Den finländske matematikern och demografiforskaren Kyösti Tarvainen menar att Europas debatt om låga födelsetal fokuserar på fel problem. I en intervju säger han att ett minskande barnafödande inte nödvändigtvis är ett hot mot samhället och att västvärlden i stället borde diskutera vilka konsekvenser omfattande migration får för kultur, sammanhållning och tillit.
Tarvainen, som under lång tid studerat migration och befolkningsutveckling i Europa, anser att ekonomisk tillväxt inte måste vara det överordnade målet för ett samhälle. Han pekar på flera östeuropeiska länder där befolkningen har minskat samtidigt som levnadsstandarden fortsatt att stiga. Enligt honom finns det därför ingen självklar koppling mellan befolkningstillväxt och ett framgångsrikt samhälle.
I intervjun med företagande.se lyfter han fram Japan som ett exempel på ett land som valt en annan väg än många europeiska stater. Där har politiken länge varit betydligt mer restriktiv när det gäller migration. Tarvainen menar att västerländska beslutsfattare ofta använder arbetskraftsbrist och låga födelsetal som argument för hög invandring, trots att problemet enligt honom egentligen handlar om brist inom vissa yrken.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Han säger också att han delar uppfattningen att en krympande befolkning är att föredra framför omfattande migration av människor utan efterfrågad kompetens.
LÄS ÄVEN: Professorns mörka prognos: Svenskar i minoritet inom några decennier
Samtidigt uttrycker Tarvainen stor oro över Europas demografiska utveckling, särskilt kopplad till migration från muslimska länder. Han beskriver hur han började intressera sig för frågan för omkring 15 år sedan och hävdar att höga födelsetal inom vissa grupper samt anhöriginvandring påverkar Europas framtida befolkningssammansättning.
Han hänvisar också till egna analyser och prognoser som enligt honom visar att dagens utveckling kan få långtgående konsekvenser under kommande årtionden.
Tillit och gemenskap
Trots kritiken mot utvecklingen talar Tarvainen varmt om Sverige som innovationsnation. Han framhåller svenska ingenjörer, entreprenörer och industriföretag som viktiga orsaker till landets ekonomiska framgångar och beskriver Sveriges tekniska kunnande som något ovanligt i ett internationellt perspektiv. Just därför menar han också att den demografiska förändringen är särskilt problematisk här. Han pekar bland annat på ökad segregation och anser att kulturella konsekvenser ofta hamnar i skymundan eftersom levnadsstandarden fortfarande stiger.
Under intervjun återkommer Tarvainen flera gånger till betydelsen av tillit och gemenskap för att ett samhälle ska fungera. Han menar att de nordiska länderna historiskt byggt på en stark känsla av nationell samhörighet och att detta varit avgörande för både företagande och ekonomiskt välstånd. Om människor i högre grad identifierar sig med familj, släkt eller religiösa grupper än med nationen riskerar enligt honom både sammanhållningen och respekten för gemensamma regler att försvagas.
Tarvainen kopplar även samhällsproblem som stölder, bidragsfusk och kriminalitet till demografiska förändringar och hävdar att vissa grupper inte känner sig som en del av det svenska samhället. Han beskriver utvecklingen i både Storbritannien och Sverige som oroande och säger att den avgörande frågan för framtiden inte handlar om hur många människor som bor i ett land, utan vilket slags samhälle som lämnas över till nästa generation. Enligt honom kan ekonomi och välstånd aldrig helt skiljas från kultur, tillit och social sammanhållning.
LÄS ÄVEN: Demografins krutdurk: Forskare varnar för inbördeskrig i framtidens Sverige
