EU-parlamentet har med bred majoritet antagit en resolution som kräver krafttag mot islamistisk infiltration av europeiska samhällsinstitutioner och finansiering av organisationer med kopplingar till Muslimska brödraskapet. Samtliga svenska EU-parlamentariker från S och V röstade emot liksom två av tre från MP. Centerpartiet röstade för – något som rönt pikar i sociala medier mot C för partiets tilltänkta regeringspartners i Sverige.
Det var på torsdagen som Europaparlamentet röstade igenom resolutionen om behovet av en gemensam europeisk strategi mot islamistisk infiltration och Muslimska brödraskapets inflytande. Förslaget, som drivits av den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP, fick stöd av 381 ledamöter. 167 röstade emot och 15 avstod.
Bakom resolutionen stod framför allt EPP och grupper till höger om denna, men även många ledamöter från den liberala gruppen Renew Europe. Motståndet återfanns huvudsakligen bland socialdemokrater, de gröna och vänstern.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Resolutionen är inte bindande lagstiftning utan ett politiskt ställningstagande där Europaparlamentet uppmanar EU institutioner och medlemsländer att agera för att möta islamistisk infiltration i Europa.
Ska stoppa islamistisk infiltration
En central del av resolutionen handlar om vad som på engelska benämns ”islamist entryism”, ett begrepp som i sammanhanget närmast kan översättas med islamistisk infiltration. Det som avses är en strategi där en politisk eller ideologisk rörelse försöker skaffa sig inflytande genom att etablera sig och verka inifrån andra organisationer och institutioner, snarare än genom öppen konfrontation.
I resolutionen handlar det om islamistiska organisationer och nätverk som misstänks försöka skaffa sig inflytande över demokratiska institutioner och civilsamhället. Det kan exempelvis röra politiska organisationer, föreningsliv och andra samhällsinstitutioner.
Europaparlamentet fördömer vad man beskriver som en strategi för islamistisk infiltration med syfte att försvaga demokratiska institutioner inom unionens medlemsländer.
Resolutionen pekar särskilt på nätverk med kopplingar till Muslimska brödraskapet, den internationella islamistiska rörelse som grundades i Egypten 1928 och som genom åren utvecklat förgreningar och närstående organisationer i ett stort antal länder, även Sverige.
Parlamentet vill att medlemsländerna ska utveckla en gemensam europeisk strategi för att identifiera och motverka sådana nätverks inflytande.
En särskild fråga gäller användningen av dubbla budskap, där islamistiska aktörer misstänks framföra ett demokratiskt och rättighetsorienterat budskap utåt, samtidigt som andra politiska eller religiösa mål kommuniceras internt.
Samtidigt betonar resolutionen vikten av att – i den utsträckning sådana finns – stödja muslimska intellektuella, aktivister och företrädare som försvarar demokrati och samvetsfrihet.
Vill strypa EU-finansiering
En annan central fråga är användningen av europeiska skattemedel. EPP-gruppen kräver skärpt kontroll av vilka organisationer som får ekonomiskt stöd från EU och hur pengarna används. Syftet är att förhindra att europeiska bidrag går till organisationer som har kopplingar till islamistiska nätverk eller bedriver verksamhet som motverkar demokratiska fri- och rättigheter.
Den franska EU-parlamentarikern Céline Imart, som lett EPP-gruppens arbete med frågan, tror att det går att skilja mellan islam som religion och islamism som politisk ideologi.
– Vi måste se till att Europa inte finansierar islamister. Islam som religion och politisk islam som ideologi får inte blandas ihop. Vi måste skydda både demokratin och religionsfriheten, säger hon.
LÄS ÄVEN: Ukraina begär tiotals miljarder till – väcker irritation i EU
Imart vill också att EU ministerråd, där de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda, ska terrorlista personer och organisationer med kopplingar till Muslimska brödraskapet.
– Europeiska pengar får inte finansiera grupper som hotar våra rättigheter och friheter, understryker hon.
EPP talesperson i budgetkontrollfrågor, den tjeckiske EU-parlamentarikern Tomáš Zdechovský, efterlyser samtidigt full insyn i hur EU bidrag fördelas.
Enligt honom måste det gå att fastställa vilka som är de slutliga mottagarna av pengarna, hur stora belopp de får och genom vilka stödprogram utbetalningarna sker. EU-kommissionen och medlemsländerna måste enligt Zdechovský kontrollera mottagarna redan innan bidragen beviljas och kunna stoppa finansieringen när regelverket inte följs.
Alla S och V samt två av tre MP röstade emot
Den namnvisa röstförteckningen visar att samtliga fem svenska socialdemokrater röstade nej till resolutionen: Heléne Fritzon, Evin Incir, Johan Danielsson, Adnan Dibrani och Sofie Eriksson. Även Vänsterpartiets båda EU-parlamentariker Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin röstade nej. Miljöpartiets delegation var däremot inte enig. Pär Holmgren och Isabella Lövin röstade emot resolutionen, medan Alice Bah Kuhnke röstade för.
På den borgerliga sidan och bland Sverigedemokraterna var uppslutningen bakom resolutionen total. Samtliga fyra moderater – Tomas Tobé, Jörgen Warborn, Arba Kokalari och Jessica Polfjärd – röstade ja, liksom Kristdemokraternas Alice Teodorescu Måwe, Liberalernas Karin Karlsbro och Sverigedemokraternas Charlie Weimers, Beatrice Timgren och Dick Erixon. Även Centerpartiets Abir Al-Sahlani stödde resolutionen, medan partikollegan Emma Wiesner inte deltog i omröstningen.
Tobé pikar C om regeringssamarbetet
Omröstningen har också fått en direkt koppling till den pågående svenska regeringsbildningen. Den moderate EU-parlamentarikern Tomas Tobé, vars EPP-grupp varit pådrivande bakom resolutionen, lyfte efter omröstningen fram de rödgröna partiernas motstånd och riktade samtidigt en uppmaning till Centerpartiet.
”Idag tog Europaparlamentet på M och vår partigrupps initiativ, ställning mot extremism och islamistiska infiltrering av våra samhällsinstitutioner”, skrev han på X.
Han fortsatte:
”Kanske kan S, V och MP nej-röster ge C en tankeställare om sina tilltänkta regeringspartners beskaffenhet?
C på kollisionskurs med tilltänkta regeringspartners
Tobés kommentar kommer mitt under den komplicerade svenska regeringsbildningen efter riksdagsvalet. Centerpartiet, som historiskt tillhört det borgerliga blocket, försöker tillsammans med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet hitta en väg fram till en ny regering. De fyra partierna har tillsammans en knapp majoritet i riksdagen, men betydande politiska motsättningar har försvårat förhandlingarna.
I just frågan om resolutionen mot islamistisk infiltration hamnade C-ledamoten Abir Al-Sahlani alltså på motsatt sida mot samtliga svenska socialdemokrater och vänsterpartister samt två av tre miljöpartister. Det är denna skiljelinje som Tobé nu påtalar för att sätta press på Centerpartiet och ifrågasätta partiets val av samarbetspartners i Sverige.
Tydlig höger–vänster-skiljelinje
Även på europeisk nivå visar den namnvisa omröstningen en tydlig politisk skiljelinje, om än med enskilda undantag.
Många ledamöter från den socialdemokratiska gruppen S&D, den gröna gruppen Greens/EFA och vänstergruppen The Left röstade emot. EPP-ledamöter och ledamöter från grupper längre till höger röstade i stor utsträckning för, samtidigt som många liberaler i Renew Europe också stödde resolutionen.
Det fanns samtidigt avvikelser inom grupperna. Den svenska miljöpartisten Alice Bah Kuhnke är ett exempel på en grön ledamot som röstade för. Även inom EPP fanns avvikande röster.
LÄS ÄVEN: Sverige bromsade EU-godkännande av Teslas självkörning
Resolutionen innebär inte att Muslimska brödraskapet automatiskt terrorstämplas inom EU eller att några bidrag omedelbart dras in.
Däremot innebär beslutet att Europaparlamentet formellt har ställt sig bakom krav på en gemensam europeisk strategi mot islamistiska påverkansnätverk, skärpt kontroll av EU-finansiering och möjligheten att terrorlista personer och organisationer med kopplingar till Muslimska brödraskapet där de rättsliga kriterierna för detta är uppfyllda.
Med 381 röster mot 167 fick resolutionen en klar majoritet i parlamentet.
