I en studie som Karolinska institutet genomfört följde man 4 810 högstadieelever i Stockholms län. Vid tre tillfällen under åren 2016 och 2019 fick deltagarna svara på enkätfrågor om skärmtid på fritiden, sömnlängd, sömnkvalitet, sovtider och depressiva symptom. Nu har man kunnat dra slutsatser från fynden.

I fjol kom Folkhälsomyndigheten med nya rekommendationer för ungas skärmanvändning med syftet att förbättra deras sömnvanor. Tidigare studier har visat på en koppling mellan skärmtid, sömnvanor och depressionsnivåer.

Myndigheten rekommenderar att ungdomar mellan 13 och 18 år begränsar sin skärmtid till 2-3 timmar per dag. Studien visar dock att den genomsnittliga högstadieeleven i Stockholms län spenderar 3-4 timmar framför en skärm per dag.

Studien slår också fast att unga med mer skärmtid än genomsnittet också har kortare och sämre sömn. Det ledde även till senare sovtider, vilket framför allt påverkade sömnen inför måndagar. Försämringarna uppstod inom tre månader. Samma grupp hade en ökad risk för högre depressionsnivåer.

– I vår studie fann vi att ungdomar som rapporterade en längre skärmtid utvecklade sämre sömnvanor. Vilket i sin tur ledde till ökade nivåer av depression, särskilt bland flickor, säger Sebastian Hökby, doktorand vid Karolinska institutet.

Bättre folkhälsa med mindre skärmtid

För pojkar hade skärmtiden en direkt koppling till förhöjda depressionsnivåer året därpå, oavsett hur mycket sömnproblem skärmtiden medförde. Bland flickor förklarades 38–58 procent av de framtida depressionsnivåerna av att skärmtiden först hade haft en störande effekt på deras sömn.

– Studiens resultat tyder på att minskad skärmtid sannolikt skulle förbättra ungdomars sömn och att folkhälsan, sett till förekomsten av depression, sannolikt skulle förbättras för framför allt svenska flickor och unga kvinnor, men möjligen även för pojkar och unga män, säger Sebastian Hökby.

LÄS ÄVEN: Studie: Sämre mat ger sämre sömn