Eva Vlaardingerbroek till Samnytt: ”Återvandring är Europas sista fredliga möjlighet”

För många är hon en av Europas främsta försvarare av västerländsk civilisation. För vänstern en av kontinentens mest kontroversiella opinionsbildare. Den nederländska juristen och debattören Eva Vlaardingerbroek har under de senaste åren blivit ett välkänt namn långt utanför hemlandet, med miljontals följare i sociala medier och återkommande uppmärksamhet från profiler som Elon Musk och USA:s president Donald Trump. När Samnytt intervjuar henne återkommer hon gång på gång till samma budskap. Enligt Vlaardingerbroek handlar Europas avgörande fråga om demografin – vilka människor som kommer att utgöra Europas befolkning om några årtionden.

När Eva Vlaardingerbroek beskriver Europas situation gör hon det utan omskrivningar. Hon menar att kontinenten står inför ett avgörande vägval där de beslut som fattas under de kommande åren kommer att avgöra Europas framtid långt in i nästa generation.

– Det handlar inte om att justera någon skattelag eller ändra en enskild politisk reform. Det här är en existentiell fråga. Hon fortsätter:

– Med den omfattande invandring som Europa har upplevt under de senaste decennierna har vi nu nått en punkt där vi antingen stoppar invandringen helt och dessutom vänder en stor del av utvecklingen genom återvandring – eller så kommer européerna att bli minoriteter i sina egna hemländer.

Hon återkommer flera gånger till just ordet demografi. Vlaardingerbroek pekar på den grundläggande frågan bakom nästan alla andra politiska konflikter. Om den ursprungliga befolkningen förlorar sin majoritetsställning förändras inte bara kulturen utan även de demokratiska förutsättningarna.

– Europa utan européer som majoritetsbefolkning kommer inte längre att vara Europa, säger hon.

LÄS ÄVEN: Demografiforskaren till riksdagen: ”Endast återvandring kan rädda Sverige”

”Vi har inte obegränsat med tid” – vill undvika inbördeskrig

Under intervjun hänvisar Samnytt till den österrikiske återvandringsförespråkaren Philipp Huemer, som tidigare sagt till Samnytt att Europa kan ha ett tidsfönster på fem till tio år innan utvecklingen blir betydligt svårare att vända.

Jag vill inte att människor ska bli demoraliserade och tro att det är nu eller aldrig. Ju tidigare vi agerar desto bättre. Men även om vi misslyckas de närmaste åren måste vi fortsätta kämpa. Varför öka risken för blodspillan och inbördeskrig i Europa om vi kan försöka förebygga det genom en fredlig och moderat lösning som återvandring?

Eva Vlaardingerbroek till Samnytt

Eva Vlaardingerbroek delar i stora drag den bedömningen.

– I många västeuropeiska länder är det ungefär den tidslinjen vi talar om. Om ingenting förändras riskerar vi att bli minoriteter i våra egna hemländer. Då förändras också väljarkåren, och då fungerar demokratin på ett helt annat sätt än tidigare, säger hon.

LÄS ÄVEN: Återvandringsinstitutets chef varnar Sverige: ”Ni har ett tidsfönster på fem till tio år”

Samtidigt vill opinionsbildaren inte måla upp en bild av att allt skulle vara förlorat om utvecklingen fortsätter några år till. Tvärtom återkommer hon flera gånger till vikten av att inte ge upp.

– Jag vill inte att människor ska bli demoraliserade och tro att det är nu eller aldrig. Ju tidigare vi agerar desto bättre. Men även om vi misslyckas de närmaste åren måste vi fortsätta kämpa.

Det är också här Vlaardingerbroek formulerar ett av intervjuns mest uppmärksammade resonemang.

Enligt henne är återvandring inte ett uttryck för radikalism utan tvärtom ett sätt att undvika betydligt allvarligare konflikter längre fram.

– Varför öka risken för blodspillan och inbördeskrig i Europa om vi kan försöka förebygga det genom en fredlig och moderat lösning som återvandring?

”Sverige har gått ännu längre”

När samtalet kommer in på Sverige blir Eva Vlaardingerbroek märkbart engagerad. Hon menar att Sverige och Nederländerna under flera decennier följt samma ideologiska utveckling och i dag utgör två av de tydligaste exemplen på hur långt den mångkulturella samhällsmodellen har drivits.

– Jag tycker faktiskt att Sverige på vissa områden har gått ännu längre än Nederländerna. Men grunden är densamma. Multikulturalism, extrem liberalism och den typ av ny-marxistiskt tänkande som har fått fäste i våra universitet och institutioner. Resultatet ser vi nu framför oss, säger hon.

LÄS ÄVEN: Bland höghusen och betongen där Sverige gick sönder

Vlaardingerbroek beskriver Sverige och Nederländerna som två länder där den politiska och kulturella utvecklingen länge gått hand i hand.

– Svenskar och nederländare har länge betraktats som Europas mest liberala folk. Jag menar inte klassisk liberalism, utan den vänsterliberala ideologi som har präglat våra institutioner under lång tid.

Alla ser vad som händer. Man kan försöka dölja brottsstatistik, manipulera siffror eller demonisera dem som talar om problemen. Men människor ser med egna ögon. Och om man trots det fortsätter med samma politik är man åtminstone medansvarig.

Eva Vlaardingerbroek till Samnytt

För att illustrera sin bild berättar högerdebattören om ett besök i Rinkeby under den tid hon bodde i Sverige.

– Jag minns när jag tog tunnelbanan till Rinkeby. Demografisk förändring var där redan ett fullbordat faktum. Det handlade inte om att svenskarna hade blivit en liten minoritet. När man går omkring där känns det som att man befinner sig i Afrika, säger hon.

Vlaardingerbroek berättar vidare att hon gjorde besöket tillsammans med en polis.

– Jag var där med en vän som arbetade som polis. Annars hade jag inte velat åka dit. Vi var de enda vita människorna jag såg. De enda.

Enligt Vlaardingerbroek är detta inte längre ett fenomen begränsat till storstädernas ytterområden.

LÄS ÄVEN: ”Det här är inte Sverige längre” – en rundvandring i Vivalla

Hon menar att samma utveckling nu sprids till mindre orter i Nederländerna genom statliga beslut om nya asylboenden.

– Vi ser nu hur regeringen placerar 500 – 600 unga män från Afrika och Mellanöstern i byar där det kanske bor ett tusental nederländare. Då förändrar man ett helt samhälle på en enda generation. Det är precis det som händer, säger hon.

”Det här är inte längre ett misstag”

En återkommande fråga under intervjun är hur Europas politiska ledare kunnat fortsätta samma migrationspolitik trots att de flesta väljare sagt nej.

Är det fråga om inkompetens? Globalism? Eller något annat, som du ser det?

– Om man inte förstår varför någon gör någonting kan man titta på konsekvenserna och därefter dra slutsatser om motiven, säger hon och hänvisar till ett citat av den schweiziske psykiatern Carl Jung.

Enligt henne är följderna av den omfattande invandringen numera så uppenbara att Europas makthavare inte längre kan hävda okunskap.

LÄS ÄVEN: EU:s fria rörlighet: ”Invasion”

– Alla ser vad som händer. Man kan försöka dölja brottsstatistik, manipulera siffror eller demonisera dem som talar om problemen. Men människor ser med egna ögon. Och om man trots det fortsätter med samma politik är man åtminstone medansvarig, säger hon.

Efter andra världskriget växte föreställningen fram att väst alltid bär skulden och att den vite mannen är roten till världens problem. Om någon uttrycker stolthet över sitt land eller sin historia kopplas det snabbt samman med fascism eller nazism. Det används för att tysta politiska motståndare. Vanliga människor känner skuld för sådant de själva aldrig haft någonting med att göra. Den skulden måste vi göra oss fria från.

Eva Vlaardingerbroek till Samnytt

Hon beskriver EU som en del av en större globalistisk struktur vars mål, enligt henne, är att gradvis försvaga nationalstaterna.

– De försöker sudda ut gränserna och de nationella identiteterna. Man hör samma retorik från Ursula von der Leyen, Emmanuel Macron och andra europeiska ledare. Det är ett gemensamt projekt, säger opinionsbildaren till Samnytt.

Efterkrigstidens skuld präglar fortfarande Europa

En betydande del av intervjun ägnas åt hur Europa enligt Vlaardingerbroek fortfarande formas av andra världskrigets politiska och moraliska arv. Hon menar att nationalism under årtionden har likställts med nazism och att människor därför lärt sig att känna skuld över sitt eget nationella arv.

LÄS ÄVEN: Spaniens massamnesti för miljontals ”en tickande bomb”

– Efter andra världskriget växte föreställningen fram att väst alltid bär skulden och att den vite mannen är roten till världens problem. Om någon uttrycker stolthet över sitt land eller sin historia kopplas det snabbt samman med fascism eller nazism. Det används för att tysta politiska motståndare, säger hon.

Hon beskriver detta som en form av ”vit skuld” som enligt henne internaliserats av många européer.

– Vanliga människor känner skuld för sådant de själva aldrig haft någonting med att göra. Den skulden måste vi göra oss fria från, säger hon.

Om det finns någon grupp som drabbas mest av massinvandringen i sitt dagliga liv så är det unga kvinnor. Om de är ärliga mot sig själva vet de att det inte är Tobias eller Anders som de främst behöver vara rädda för när de går hem ensamma på kvällen. Nio gånger av tio handlar det om människor med helt andra namn.

Eva Vlaardingerbroek till Samnytt

När vi invänder att det i stor utsträckning var konservativa västländer som besegrade både Nazityskland och senare stod emot Sovjetunionen, samtidigt som flera vänstergrupper i dag uttrycker stöd för den palestinska rörelsen trots dess antisemitiska inslag, menar Vlaardingerbroek att det illustrerar vad hon ser som ett återkommande mönster.

– De vänder upp och ned på verkligheten. De plockar ut de historiska fakta som passar deras berättelse och bortser från resten. Sedan kallar de sina motståndare för nazister och extremister. Det är så de försöker legitimera att människor tystas och utestängs, säger Vlaardingerbroek.

”Det är unga kvinnor som betalar det högsta priset”

En av intervjuns mest bärande delar handlar om varför så många unga kvinnor i Västeuropa fortfarande röstar på vänsterpartier och samtidigt ofta förespråkar en generös migrationspolitik.

För Eva Vlaardingerbroek är det en paradox. Hon menar att just unga kvinnor är den grupp som i störst utsträckning påverkas av den utveckling hon beskriver.

Varför röstar så många unga kvinnor i Europa på vänsterpartier och för mer migration – och vad tror du, som en ung kvinna, behöver göras för att påverka dem?

– Om det finns någon grupp som drabbas mest av massinvandringen i sitt dagliga liv så är det unga kvinnor. Om de är ärliga mot sig själva vet de att det inte är Tobias eller Anders som de främst behöver vara rädda för när de går hem ensamma på kvällen. Nio gånger av tio handlar det om människor med helt andra namn, säger hon.

LÄS ÄVEN: Zara Larsson och feminismens moraliska sammanbrott

Den nederländska opinionsbildaren menar att det finns flera förklaringar till varför många unga kvinnor ändå fortsätter att stödja en politik som hon anser går emot deras egna intressen. Dels handlar det, enligt henne, om ett starkt socialt tryck.

Dels om universitetens inflytande. Men också om en vilja att ”hjälpa andra”.

– Kvinnor vill ofta ta hand om människor och hjälpa den som har det svårt. När de samtidigt får höra att alla migranter är utsatta människor som behöver vårt stöd skapas en väldigt kraftfull berättelse. Problemet är att den berättelsen också gör att många ignorerar verkligheten omkring sig, säger hon.

Jag började förlora vänner. Mina professorer såg ner på mig för de frågor jag ställde. Sedan förlorade jag möjligheter, arbeten och även min doktorandtjänst. Därefter kom sådant som att förbjudas att resa in i Storbritannien och att min telefon infekterades med spionprogram. Jag gick aldrig in i det här naivt. Jag visste att människor före mig hade betalat ett mycket högre pris.

Eva Vlaardingerbroek till Samnytt

Hon beskriver utvecklingen som en kombination av propaganda, social konformitet och en rädsla för att bli utpekad.

– Man måste visa unga kvinnor att det inte gör dem till rasister eller onda människor att vilja att deras eget land ska förbli deras land och att kvinnor ska kunna leva tryggt.

LÄS ÄVEN: Feminismen fann slutligen sin allierade i islamismen

Samtidigt tror Vlaardingerbroek att opinionen håller på att förändras. Hon pekar på att unga män i flera europeiska länder rör sig i konservativ riktning och hoppas att samma utveckling så småningom även ska ske bland kvinnor.

– Jag tror faktiskt att pendeln kommer att svänga tillbaka, säger Vlaardingerbroek.

”Jag visste att priset skulle bli högt”

Eva Vlaardingerbroek talar öppet om att hennes vägval har haft ett pris. Hon beskriver hur hon tidigt mötte motstånd, både inom universitetsvärlden och i sitt privatliv, men framhåller samtidigt att hon aldrig hade några illusioner om att det skulle bli enkelt.

– Jag började förlora vänner. Mina professorer såg ner på mig för de frågor jag ställde. Sedan förlorade jag möjligheter, arbeten och även min doktorandtjänst. Därefter kom sådant som att förbjudas att resa in i Storbritannien och att min telefon infekterades med spionprogram, berättar hon.

LÄS ÄVEN: Konservativ debattör portas från Storbritannien – nekas inresa

Hon säger att hon växte upp med minnet av personer som den nederländske politikern Pim Fortuyn och filmaren Theo van Gogh, som båda blivit symboler för konflikten kring islamkritik i Nederländerna. Den ene mördades 2002, den andre 2004.

– Jag gick aldrig in i det här naivt. Jag visste att människor före mig hade betalat ett mycket högre pris.

Trots motgångarna finns det ingen bitterhet i hennes sätt att resonera. Tvärtom beskriver hon sitt engagemang som ett medvetet val.

– Alla dörrar har stängts. Om jag skulle överge allt jag tror på kanske vissa skulle acceptera mig igen. Men jag skulle inte kunna leva med mig själv. Jag säger det jag säger därför att jag faktiskt tror på det.

För Vlaardingerbroek handlar frågan ytterst om kommande generationer.

– Jag skulle hellre själv betala priset än att låta mina barn göra det, säger hon.

Save Europe Act – ”Bryssel avslöjade sig självt”

Save Europe Act är ett europeiskt medborgarinitiativ som lanserats av bland andra Eva Vlaardingerbroek och den österrikiske aktivisten Martin Sellner.

LÄS ÄVEN: Namninsamling om återvandring överlämnad till EU-parlamentet

Initiativet förespråkar en betydligt stramare migrationspolitik och remigration av personer som saknar laglig rätt att stanna eller som, enligt initiativtagarna, inte har integrerats i de europeiska samhällena.

LÄS ÄVEN: EU stoppar Save Europe Act – vägrar registrera omstritt medborgarinitiativ om migration

Målet är att samla minst en miljon namnunderskrifter från EU-medborgare för att få frågan prövad av EU-kommissionen.

Vlaardingerbroek berättar för Samnytt att EU-kommissionen vägrat registrera initiativet som ett europeiskt medborgarinitiativ. Hon ser beslutet som ett bevis på att EU inte lever upp till sina egna demokratiska ideal.

LÄS ÄVEN: Bryssels borgmästare förbjuder demonstration mot invandring

– De säger att detta är ett verktyg där medborgarna ska kunna påverka politiken. Men när människor faktiskt försöker använda det stoppar de oss redan innan processen har börjat. Det säger väldigt mycket om hur de fungerar, säger hon.

Gruppen planerar nu att ta frågan vidare rättsligt.

– Vi tänker inte acceptera ett nej. Vi kommer att fortsätta oavsett vad kommissionen eller medierna säger. Tvärtom har avslaget gett oss ännu mer energi.

Enligt Vlaardingerbroek har rörelsen redan samlat över 650 000 namnunderskrifter och vuxit långt utanför internet.

– Jag tror att Save Europe Act kan bli en europeisk folkrörelse med verkligt inflytande.

Stöd från Musk och Trump

Under intervjun berättar Eva Vlaardingerbroek också om det internationella stöd hon upplever att rörelsen fått.

Hon säger att Elon Musk nyligen delat två av hennes videor om Save Europe Act på plattformen X och att USA:s president Donald Trump tidigare delat ett av hennes tal om den så kallade ”Great Replacement”.

Vi behöver radikala svar på den radikala agenda som har genomförts framför våra ögon under de senaste tre decennierna. Jag tycker att amerikanerna i det avseendet är mindre rädda. De möter eld med eld, och där tror jag att européerna har något att lära. Jag brukar använda Trump som exempel och säga till européerna: Kom igen. Det här är inte så dramatiskt som ni tror. Om amerikanerna kunde vinna ett presidentval på den typen av budskap, då borde den europeiska högern också kunna säga att återvandring är nödvändig. Det är okej.

Eva Vlaardingerbroek till Samnytt

Både Elon Musk och USA:s president Donald Trump har uttalat sig om ditt arbete, hur betydelsefullt är det stödet?

– Den typen av stöd betyder förstås väldigt mycket. Det gör att vårt budskap når miljontals människor som annars aldrig skulle ha sett det, säger hon.

Hon lyfter också fram X som den plattform där hon fortfarande upplever att rörelsen kan kommunicera utan att begränsas på samma sätt som på andra sociala medier.

Donald Trump har förändrat amerikansk politik i grunden. Under Joe Bidens tid såg vi en utveckling som på många sätt påminde om den vi nu ser i Europa. Vilka lärdomar tycker du att Europas konservativa bör dra av den politiska rörelsen kring Trump och det som har hänt i USA?

– Om man tittar på Save Europe Act förespråkar vi remigration. Det är ett begrepp som ständigt demoniseras. Till och med på högerkanten finns det människor som tycker att det låter för långtgående eller för radikalt. Då brukar jag säga: Titta på Donald Trump. Han vann ett presidentval med ett vallöfte om omfattande deportationer, vilket är ett ännu mer långtgående löfte än att tala om återvandring. Hon går vidare:

Historien skrivs inte av människor som gav upp. Den skrivs av människor som fortsatte kämpa även när oddsen såg dåliga ut. Det är därför jag aldrig ger upp.

Eva Vlaardingerbroek till Samnytt

– Jag tycker därför att europeiska konservativa måste sluta vara rädda för att använda ord och begrepp som faktiskt beskriver verkligheten, även om de kan uppfattas som kraftfulla, skrämmande eller radikala, säger hon och fortsätter:

– Vi behöver radikala svar på den radikala agenda som har genomförts framför våra ögon under de senaste tre decennierna. Jag tycker att amerikanerna i det avseendet är mindre rädda. De möter eld med eld, och där tror jag att européerna har något att lära. Vlaardingerbroek utvecklar:

– Jag brukar använda Trump som exempel och säga till européerna: Kom igen. Det här är inte så dramatiskt som ni tror. Om amerikanerna kunde vinna ett presidentval på den typen av budskap, då borde den europeiska högern också kunna säga att återvandring är nödvändig. Det är okej.

”Ge inte upp”

Trots att stora delar av intervjun präglas av en mörk analys återkommer Eva Vlaardingerbroek gång på gång till vikten av att inte förlora hoppet. Opinionsbildaren berättar att även hon själv periodvis känt sig uppgiven.

– Jag frågade mig vad jag egentligen åstadkom. Jag hade miljontals följare, men gjorde jag verkligen någon skillnad? Då bestämde jag mig för att göra något konkret i stället för att ge upp, säger hon.

Det blev starten för Save Europe Act. Hennes råd till människor som delar hennes oro är därför enkelt. Att engagera sig. Även i liten skala.

– Det viktigaste är att inte bli passiv. Om du bara sätter upp en affisch, delar ett budskap eller engagerar dig lokalt gör du någonting. Och när många gör små saker samtidigt får det ringar på vattnet, säger Vlaardingerbroek.

Hon betonar också vikten av familj och nära relationer.

– Omge dig med människor som tycker om dig, som stöttar dig och som delar dina värderingar. Den kombinationen – gemenskap och handling – är det som gör att människor inte tappar hoppet.

När intervjun går mot sitt slut återkommer samtalet till framtiden.

Trots alla de utmaningar säger Eva Vlaardingerbroek att hon fortfarande tror att utvecklingen går att vända. Men bara om människor väljer att agera.

– Historien skrivs inte av människor som gav upp. Den skrivs av människor som fortsatte kämpa även när oddsen såg dåliga ut. Det är därför jag aldrig ger upp.

LÄS ÄVEN: Får vita människor existera – eller är det ”white supremacy”?