Efter decennier av stagnation talar både politiker och marknaden nu om en ny vår för kärnenergin. Världens elproduktion från kärnkraft väntas slå rekord under 2025, och med fler länder som planerar nya reaktorer ser branschens framtid ljusare ut än på länge.

Vid den stora internationella kärnkraftsmässan World Nuclear Exhibition (WNE) i Paris slog flera ledande aktörer fast att kärnkraften är på väg in i en ny fas – inte längre enbart ett politiskt verktyg, utan en marknadsdriven energiform med växande global efterfrågan.

Rafael Mariano Grossi, generaldirektör för Internationella atomenergiorganet (IAEA), påminde om det historiska klimatmötet COP28 i Dubai 2023, där världens länder för första gången enades om att kärnenergin borde accelereras, inte bara tolereras.

– Det var en vändpunkt. För första gången i kärnkraftens kommersiella historia är det marknaden som driver på, inte bara stater som beslutar uppifrån. Efterfrågan kommer nu underifrån – från industrin och energibehovet, sade Grossi.

LÄS ÄVEN: Expert: Kärnkraft enda alternativet

Han uppmanade deltagarna att fortsätta engagera sig i den snabbt växande sektorn.

– Kärnkraften står inför stora ögonblick över hela världen. Det här är början på något nytt.

Rekordnivåer och byggboom

Även Fatih Birol, chef för Internationella energiorganet (IEA), delar optimismen. Han konstaterade att 2025 blir det år då mänskligheten producerar mer kärnkraftsel än någonsin tidigare.

– När jag sa vid WNE 2021 att kärnkraften skulle göra comeback var det få som trodde mig. Men nu är den tillbaka – och i stark form, sade Birol.

LÄS ÄVEN: Efter energifiaskot – Tyskland öppnar för ny kärnkraft

Enligt IEA byggs nu 70 gigawatt ny kärnkraftskapacitet världen över – den högsta nivån på tre decennier. Dessutom planerar 40 länder utan befintlig kärnkraft att etablera egna program.

– Marknaden finns där, tekniken finns där och politiken rör sig i rätt riktning. Kärnkraften har en gyllene möjlighet att återta sin roll från 1970- och 80-talens toppår. Men den möjligheten kommer inte av sig själv, betonade Birol.

Från marginal till centrum

Sama Bilbao y León, generaldirektör för World Nuclear Association (WNA), beskrev utvecklingen som en ”vändpunkt” för branschen.

– Kärnenergin har gått från att stå vid sidan av energidebatten till att bli en central del av världens klimatarbete, nationell säkerhet och ekonomiska utveckling, sade hon.

LÄS ÄVEN: Kärnkraft är sjöfartens framtid

Hon påminde om att kärnkraften återigen kommer att ha en tydlig närvaro vid nästa klimatmöte, COP30 i Belém, Brasilien, och uppmanade branschen att agera gemensamt.

– Deklarationer räcker inte. Nu måste vi leverera. Världen behöver minst 1 000 gigawatt ny kärnkraftskapacitet de kommande 25 åren. De senaste 25 åren byggde vi bara 100 – så tempot måste minst tredubblas.

Uppmaningen: Gå från ord till handling

Bilbao y León pekade ut konkreta hinder som måste lösas: långa tillståndsprocesser, brist på finansiering och ett åldrande leverantörsnätverk.

– Vi måste förvandla politisk vilja till praktiska beslut. Det handlar om snabbare tillstånd, säkrad finansiering och investeringar i kompetens. Regeringar kan sätta ramarna – men det är industrin som måste bygga framtiden.

Hon framhöll att varje nytt reaktorprojekt som lyckas stärker hela branschens trovärdighet:

– Varje reaktor som tas i drift och varje innovation som fungerar är en seger för alla. Det stärker förtroendet och lockar nya investeringar.

Svenskt och europeiskt perspektiv

I Europa sker återväxten framför allt genom livstidsförlängningar av befintliga reaktorer och utveckling av små modulära reaktorer (SMR) – ett område där även Sverige efter lång tid av rödgrön politisk blockering har börjat röra sig framåt.

LÄS ÄVEN: Regeringen: Ett steg närmare ny kärnkraft i Sverige

Tidöregeringen har öppnat för att tillåta nya reaktorer på fler platser än tidigare och för att ge kärnkraften en mer framträdande roll i energimixen. Svenska bolag som Vattenfall och Blykalla undersöker både nya SMR-projekt och möjligheten att förlänga driften vid befintliga anläggningar.

I Norden ligger Finland också i framkant när det gäller satsningar på ny kärnkraft. I Europa sticker bland annat Polen ut med sin omställning från smutsig kolkraft till ren kärnkraft.

Risker och utmaningar kvarstår

Trots optimismen finns utmaningar. Många projekt dras fortfarande med förseningar, kostnadsökningar och brist på kvalificerad personal. Samtidigt väcker säkerhetsfrågor och avfallsfrågan fortsatt debatt i flera länder.

Men i Paris var budskapet tydligt: kärnkraften är tillbaka – och om politiker, marknad och industri drar åt samma håll, kan 2020-talet mycket väl bli början på kärnkraftens gyllene era.