Den amerikanska rymdmyndigheten Nasa skickade under onsdagskvällen, eller natten till torsdagen svensk tid, upp en Orion-rymdfarkost som en del av Artemis-programmet.
Med Artemis II, som den heter, har astronauter för första gången på mer än 50 år lämnat jordens så kallade låga omloppsbana, och befinner sig just nu i en hög omloppsbana. Det innebär en omloppsbana som är så stor att den tar mer än ett dygn runt jorden.
Nästa steg är det som kallas för translunär injektion: Steget då rymdfarkosten lämnar den höga omloppsbanan runt jorden för att färdas mot månen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Första gången på över 50 år
Målet för de fyra astronauterna ombord på Orion-farkosten är nämligen månen. Senaste tillfället som astronauter besökte den grå himlakroppen var med Apollo 17 i december 1972.
Eugene Cernan och Harrison Schmitt landade då på månen, medan Ronald Evans väntade i Apollos kommando- och servicemodul. Det var den sjätte och sista bemannade månlandningen sedan den första tre och ett halvt år tidigare.
Denna gång ska astronauterna ombord på Orion-farkosten emellertid inte landa på månen. Istället ska de flyga runt den, och använda dess gravitation för att ”slunga” sig tillbaka till jorden igen.
Hela resan, fram och tillbaka till månen, beräknas ta knappt tio dagar.
Mångfald i besättningen
Apolloprogrammets astronauter utgjordes uteslutande av vita män. När Nasa nu återvänder till månen, så är det med mer mångfald bakom spakarna.
Artemis II tar såväl den första svarta, första kvinnan och första astronauten som inte är medborgare i USA ur jordens låga omloppsbana för att flyga runt månen.
Rymdfarkosten som sådan är också resultatet av mer internationellt samarbete än tidigare månfärder. Rymdfarkosten Orions servicemodul, European Service Module, är byggd av europeiska Airbus Defence and Space i Tyskland.
