Vance därmed “lägger sig i” ungersk inrikespolitik. Frågan är varför just denna typ av öppet politiskt ställningstagande betraktas som ett normbrott, när annan – och ofta mer långtgående vänsterliberal – påverkan i europeisk politik sällan gör det.
Det är Kvartals reporter Pelle Zackrisson som lyfter kritiken mot Trump-administrationens stöd till Orbán inför valet på söndag under rubriken ”Vad gör JD Vance i Ungern”? Kärnan i resonemanget är att en sittande amerikansk vicepresident öppet stödjer en politisk linje i ett annat lands valrörelse, något som beskrivs som ett avsteg från etablerade diplomatiska normer.
Att ha synpunkter på Orbán i sig är inte kontroversiellt – hans politik är omstridd i stora delar av EU och han har styrt Ungern i två decennier. Men det är också vad ungrarna har valt i demokratiska val. Men frågan gäller inte personen Orbán, utan var gränsen går mellan politiskt stöd och otillbörlig inblandning i ett annat lands politik – och varför den gränsen tycks tillämpas olika beroende på vem som agerar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: USA:s vicepresident JD Vance: EU och Ukraina försöker påverka valet i Ungern
Den liberala tidningen beskriver Vances tvådagarsbesök inför valet som anmärkningsvärt och använder uttryck som att Trump-administrationen riskerar “loserstämpel” kopplat till ett möjligt Orbán-nederlag. Samtidigt pekas EU-vänliga och liberala oppositionens Péter Magyar ut som favorit i flera mätningar.
Men det Vance gjorde i Budapest når en helt ny nivå. Det är skillnad på att som oppositionspolitiker kampanja i ett annat land och att som sittande amerikansk vicepresident ställa sig på en scen och uppmana ett annat lands väljare att rösta på en specifik kandidat.
Att flyga med Air Force Two till Budapest och delta på ett kampanjevenemang fyra dagar före valet är att lägga sig i ett annat lands inrikespolitik.
Det är principiellt problematiskt. Ur ett suveränitetsperspektiv är det minst sagt tveksamt att en sittande vicepresident på ett så uppenbart sätt lägger sig i ett annat lands val.
- Ur Kvartal-artikeln
I den tolkningen blir Vances öppna stöd problematiskt, just eftersom det sker i en valkontext och inför väljare. Vid första anblick av Kvartals text låter det självklart – diplomati ska vara återhållsam och val nationella angelägenheter. I idealfallet vore det en självklar princip, inte något som reduceras till politisk sandlåda eller smutsigt spel. Men i praktiken tillämpas den betydligt mer selektivt än så.
Samtidigt ignoreras den mer strukturella påverkan som EU och delar av den vänsterliberala politiska sfären – inklusive partier, medier och organisationer – utövar gentemot Ungern. Frysta medel, villkorade utbetalningar, böter och återkommande politiska svartmålningar och drev har i praktiken blivit en del av vardagen för Orbáns regering. Därtill kommer ett växande nät av vänsterliberala och asylaktivistiska organisationer och aktörer som får extern finansiering och som bidrar till att påverka den inhemska opinionen.
Péter Magyar har i praktiken blivit en tydligt EU-vänlig favorit i valet, lyft av etablissemangsmedier och politiska aktörer som ett reformalternativ med löften om närmare relationer till Bryssel och om att återställa tillgången till frysta EU-medel. Det förutsätter i praktiken en kursändring bort från Orbáns linje och en större anpassning till EU:s krav och politiska inriktning, där efterlevnad av Bryssels värdegrund blir en central del av relationen.
Samtidigt framställs Viktor Orbán konsekvent och närmast rysk agent, som en politisk bromskloss i EU-samarbetet och en ledare som gör ungerska folket fattigare. Han pekas ut som en auktoritär ledare och ifrågasätts i sin demokratiska legitimitet och är återkommande anklagad för att underminera rättsstatliga principer. Den EU-vänliga oppositionen paketeras däremot som en perfekt lösning på alla problem.
Moderaterna ljuger om Orbán – blundar för egna favoriten
Svenska politiker är i allmänhet ofta aktiva i att kommentera och kritisera val och politiska processer i andra länder, särskilt när det gäller styren som uppfattas som problematiska. Flera av dessa har även antytt att Ungern borde lämna EU, mot bakgrund av landets motstånd mot delar av den politik som förs eller beslutas inom unionen.
En av dessa är EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M), som återkommande har engagerat sig i frågor kopplade till Ungern och Viktor Orbáns regering.
I den pågående valrörelsen i Ungern har han anklagat Orbán för korruption och beskrivit honom som en “trojansk häst för Putin”. Samtidigt är det intressant att notera hur han skiljer mellan olika former av valpåverkan.
Han kritiserar andra för otillbörlig inblandning i val och menar att detta är oacceptabelt, samtidigt som han själv förespråkar att EU ska “se över” hur man kan stärka kontrollen över val – även utanför unionen.
Men det mest anmärkningsvärda är inte det. Det är snarare att Tobé i sina uttalanden hävdar att Orbán använder en “auktoritär spelbok” och därmed i praktiken ifrågasätter valets legitimitet i förväg. Detta trots att Orbán i sammanhanget pekat på misstänkt inblandning från utländska underrättelseaktörer i valprocessen – inte på något sätt att han skulle ifrågasätta valets legitimitet.
– Detta är ett organiserat försök att använda kaos, påtryckningar och internationell smutskastning för att ifrågasätta det ungerska folkets beslut, skrev Orbán på Facebook.
Däremot har EU:s favoritkandidat Péter Magyar själv varit aktiv i sociala medier med utspel som ifrågasätter just valets legitimitet. Det är något som den moderata EU-parlamentarikern Tomas Tobé däremot tycks bortse från – eftersom det kommer från “rätt” sida.
Vance: ”Tydligaste exemplen på politisk påverkan”
Att Bryssel och EU:s övriga vänsterliberala krafter under lång tid befunnit sig i en konflikt med Ungerns regering är allmänt känt. I denna konflikt har ekonomiska villkor, rättsliga processer och politiska påtryckningar blivit centrala verktyg. EU-företrädare och andra politiker motiverar detta med hänvisning till demokrati, rättsstat och gemensamma värderingar. Ungern menar i sin tur att det i praktiken handlar om politiskt tryck mot en regering som avviker i frågor som migration, suveränitet och EU:s framtida inriktning.
Det är ingen spekulation att EU-medel i praktiken används som ett politiskt styrmedel. Genom villkorade utbetalningar, frysta medel och kopplingar mellan ekonomiskt stöd och efterlevnad av rättsstatliga och politiska krav kan ekonomiskt tryck riktas mot medlemsländer som avviker från EU:s linje i centrala frågor.
LÄS ÄVEN: MP-toppen Alice Bah Kuhnke: Orbán är en ”diktator” – vill vi att Ungern förvandlas till Ryssland?
Samtidigt används motsvarande mekanismer i omvänd riktning, där omfattande stöd och finansiering erbjuds till aktörer, organisationer och reformprocesser i andra länder som anses ligga i linje med EU:s värdegrund och politiska inriktning. Resultatet blir att ekonomiska flöden inte enbart fungerar som stöd, utan också som ett sätt att påverka politisk riktning och institutionella beslut i både medlemsländer och i EU:s närområde.
USA-brev till EU-pampen
Republikanska ledamöter i USA:s kongress har skickat ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen där de kritiserar Bryssel för att blanda sig i Ungerns val och politiska processer. De varnar för att EU:s finansiering av civilsamhällesorganisationer, tillämpningen av digitala regelverk som Digital Services Act (DSA) samt nya system för innehållsgranskning kan underminera förtroendet för både val och institutioner.
I brevet ifrågasätts även transparensen kring EU-stöd till icke-statliga organisationer, så kallade NGO:er. Enligt den ungerska EU-parlamentarikern Csaba Dömötör som representerar Orbáns parti ska det röra sig om omkring 37 000 avtal som EU slutit med sådana organisationer till ett sammanlagt värde av 17 miljarder euro mellan 2019 och 2023.
De amerikanska ledamöterna kopplar detta till en bredare kritik av EU:s behandling av Ungern, inklusive frysta medel och återkommande politiska konflikter.
Kontrasten blir tydlig. När EU:s institutioner och europeiska aktörer utövar omfattande ekonomiskt och politiskt tryck på en regering ses det som systemets normala funktion. När en amerikansk vicepresident i stället uttrycker öppet stöd för samma regering som står upp mot påtryckningarna beskrivs det som ett normbrott – trots att båda är uttryck för politisk påverkan, bara i olika form. Frågan är vilken som egentligen är mjukast och minst skadlig?
Vances agerande är dessutom öppet och direkt – på scen, i direktsändning och inför väljare. Den europeiska påverkan är i stället mer strukturell, långsiktig och indirekt – nästan hemlig i många fall.
LÄS ÄVEN: EU-pampens utspel: Vi agerade i Rumänien – och måste göra det i Tyskland om nödvändigt
Detta var också en av JD Vances huvudpoänger i Budapest, där den amerikanske vicepresidenten beskrev Ungern som ett av de mest utsatta länderna i Europa för politiska påtryckningar och även inför valet. I sitt tal pekade han särskilt på EU:s roll i detta mönster.
– Det som har hänt i det här landet, mitt under valrörelsen, är ett av de tydligaste exemplen på politisk påverkan jag har sett eller läst om, sa Vance.
– Byråkraterna i Bryssel har försökt försvaga Ungerns ekonomiska oberoende och driva upp kostnaderna för ungerska konsumenter. Allt detta, enligt honom, för att straffa en politisk linje som avviker från EU:s.
Svartmålning och misstänkliggöranden
Samma mönster återkommer i hur Ungern ofta beskrivs och misstänkliggörs i europeisk debatt. Även tidningen Kvartal har i vissa fall bidragit till denna inramning. I en artikel lyftes FOI-analytikern Robert Dalsjö, som resonerade kring Ungerns relation till Kina efter möten mellan länderna.
Där fördes resonemang om scenarier där Ungern skulle kunna ge Peking insyn i EU:s och Natos interna arbete, och landet beskrevs i förlängningen som ett potentiellt säkerhetspolitiskt problem inom EU. Resonemangen bygger dock i hög grad på hypotetiska antaganden snarare än konkreta belägg.
LÄS ÄVEN: FOI attackerar Ungern: Orbans diplomatiska relationer är ett hot
– Det är ett uttryck för Kinas ambitioner att slå in en kil i Europa, både i EU och i Nato. Att knyta sårbara EU- och Nato-länder till sig på olika sätt, säger Robert Dalsjö till Kvartal.
Den typen av resonemang bidrar till en återkommande inramning där Ungerns politik sällan analyseras i sak, utan snarare enbart misstänkliggörs utifrån konspirationer om vad den antas kunna leda till.
Samtidigt som krafter i EU larmar och har Ungern intagit en särställning i relationerna till flera stormakter. Kina har fördjupat sina band till Ungern genom investeringar och återkommande besök, vilket ger landet en ovanligt direkt diplomatisk position inom EU.
Samma mönster återkommer i hur kontakter mellan Ungern och andra stater ibland beskrivs. När utrikesminister Péter Szijjártó haft kontakt med Sergej Lavrov har det i vissa fall inte enbart setts som rutinmässig diplomati, utan också väckt politiska misstänkliggöranden.
I ett uppmärksammat fall inför valet spreds avlyssnade samtal i form av ljudklipp efter att en ungersk journalist enligt regeringen haft kopplingar till utländska underrättelseaktörer. Samtalen i sig blev därmed en politisk händelse, trots att innehållet enligt Szijjártó låg i linje med vad som redan kommunicerats öppet.
Men kärnan i diplomati är just kontakt mellan stater som inte delar politisk linje. Frågan är var gränsen går för när sådana kontakter börjar misstänkliggöras – och om synen på diplomati riskerar att snävas in till att främst omfatta aktörer som delar samma politiska utgångspunkter.
Svensk påverkan i andra länder
I svensk debatt återkommer generellt ett liknande mönster. Sverige positionerar sig ofta som en förespråkare för att motverka utländsk påverkan, samtidigt som man i vissa fall själv engagerar sig i politiska processer i andra länder. Det finns flera exempel på detta.
LÄS ÄVEN: Sverige på plats och protesterar mot valet i Georgien
I samband med valet i Georgien uttalade statsminister Ulf Kristersson (M) kritik mot uppgifter om valfusk, trots att han samtidigt medgav att de slutliga rapporterna ännu inte hade presenterats. “Men allting talar för”, sade han och pekade därmed på misstänkta oegentligheter.
– Vi har inte fått de slutliga rapporterna men allting talar för att det har skett många oegentligheter, att det är ett val som inte är pålitligt, att det har skett rent fusk på olika sätt, sa Kristersson till TT.
LÄS ÄVEN: USA:s justitieutskott: Falska ryssanklagelser när rumänsk valvinnare diskvalificerades
Vidare skickades svenska företrädare till Georgien för att delta i demonstrationer i huvudstaden Tbilisi. EU-nämndens ordförande Erik Ottosson (M) höll tal på plats. Det rör sig om ett land som inte är medlem i EU, vilket gör engagemanget anmärkningsvärt – särskilt om man jämför med hur liknande agerande hade bedömts om rollerna varit omvända. Ungefär som om Ryssland skulle skicka höga politiska företrädare till Stockholm för att hålla tal efter ett val de inte accepterar.
Ett annat belysande exempel på hur Sverige ägnar sig åt påverkan, främst i EU:s närområde men sällan föremål för fördjupad granskning, uppmärksammades i samband med en busringning som fick stor spridning i medier 2021. Dåvarande utrikesminister Ann Linde (S blev då lurad att tro att hon talade med andra politiska företrädare och diskuterade möjligheten att med svenska skattemedel stödja oppositionella krafter i Ryssland.
LÄS MER: Ann Linde grundlurad av ryska troll – avslöjas vilja finansiera påverkanskampanjer
När samtalet kom in på finansiering uppgavs att omkring 38 miljoner euro avsatts för stöd till civilsamhälle och mänskliga rättigheter, med betoning på att sådana frågor inte bör diskuteras öppet över telefon, utan hanteras via mer diskreta kommunikationsvägar.
– Betalningen kan inte ske öppet, då det skulle strida mot ryska lagar gällande utländsk finansiering, förklarade uppringaren.
– Jag tror inte vi ska diskutera detta på telefon, någon annan kan tala med er efter vårt samtal, svarade Linde.
Ett motsvarande upplägg, där en rysk minister diskuterar finansiering av politiska krafter i Sverige, hade sannolikt betraktats som otillbörlig påverkan. När liknande åtgärder i stället genomförs eller diskuteras av västliga regeringar beskrivs de dock ofta som demokratifrämjande insatser och stöd till civilsamhället, inte sällan inom ramen för den liberala demokratin.
LÄS MER: Ann Linde totalblåst av ryssar – då håller statsmedia tyst
Det är här begreppet utländsk påverkan – och frågan om var gränsen går för när spelregler i valrörelser överskrids, såsom i samband med JD Vances framträdande – blir svår att tillämpa konsekvent. Samma typ av agerande bedöms olika beroende på vem som står bakom det.
Inga principer utan verktyg
I förlängningen handlar detta inte bara om Ungern eller JD Vances besök i Budapest, utan om hur liknande handlingar kan tolkas olika beroende på aktör. Det är inte svårt att förstå att tilltron till spelregler och neutralitet påverkas när samma principer inte uppfattas gälla för alla.
När vissa aktörer konsekvent betraktas som problematiska, medan andra ges en mer legitim tolkning, uppstår en bild av dubbla måttstockar i tillämpningen av principer som sägs vara universella.
Och det är här den avgörande konsekvensen uppstår. När regler uppfattas som selektivt tillämpade – snarare än universella – urholkas deras legitimitet. De framstår inte längre som principer, utan som verktyg.
Kvartal menar att Vance “korsar en linje” och kopplar hans besök till att Orbán riskerar ett politiskt nederlag, vilket i förlängningen antyds kunna ge Trump–Vance en “loserstämpel”. För Vance och Trump handlar besöket i Budapest i stället om något annat – inte ett normbrott, utan en markering i en redan pågående politisk konflikt, där åratal av politiskt och ekonomiskt tryck från ett vänsterliberalt EU-styre i Bryssel möter ett land som under lång tid valt en annan väg.
Och det är här kontrasten blir tydlig – det som i ena fallet beskrivs som ett normbrott och otillbörlig inblandning i ett lands inrikespolitik framstår i det andra som legitimt eller rentav nödvändigt för att sprida liberal demokrati. Att stå på en scen i Budapest och öppet ge stöd i en valrörelse blir då ett övertramp, medan åratal av politiskt och ekonomiskt tryck för att skadeskjuta samma regering passerar som något normalt och självklart i EU-demokratins namn.
Det är där gränsen flyttas – beroende på vem som gör det. I den verkligheten blir frågan inte vem som lägger sig i, utan vem som tillåts göra det och på vilka villkor.
Se talet här
För den som vill se JD Vance och Donald Trump (deltar via högtalartelefon) hålla deras ”påverkanstal” under ett av Orbáns kampanjmöten tidigare i veckan finns videon nedan. I talet framför Trump att Orbáns regering har utsatts för enorma påtryckningar.
– Han tillät inte människor att storma ert land och invadera ert land, som andra har gjort och helt enkelt förstört sina länder, sa Trump.
