Riksdagen har nu gett klartecken till att polisen får använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid som ett nytt verktyg i brottsbekämpningen. Den nya lagstiftningen börjar gälla i sommar och innebär att övervakningskameror ska kunna identifiera efterlysta eller misstänkta personer direkt medan kamerorna används.

Tekniken får endast användas vid utredningar av grövre brott där minimistraffet motsvarar minst fyra års fängelse. Det kan även handla om personer som redan dömts för allvarliga brott men håller sig undan myndigheterna.

Den nya lagen öppnar dessutom för användning av tekniken i situationer där det finns risk för att ett grovt brott är på väg att begås och där andra människors säkerhet kan hotas.

AI-systemet ska också kunna användas för att lokalisera offer för exempelvis människorov, människohandel eller människoexploatering.

Lagändringen har mött kritik från dem som varnar för ökad massövervakning och integritetsintrång. För att begränsa användningen krävs i normalfallet godkännande från åklagare eller domstol, och användningen måste enligt lagen vara proportionerlig.

Vid akuta situationer får polisen dock använda tekniken direkt utan förhandstillstånd. En ansökan om godkännande måste då lämnas in inom 24 timmar i efterhand. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

LÄS MER: Regeringen: Polisen ska få övervaka folket med ansiktsigenkänning och AI – i realtid