Försvarsmakten vill satsa på missiler som kan nå långt in i Ryssland från svenskt territorium. Det framgår av en rapport som överlämnats till regeringen.

Under måndagen överlämnades rapporten ”Försvarsmaktens överväganden om det militära försvarets utformning” till regeringen. Den 30 sidor långa skriften, medräknat bilagan, pekar föga förvånande ut Ryssland som det stora hotet mot Sverige.

”Rysslands stridskrafter utgör fortsatt det dimensionerande militära hotet mot Sverige och Nato. Det ryska konventionella militära hotet bedöms öka till år 2030”, står bland annat att läsa i den.

Vill satsa på långdistansmissiler

En uppmärksammad punkt i rapporten är att Försvarsmakten vill satsa på långdistansmissiler, som kan nå långt in i Ryssland.

”Förstärkning av förmågan till verkan utgörs av satsningar på långräckviddig bekämpning och obemannade farkoster”, kan man läsa i rapporten.

I en fotnot förklaras ”långräckviddig bekämpning” med ”dels förmåga att bekämpa mål på ett avstånd som ligger bortanför artilleriets räckvidd, dels förmåga att bekämpa mål på strategiskt djup (upp till cirka 2000 km avstånd)”.

Missiler med en räckvidd på 2000 kilometer, eller 200 mil, skulle innebära att ryska städer som Moskva, Sankt Petersburg och Kazan skulle kunna nås av missiler som avfyras från Sverige.

”Förmåga till bekämpning på strategiskt djup bidrar till avskräckning och möjliggör bland annat degradering av fiendens kritiska infrastruktur och militära installationer”, resonerar Försvarsmakten.

Når inte 3,5-procentsmålet

Regeringen vill att försvarsanslagen ökar till 3,5 procent av BNP fram till 2030. Enligt rapporten är emellertid bedömningen att utgiftsnivån kommer uppgå till 2,7 procent det året, om förra årets försvarsbeslut följs.

Försvarsmakten konstaterar att besluten om kraftig upprustning, i kombination med det omfattande stödet till Ukraina, utsätter organisationen för ”betydande ansträngningar” och att det innebär ”stora utmaningar” att öka upprustningstakten ytterligare.

Därför vill myndigheten ändra styrningen, få ”ökade frihetsgrader”, som det kallas, för att kunna öka spenderandet med ytterligare 30 miljarder per år.

Andra ämnen som tas upp i rapporten är hur framtidens stridsflyg ska se ut. Om Jas 39 Gripen eventuellt behöver ersättas med ett nyare stridsflyg, något det kommer återkommas till inför budgetunderlaget 2028. Även frågan om framtidens ubåtar är något som Försvarsmakten kommer återkomma till inför 2028 års budget.

LÄS ÄVEN: Regeringen: Sverige attackeras först vid ett Nato-Ryssland-krig