En hovrättsdom mot två poliser som ingrep mot en stökig yngling har väckt starka reaktioner och satt fokus på var gränsen går mellan ett kraftfullt polisingripande och brottsligt agerande. Den tidigare S-riksdagsledamoten Jan Emanuel svarade med att starta en insamling till poliserna och riktade hård kritik mot domen.
Två poliser i Kungsbacka har dömts för ofredande efter ett ingripande mot en 15-årig yngling vid Kungsmässan hösten 2024. Domarna har utlöst en omfattande debatt om polisers handlingsutrymme i mötet med stökiga ungdomar och om rättsväsendets syn på ordningsskapande ingripanden.
Medieprofilen och tidigare S-politikern Jan Emanuel har engagerat sig starkt i fallet och startat en insamling för att betala polisernas böter och skadestånd. Han menar att domarna riskerar att skapa ”rädda poliser” och därmed minska tryggheten i samhället.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Ingripande vid Kungsmässan
Händelsen inträffade den 10 oktober 2024 på Kungsmässan i Kungsbacka. Enligt polisens händelserapport befann sig en polispatrull i köpcentrumet med anledning av ungdomar som uppträdde stökigt.
Rapporten anger bland annat att ”ungdomar som stökar” hanterades på platsen och att 15-åringen samt en kamrat senare avvisades från området.
Bakgrunden var särskilt känslig. Bara några dagar tidigare hade samma polispatrull deltagit i insatsen efter den uppmärksammade skjutningen på Kungsmässan. Hovrätten konstaterar också att den kvinnliga polisen uppgett att hon fortfarande var påverkad av den händelsen när ingripandet mot ynglingen ägde rum.
En ordningsvakt med över 20 års tjänstgöring på Kungsmässan berättade i förundersökningen att ynglingen sedan länge varit en välkänd bråkstake på platsen.
– Han är ett störande element på Kungsmässan och har varit det i ett antal år, berättade en ordningsvakt i polisförhör.
Han beskrev också ynglingen som ”jobbig”, ”tyken” och ”allmänt besvärlig” samt uppgav att ordningsvakterna tidigare fått ingripa mot honom.
Vittnet beskrev samtidigt det första ingripandet som i huvudsak odramatiskt. Enligt hans uppfattning blev ynglingen nedlagd först när han satte sig till motvärn i samband med att polisen försökte avlägsna honom.
Vad poliserna dömdes för
Målet kom att handla om två separata ingripanden. En kvinnlig polis dömdes för att utanför köpcentrumet ha tagit tag i pojken, satt ned honom på en bänk, hållit honom om handleden och samtidigt högljutt tillrättavisat honom för hans beteende.
Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning att agerandet utgjorde ett uppsåtligt ofredande. Dessa uttalanden har domstolarna särskilt fäste vikt vid.
– Vad är ditt problem? Vem är du att bete dig så illa? Fattar du eller? Det här är inte ditt vardagsrum. Du har ingen rätt att bete dig så här bland allmänheten. Vanligt folk ska kunna gå ut och handla. Fattar du det eller?
LÄS ÄVEN: Afrikanen misstänks ha slagit ihjäl polisen Christian
Den manlige polisen friades däremot av tingsrätten men fälldes senare av hovrätten. Hovrätten ansåg det styrkt att han lagt ned pojken på golvet och hållit fast honom inne i köpcentrumet. Domstolen ansåg att ynglingen inte gjort sådant motstånd att det berättigade användandet av ett fysiskt ingripande.
Ett av de uttalanden som förekom i samband med ingripandet var: ”Du kommer och skriker mig i ansiktet. Varför gör du det?” Hovrätten dömde därför även den manlige polisen för ofredande och bestämde påföljden till 60 dagsböter.
Tingsrätten: Uppfostrande syfte gav inte rätt att bli fysisk
Tingsrätten gjorde olika bedömningar av de två polisernas agerande. När det gällde den kvinnliga polisen konstaterade tingsrätten att händelsen dokumenterats av hennes kroppskamera. Enligt domstolen var situationen irriterad men inte hotfull eller kaotisk.
Rätten ansåg att hon agerat i ett uppfostrande syfte och att detta inte gav rätt att använda fysiskt tvång. Nedsättningen på bänken och fasthållandet bedömdes därför som ett ofredande.
Den manlige polisen friades däremot. Tingsrätten ansåg inte att åklagaren lyckats bevisa att hans agerande varit straffbart.
Hovrätten ändrade domen
I hovrätten stod tingsrättens fällande dom mot den kvinnliga polisen fast. Hovrätten framhöll att den hade förståelse för att hon påverkats av den tidigare skjutningen på samma plats, men ansåg ändå att hennes agerande utgjorde ett uppsåtligt ofredande.
Den stora förändringen kom i fråga om den manlige polisen. Hovrätten slog fast att ynglingen visserligen uppfattades som kaxig och ovillig att samarbeta, men att det saknades stöd för att han hindrade eller försvårade polisens arbete på ett sådant sätt att ett fysiskt ingripande var tillåtet. Domstolen fann därför att även detta ingripande utgjorde ofredande.
LÄS ÄVEN: Polismördaren Sakariye Ali Ahmed döms till åtta års fängelse
Samtidigt valde hovrätten att begränsa polisernas återbetalningsskyldighet för rättegångskostnader. Domstolen konstaterade att full ersättningsskyldighet skulle innebära en alltför kraftig reaktion med hänsyn till brottens karaktär.
Polisernas försvar: ”Vi gjorde vårt jobb”
En central del av debatten efter domen handlar om hur de båda poliserna själva beskrivit sitt agerande. Den manlige polisen uppgav att han fattade beslut om att avvisa ynglingen från platsen och att ingripandet skedde som en del av detta arbete.
Hovrätten noterade att det fanns dokumentation som stödde att ett sådant beslut hade fattats, men ansåg inte att det gav stöd för den ”våldsanvändning” som faktiskt skedde.
Den kvinnliga polisen har å sin sida förklarat att hon reagerade mot pojkens uppträdande och att hon fortfarande var påverkad av den allvarliga skjutning som inträffat på samma plats bara några dagar tidigare.
Poliserna själv och domens kritiker menar att båda poliserna agerade inom ramen för sitt uppdrag att skapa ordning och trygghet i en miljö som präglats av återkommande problem med ungdomsstök och där polisen nyligen hanterat ett mycket grovt våldsbrott.
Jan Emanuel: ”De som gör rätt får skit”
Ingen har drivit den linjen hårdare än Jan Emanuel. Den tidigare socialdemokratiske riksdagsledamoten och numera opinionsbildaren har tagit ställning för de dömda poliserna och startat en insamling för att betala deras böter och skadestånd.
– De som gör rätt får skit, medan de som gör fel får belöning. Då måste man agera, säger han till Kungsbackaposten.
Jan Emanuel menar att den bild som spridits i media saknar viktiga delar av bakgrunden. Han pekar på att pojken enligt förundersökningen var känd av både polis och ordningsvakter sedan tidigare och att flera vittnen beskrivit honom som återkommande stökig. Enligt Jan Emanuel är det avgörande att se ingripandet i sitt sammanhang.
– Det här är ingen liten pojke. Det är en ung man som återkommande agerat antisocialt, säger Emanuel till Kungsbackaposten.
Han framhåller också att polisen bara dagar tidigare hanterat den uppmärksammade skjutningen på samma plats och att patrullen därför hade goda skäl att vara extra vaksam.
”Skapar rädda poliser”
Kärnan i Jan Emanuels kritik är att domen enligt honom riskerar att påverka polisers beteende långt utanför det enskilda fallet. Han menar att rättsprocesser av detta slag skickar signalen att poliser riskerar åtal, böter och skadestånd även när de försöker skapa ordning i offentliga miljöer. Enligt honom leder det till att poliser blir mer försiktiga i situationer där snabba ingripanden kan behövas.
Resonemanget ligger nära det som många av polisernas anhängare beskriver som den allmänna rättsuppfattningen – att samhället behöver poliser som vågar ingripa mot stök, hotfullt beteende och ordningsstörningar innan situationer eskalerar utan att riskera att bli åtalade för det.
Jan Emanuel har uttryckt det som att samhället måste välja mellan ”ordning och reda” eller ”rädda poliser”. Han menar att konsekvensen av den här typen av domar blir att poliser väntar längre med att ingripa och därmed tar större risker för sin egen och allmänhetens säkerhet.
Vidare anser han att poliserna ”ska ha löneförhöjning och diplom, inte skäll”.
Kritik även mot åklagaren
Jan Emanuel har dessutom riktat hård kritik mot chefsåklagare Jim Westerberg vid Särskilda åklagarkammaren, som väckte åtalet. Westerberg har avvisat kritiken och framhållit att hans uppgift är att utreda misstänkta brott begångna av poliser och att väcka åtal när han bedömer att bevisningen räcker för en fällande dom.
Han har samtidigt konstaterat att det inte förvånar honom att målet väckt starka känslor och stort engagemang. Men han vidhåller att hans uppgift är mer mekanisk än att ha örat mot marken eller fundera över vad åtal och domar av det här slaget kan ge för negativa effekter på polisens arbete.
Westerberg menar att han som åklagare är bunden att alltid väcka åtal när han bedömer att det finns förutsättningar för en fällande dom. Om det är fel någonstans så är det inte i hans tjänsteutövande utan i hur lagen är skriven.
Insamlingen drog snabbt in pengar
Jan Emanuels insamling fick snabbt stor spridning i sociala medier. Enligt honom kom det in mer pengar än vad som krävdes för att täcka böter och skadestånd, och insamlingen avslutades därför efter kort tid.
Emanuel beskriver engagemanget som ett uttryck för ett brett folkligt stöd för poliser som uppfattas stå upp för ordning och trygghet.
LÄS ÄVEN: Från selfie-åtal till politisk strid – Jan Emanuel sågar tvångsblandning
