EU står inför svåra budgetförhandlingar när unionens utgifter för försvar, energi och stöd till Ukraina fortsätter att växa. Nästa års budget väntas överstiga 200 miljarder euro, samtidigt som medlemsländerna är oense om hur mycket EU ska få kosta. Ukrainas begäran om ytterligare 70 miljarder euro komplicerar förhandlingarna. Nu vill Bryssel att bland andra Storbritannien och Kanada ska bidra med mer pengar.
EU-parlamentet behandlade på onsdagen förslaget till unionens budget för 2027. Diskussionerna följer på förra veckans toppmöte i Bryssel, där medlemsländernas ledare återigen misslyckades med att enas om hur de växande utgifterna ska finansieras.
Till de stora kostnadsposterna hör försvarssatsningar, stöd till industrin, jordbrukspolitik och regional utveckling. Samtidigt pressas medlemsländerna av höga energipriser och en svag ekonomisk utveckling.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har de europeiska gaspriserna stigit med 140 procent sedan slutet av februari, medan dieselpriset har fördubblats. Unionens merkostnader för import av fossila bränslen uppskattas till omkring 100 miljarder euro.
Oenighet om budgetens storlek
EU-kommissionens ursprungliga budgetförslag för 2027 omfattar närmare 200 miljarder euro i så kallade åtaganden och omkring 212 miljarder euro i faktiska utbetalningar, inklusive särskilda budgetinstrument. Skillnaden beror på att EU kan besluta om ekonomiska åtaganden som betalas ut under flera år, samtidigt som utbetalningar under ett visst år även omfattar tidigare beslutade projekt.
Ministerrådet, där medlemsländernas regeringar är representerade, vill hålla tillbaka utgifterna. Dess förslag omfattar cirka 192 miljarder euro i åtaganden och 202 miljarder i utbetalningar, exklusive vissa särskilda budgetinstrument.
EU-parlamentets budgetutskott motsätter sig nedskärningarna och vill i stället förstärka flera utgiftsområden. Bland annat föreslås ytterligare 377 miljoner euro till konkurrenskraft, forskning och infrastruktur. Utbildningsprogrammet Erasmus+, civil beredskap och hälsosatsningar föreslås få sammanlagt 275 miljoner euro extra.
Även jordbruk och miljöprogram, gränskontroll, migration samt försvar föreslås få ökade anslag. Totalt vill budgetutskottet förstärka prioriterade program med omkring 1,2 miljarder euro jämfört med kommissionens ursprungliga förslag.
Ukraina begär ytterligare 70 miljarder euro
En av de mest svårlösta frågorna är den fortsatta finansieringen av Ukrainas krigföring och statsbudget. EU har redan beslutat om en lånemekanism på 90 miljarder euro för perioden 2026–2027. Pengarna ska täcka en betydande del av Ukrainas ekonomiska behov, men enligt nya beräkningar räcker stödet inte.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har därför begärt ytterligare 70 miljarder euro för 2027. Vid toppmötet den 15–16 oktober bekräftade EU-ledarna att unionen ska fortsätta stödja Ukraina ekonomiskt, militärt och humanitärt. Särskild vikt lades vid att skydda landets energiförsörjning och stärka luftförsvaret inför vintern.
EU-ledarna välkomnade också ett anslag på 6,6 miljarder euro genom den europeiska fredsfaciliteten, som används för att finansiera militärt stöd. Något besked om hur Ukrainas ytterligare finansieringsbehov ska täckas lämnades däremot inte.
LÄS ÄVEN: Trumps utspel: EU-stödet gör Zelenskyj bortskämd – ”Vill inte avsluta kriget”
EU-kommissionen har tillsammans med Internationella valutafonden, IMF, fått i uppdrag att uppdatera beräkningarna och presentera förslag på finansiering. En del av stödet är dessutom villkorat av att Ukraina genomför överenskomna reformer, bland annat inom rättsväsendet och arbetet med att stärka rättsstaten.
Vill att Storbritannien och Kanada betalar mer
Enligt uppgifter till Politico försöker EU nu förmå länder utanför unionen att ta en större del av kostnaderna. Framför allt riktas blickarna mot Storbritannien och Kanada, som båda har nära relationer till Ukraina och redan bidrar med omfattande ekonomiskt och militärt stöd. Frågan väntas tas upp vid EU:s toppmöte med Kanada den 29–30 oktober och motsvarande möte med Storbritannien den 20 november.
EU hade tidigare räknat med att länder som Kanada, Japan, Sydkorea, Australien och Norge tillsammans skulle bidra med ytterligare omkring 45 miljarder euro. Men delar av finansieringen har dröjt eller ännu inte konkretiserats. Enligt von der Leyen står EU och medlemsländerna redan för omkring 80 procent av Ukrainas externa stöd.
– Vi behöver omgående att andra partnerländer ökar sina insatser, framhöll hon nyligen.
LÄS ÄVEN: EU:s skuld rusar mot 1 000 miljarder euro – nu vill Bryssel se nya skatter
Sedan Rysslands invasion 2022 uppger EU att unionen och dess medlemsländer tillsammans har bidragit med mer än 231 miljarder euro i olika former av stöd. Beloppet omfattar dock inte enbart pengar som betalats direkt till Ukraina, utan även militärt bistånd, lånegarantier, stöd till ukrainska flyktingar inom EU och intäkter från frysta ryska tillgångar.
Vill koppla samman ekonomiskt samarbete och Ukrainastöd
EU förhandlar samtidigt om fördjupade ekonomiska relationer och försvarssamarbeten med både Storbritannien och Kanada. Kanada ska bland annat delta i EU:s försvarsprogram SAFE, som finansierar gemensamma försvarsinköp och ger kanadensiska företag tillgång till europeiska kontrakt.
Storbritannien vill å sin sida att brittiska företag ska behandlas som europeiska inom EU:s planerade industripolitiska regelverk, vilket skulle kunna ge dem fördelar vid offentlig upphandling.
Enligt diplomater som Politico talat med kan dessa förhandlingar skapa möjligheter att diskutera ett ökat Ukrainastöd. Någon formell byteshandel, där ekonomiska förmåner uttryckligen villkoras med ökade bidrag till Ukraina, uppges dock inte vara aktuell.
Även Japan pressas att bidra mer, även om företrädare för landet invänder mot bilden av att Tokyo inte skulle ta sitt ansvar. Japan uppges hittills ha lämnat omkring 20 miljarder dollar i stöd.
EU:s försök att bredda finansieringen sker samtidigt som det amerikanska stödet till Ukraina blivit mer osäkert. Det ökar pressen på europeiska regeringar och andra allierade att täcka de växande kostnaderna.
Sverige vill bromsa långtidsbudgeten
Parallellt med förhandlingarna om nästa års budget pågår en betydligt större strid om EU:s ekonomiska ramar för perioden 2028–2034. EU-kommissionen har föreslagit en sjuårsbudget på omkring 1 760 miljarder euro.
Ett kompromissförslag innebär att utgifterna minskas med cirka 141 miljarder euro, motsvarande åtta procent, till ungefär 1 620 miljarder euro. Men även den lägre nivån anses för hög av flera medlemsländer, däribland Sverige, Tyskland och Nederländerna.
Andra länder motsätter sig i stället besparingar på bland annat jordbruksstöd, regional utveckling och sociala program. EU-parlamentet varnar samtidigt för att den föreslagna budgeten, när inflation och återbetalningar av tidigare gemensamma lån räknas in, kan innebära att unionens faktiska ekonomiska handlingsutrymme minskar.
Ytterligare en konflikt gäller hur EU ska få in mer pengar. Bland förslagen finns nya avgifter riktade mot stora digitala plattformar och andra gemensamma intäktskällor.
Avgörande förhandlingar väntar
Förhandlingarna om 2027 års budget går nu in i sitt slutskede. Eftersom parlamentet och medlemsländerna har olika uppfattningar väntar en förlikningsprocess som inleds den 3 november. Målet är att nå en överenskommelse senast den 16 november. Misslyckas förhandlingarna måste EU-kommissionen lägga fram ett nytt budgetförslag.
Även arbetet med långtidsbudgeten intensifieras. Ett särskilt toppmöte om budgetramarna för 2028–2034 planeras till den 26–27 november, följt av nya diskussioner i december. Ambitionen där är att komma politiskt överens före årsskiftet så att nödvändiga beslut kan fattas under 2027.
Men motsättningarna är betydande. EU ska samtidigt finansiera ökade försvarsutgifter, stärka sin ekonomiska konkurrenskraft, upprätthålla traditionella stödprogram och fortsätta bistå Ukraina. Frågan är inte bara hur stora utgifterna ska bli, utan också hur kostnaderna ska fördelas mellan medlemsländerna och hur mycket av finansieringen som ska hämtas från andra internationella partner.
