360 000 personer har invandrat till Sverige och bosatt sig i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Skälet till deras flytt hit är okänd och myndigheterna har ingen koll på vad de gör här eller om de överhuvudtaget finns kvar i landet. Främst handlar det om EU-medborgare.
Nyligen redovisade Migrationsverket en lista över yrken som man anser borde undantas från det nya lönegolvet för arbetskraftsinvandrare på runt 33 000 kronor. Listan har beställts av Tidöregeringen med syftet att golvet inte ska utgöra ett hinder för det svenska näringslivets konkurrenskraft.
Samtidigt tycks man helt ha missat en helt annan fråga, som Fokus tittat närmare på – vilken invandrad arbetskraft finns redan i landet? Det tittade näringslivsorganisationer i storstadsregionerna närmare på i rapporten Internationell kompetens – en kartläggning i storstadsregionernas arbetsmarknader som släpptes 2020 och sedan följdes upp fyra år senare.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Niklas Delersjö, verksamhetschef för Move to Gothenburg och en av rapportförfattarna, säger till Fokus att man såg att statistik saknades i stora stycken och att hundratusentals personer har flyttat till de tre storstadsregionerna utan att grund för bosättning har registrerats.
LÄS ÄVEN: EU vill se fler lagliga vägar in i Europa för migranter
Man tittade på vilka som flyttat till Sverige under åren 2013-2023 för att exempelvis jobba eller studera samt anhöriga till dessa. Man kunde sedan slå fast att omkring 600 000 personer kommit till storstadsregionerna under perioden, en grupp där asylinvandrare inte räknats med, och av dessa hade ca 75 000 arbete som grund för bosättning, 32 000 hade studier och 13 000 var anhöriga.
Den största gruppen, 360 000 stycken, saknar grund för bosättning och hamnar i kategorin ”Oklar anledning”. Dessa personer är alltså folkbokförda i Sverige men ingen vet varför de är här och vad de sysslar med – eller om de överhuvudtaget finns kvar i landet. Samtidigt påpekar Fokus att den verkliga siffran i denna kategori förmodligen ligger långt högre då man bara tittat på storstäderna och endast under en begränsad period.
Gruppen med ”oklar anledning” består till allra största del av EU-medborgare som omfattas av den fria rörligheten. I samband med att dessa folkbokför sig i Sverige uppges ett skäl, som arbete, studie eller familj, men denna uppgift sparas inte i statistiken. 15-20 procent är utomeuropeiska medborgare.
Ett problem
Niklas Delersjö ser den bristande statistiken som ett problem då man har nytta av att veta vilka som kommer hit, vilken kategori de tillhör samt information om yrkesbakgrund och arbetslivserfarenhet. På så sätt blir det lättare att guida till jobbmöjligheter och vidareutbildning samt planera för relevanta aktiviteter och insatser.
– Det är även ett bekymmer för kommuner och regioner när det gäller samhällsplanering. Hur stort är behovet av till exempel skola och förskola för barn till de som kommit till Sverige från andra länder? Politiker behöver underlag för att kunna fatta kloka beslut, säger han till Fokus.
Man hade man dialog med både näringsdepartementet och berörda myndigheter om fynden och Delersjös uppfattning är att de är helt medvetna om problemet med bristerna i statistiken.
Förändring 2014
Enligt Paula Kossack, analytiker på SCB, får EU-medborgare vistas i Sverige i upp till tre månader utan att behöva registrera sig hos någon myndighet men om de stannar längre måste de folkbokföra sig här. Det sker hos Skatteverket och där fyller man samtidigt i anledningen till att man har flyttat till Sverige. Hon hänvisar till en förändring i systemet 2014 som innebar att registrering av EU-medborgares uppehållsrätt avskaffades och numera baseras systemet helt på EU-rätten. För arbetskraftsinvandrare från utanför EU är statistiken desto bättre.
– Sedan 2014 prövar Migrationsverket alltså inte längre uppehållsrätten för EU-medborgare. De kan flytta hit och folkbokföra sig utan att passera myndigheten. Och då får vi heller inte någon uppgift om varför de är här i statistiken.
Inga kontroller
Att EU-medborgare också lämnar landet efter de tre tillåtna månaderna finns det ingen myndighet som rutinmässigt kontrollerar. Inga kontroller görs heller av att EU-medborgare som folkbokför sig här faktiskt sysslar med det dom påstår sig göra här.
I utredningen Registrering av EES-medborgare som presenterades i januari konstateras bland annat att svenska myndigheter inte har tillräcklig kunskap om vilka EU-medborgare som finns i landet och på vilka grunder. Utredaren föreslår ett återinförande av ett system där EES-medborgare som vistas i Sverige längre än tre månader måste registrera sig hos Migrationsverket. Förslaget omfattar även skärpta identitetskontroller vid registrering, möjlighet till informationsutbyte mellan myndigheter samt vissa sanktioner för den som inte registrerar sig.
LÄS ÄVEN: Spansk amnesti till halv miljon illegala invandrare
