När rättegången i målet som kallas ”Rebellmamman mot staten” närmar sig väcks nu internationell uppmärksamhet kring hur fallet hanterats i Sverige – både politiskt och medialt. En FN-representant menar i en inlaga till domstolen att medierapporteringen riskerar att skapa ”negativa narrativ” om klimataktivister och att Sverige måste motverka det.
Målet, som inleds i Stockholms tingsrätt den 18 maj, rör en tidigare anställd vid Energimyndigheten som fick sin säkerhetsklassning indragen och därefter lämnade sin tjänst. Kvinnan företräds av fackförbundet ST som menar att staten kränkt hennes rättigheter kopplade till yttrandefrihet och demonstrationsfrihet.
Bakgrunden till konflikten är ett reportage i tidningen Fokus där det framkom att en person med koppling till klimatnätverket Rebellmammorna – en del av den bredare klimatextremistiska rörelsen Extinction Rebellion – hade haft en säkerhetsklassad tjänst med insyn i uppgifter som rör Sveriges gasförsörjning.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Klimatextremister infiltrerar Energimyndigheten
Uppgifterna väckte snabbt uppmärksamhet, eftersom säkerhetsklassade befattningar normalt omfattas av strikta krav på prövning och lämplighet. Kort efter att reportaget publicerades avslutades kvinnans provanställning vid Energimyndigheten.
Händelsen fick snabbt politiska följdreaktioner och ledde till debatt om säkerhetsprövningar inom myndigheter, särskilt i verksamheter som hanterar samhällskritisk infrastruktur. Frågan uppmärksammades även i flera andra medier däribland Svenska Dagbladet och kom att utvecklas till en större diskussion om gränsdragningen mellan politiskt engagemang och säkerhetsklassade uppdrag inom staten.
LÄS ÄVEN: JK: Rätt av Energimyndigheten att sparka ”rebellmamman”
Även civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin kommenterade fallet offentligt i sociala medier, vilket senare ledde till anklagelser om ministerstyre och en KU-anmälan från Vänsterpartiet.
FN försöker påverka Sverige
Inför rättsprocessen riktar nu Michel Forst, FN:s särskilda rapportör för Århuskonventionen – ett FN-avtal som bland annat reglerar allmänhetens rätt till insyn och delaktighet i miljöfrågor – kritik mot både politiska uttalanden och mediebevakning. I en inlaga till domstolen pekar han bland annat ut rapportering i Fokus och Svenska Dagbladet. Det rapporterar Fokus i en ny artikel.
LÄS ÄVEN: FN-topp: Sverige trakasserar klimatextremister
Forst hänvisar till artikel 3.8 i Århuskonventionen och argumenterar för att aktivism inom ramen för fredliga klimatprotester omfattas av skydd mot repressalier. Samtidigt menar han att svenska myndigheter och domstolar har ett ansvar att säkerställa upprättelse i fall där individer utsatts för otillbörliga åtgärder.
LÄS ÄVEN: FN-chefen efterlyser global censur på internet
I sin analys går Forst längre och skriver att både mediebevakning och politiska uttalanden bidragit till att skapa ”negativa narrativ” om klimataktivister, vilket enligt honom kan få konsekvenser för deras säkerhet och inflytande. Han lyfter även möjligheten att detta skulle kunna stå i konflikt med Århuskonventionen.
Kritiken mot FN: ”Bisarrt resonemang”
Uttalandena har väckt skarp kritik från flera håll inom medier och politik, men även från yttrandefrihetsexperten och juristen Nils Funcke. Han avfärdar resonemanget och menar att FN-rapportören blandar ihop frågor om myndighetsbeslut och journalistisk granskning.
– Det är närmast bisarrt hur FN:s representant resonerar. Han vill skydda hennes yttrandefrihet – men angriper samtidigt den yttrandefrihet som gäller för Fokus och Svenska Dagbladet. Det är principlöst, säger Funcke till Fokus.
LÄS ÄVEN: HD-domare om varför klimatextremister frias från sabotage: ”Var inte riktad mot ambulansen”
Vidare framhåller Funcke att det centrala i målet är myndighetens agerande rörande hur anställningen avslutades, inte mediernas rapportering.
Yttrandefrihetsexperten avvisar också idén om statlig påverkan på medieinnehåll, såsom FN-rapportören efterlyser, och antyder att det liknar auktoritära regimers synsätt. Han betonar att staten inte kan gå in och styra mediernas innehåll.
Även Thomas Mattsson, tidigare chefredaktör för Expressen och numera vd för branschorganisationen Utgivarna, riktar kritik mot FN-rapportörens slutsatser och menar att de saknar juridisk grund. Han beskriver samtidigt uttalandena som problematiska för förtroendet för internationella institutioner.
– Naturligtvis får grundlagsskyddade svenska medier som Fokus och Svenska Dagbladet rapportera om eventuella säkerhetsrisker inom Energimyndigheten.
Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin avfärdar också FN-toppen Michel Forsts resonemang och menar att det står i strid med svensk grundlagssyn på yttrandefrihet.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: “HD:s friande dom mot klimatextremisterna är ett rättsligt haveri”
