Fem vindkraftverk står inom en kilometer från Kjell-Åke Arvidssons föräldragård utanför Hjorted. Det närmaste står omkring 650 meter från husväggen. Tillsammans med Peter Jangeby och Åsa Borger berättar han om hur livet förändrats sedan de 200 meter höga verken restes – samtidigt som forskning visar att vindkraftverk kan sänka värdet på närliggande bostäder med 10–15 procent eller mer.
– Det är ett ständigt ljud. Det är det som aldrig har funnits förut, säger Kjell-Åke Arvidsson.
Vindpark Lervik ligger nordväst om Hjorted i Västerviks kommun och består av sju vindkraftverk av modellen Siemens Gamesa SG170-6,6. Tornen är 115 meter höga, rotorbladen 85 meter och verkens totalhöjd 200 meter. Den sammanlagda effekten är 46,2 megawatt och den beräknade årsproduktionen omkring 120 GWh.
De 200 meter höga verken är alltså högre än Turning Torso i Malmö, som mäter 190 meter, och når drygt 60 procent av Eiffeltornets höjd på 330 meter.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Byggandet inleddes vintern 2023. Verken restes under hösten samma år och vindparken driftsattes formellt våren 2024. Tillståndet omfattade åtta verk, men bolaget valde att bygga sju.
De tre Samnytt talat med bor på olika avstånd från parken. Arvidsson har omkring 650 meter till närmaste verk, Jangeby cirka 1,3 kilometer och Borger omkring tre kilometer. Ändå beskriver samtliga hur vindkraften förändrat deras boende- och livsmiljö.
Fem verk inom en kilometer
Kjell-Åke Arvidsson, 60, bor på sin föräldragård. Med undantag för en period på annan ort har platsen varit hans hem sedan barndomen.
– Det är min föräldragård. Jag föddes och växte upp här.
LÄS ÄVEN: Vindkraften dödade livskvalitén – boende larmar om sömnproblem, intrång och orättvis ersättning
I dag har han fem vindkraftverk inom en kilometer. Det närmaste står enligt Arvidsson omkring 650 meter från huset. Tidigare beskriver han platsen som närmast knäpptyst. Det fanns inga trafikljud eller andra kontinuerliga störningar. Nu finns ett ljud där som aldrig försvinner.
– Det är ett ständigt brummande kan man säga. Det är det som aldrig har funnits förut.
Hur påverkar det dig?
– Du hör alltid det här ljudet så fort du går upp på morgonen och slår upp ögonen. Och när man ligger och ska försöka sova. Det är ju det som är svårt någon gång.
LÄS ÄVEN: Vindkraft stör grannar – länsstyrelsen lägger ned ärendet
Arvidsson säger att det inte bara handlar om rotorbladens svischande.
– Det är ett motorljud. Det är ett surrande ljud, med växellådorna inne i verken.
Tre bostäder kring Lervik identifierades redan före byggandet som liggande i ett område där den beräknade ljudnivån låg nära riktvärdet. Västerviks kommun uppgav då att bolaget skulle genomföra kontroll av bullret efter driftsättningen och att miljö- och byggnadsnämnden också kan göra kontroller efter klagomål.
Psykiskt dåligt mår man ju av det här. Tanken har slagit mig att flytta härifrån ibland och hitta någon annanstans där man kan få lugn och ro.
Peter Jangeby, Västerviks kommun
För Arvidsson är skillnaden mot livet före vindkraften ändå svår att beskriva i decibel. Det handlar om att ljud och ljus som tidigare inte fanns nu blivit en oönskad del av närmiljön i hemmet.
”Tanken har slagit mig att flytta”
Peter Jangeby flyttade till trakten sommaren 2013. Närmaste vindkraftverk ligger omkring 1,3 kilometer från bostaden, medan de övriga ligger längre bort.
Han beskriver hur störningen förändras beroende på väderlek och vindriktning. Vissa perioder är betydligt lugnare, andra gånger hör han ett malande och pulserande ljud.
Men det är inte bara bostaden som förändrats. Även hans förhållande till naturen runt omkring har påverkats.
– De ställena jag gick till tidigare, om jag besöker dem i dag, så är de inte roliga att vara på. Är det så att vinden ligger på så är det ett jävla svischande.
Hur har det påverkat dig som människa och hur du mår i ditt boende idag?
– Psykiskt dåligt mår man ju av det här. Tanken har slagit mig att flytta härifrån ibland och hitta någon annanstans där man kan få lugn och ro.
För Jangeby är det just lugnet som gått förlorat. Platser i skogen dit han tidigare gick för naturupplevelsen är inte längre desamma när verken hörs. Han har också låtit värdera sin fastighet, men vet inte vad den faktiskt skulle betinga vid en försäljning med vindkraftverken på plats. För honom är resonemanget enkelt.
– Om jag åker ut på landet och tittar på ett hus och sedan möts jag av den här bilden, då kommer jag bara att vända på vägen och åka hem igen.
LÄS ÄVEN: Vindkraften en ekonomisk totalflopp: ”Lönsamheten obefintlig”
”Ljudet från en flygplats”
Åsa Borger bor betydligt längre bort. Hon flyttade till sin gård 2011. Fastigheten omfattar omkring 20 hektar och där håller hon bland annat hästar. Från hennes bostad är det omkring tre kilometer till vindkraftverken, ändå hörs de.
– Bullret kan låta jättehögt här också. Inte så ofta, men det är vissa väderlekar, som sydlig vind och fuktig luft.
Hon jämför det vid vissa tillfällen med ljudet från en flygplats.
– Vissa dagar hör vi dem inte alls. Men när det är störande, då är det väldigt störande. Det är svårt att sova.
LÄS ÄVEN: Försvarsmakten: Vindkraften ett hot mot rikets säkerhet
Ibland återstår möjligheten att stänga fönstren. Men för Borger blir själva lösningen en illustration av problemet. Hon flyttade inte ut på landet för att behöva stänga ute omgivningen.
– Har man gård så är man ju mycket ute och jobbar.
LÄS ÄVEN: Asbest hittat i flera vindkraftverk: ”Bara början”
Från den del av gården där hon arbetar med hästarna ser hon fyra av de sju verken tydligt.
– Visuellt är det en jätteskillnad. Jag mår dåligt varenda dag jag ser dem. Arg blir man också.
Man känner sig överkörd och som om någon har stulit någonting från det här lugnet och naturen som man hade förut. // Vi fick ingen information alls.
Åsa Borger, Västerviks kommun
Borger berättar också att hon vid ett tillfälle, när ljudet från verken var särskilt kraftigt, reagerade på att hästarna verkade stressade. Under den mörka årstiden tillkommer hinderbelysningen.
– Är det fuktig luft så sprids det där ljuset. Det blinkar ju också snabbt.
Hon har svårt att tro att den som aldrig bott bredvid moderna vindkraftverk förstår skalan.
– Jag tror det är svårt att förstå så länge du inte själv är drabbad. För det är först då man börjar ta reda på saker också.
LÄs ÄVEN: Vindkraftverkets 79 meter långa vinge flög av
”Någon har stulit någonting”
När Borger ska beskriva vad som egentligen gått förlorat handlar det mindre om kilowattimmar och decibel. Det handlar om platsen hon valde att bo på.
– Man känner sig överkörd och som om någon har stulit någonting från det här lugnet och naturen som man hade förut.
Hon är också kritisk till informationen inför etableringen. Borger säger att familjen inte fick någon information alls när projektet ursprungligen planerades och att hon först betydligt senare blev varse vad som var på väg att hända, i samband med en fråga om kabeldragning.
– Vi fick ingen information alls.
LÄS ÄVEN: Expert: Sverige behöver inga fler vindkraftverk
Projektet bytte ägare under den långa processen fram till byggstart. Samnytt har inte kunnat fastställa vilken information som skickades till just Borgers hushåll under projektets olika skeden.
Skuggorna över släktgården
För Arvidsson är problemen inte begränsade till ljudet. Under delar av året passerar rotorbladen framför solen och skapar rörliga skuggor över bostaden.
– Nu börjar skuggningstiden för mig. Det är mellan oktober och mars månad när det är soligt.
För Lervik finns ett system som ska begränsa skuggpåverkan. Kommunen uppgav redan före byggandet att verken skulle ha automatisk skuggreglering och stanna när gränserna riskerade att överskridas.
Arvidsson säger att den tillåtna skuggtiden redan har förbrukats innan hans egen värsta skuggperiod ens börjat. Han riktar hård kritik mot Västerviks kommun, som har tillsynsansvaret, och menar att reglerna blir meningslösa om verken ändå får fortsätta gå.
– Då är ju de åtta timmarna redan förbrukade när min tid börjar. Då ska de stå stilla.
Han anser att kommunen inte sköter kontrollen som den borde.
– Kommunen är ju tillsynsmyndighet. Men det är ingen som bryr sig.
Närheten påverkar enligt honom även arbetet på den egna marken. Arvidsson arbetar själv i skogen och uppger att fastighetsgränsen på ett ställe ligger omkring 200 meter från ett vindkraftverk.
Vintertid tänker han bland annat på risken för iskast från rotorbladen.
– Jag går ju där med motorsågen och jobbar.
Han säger att han inte själv känner till att någon olycka med iskast inträffat vid Lervik, men närheten till verken gör att risken finns i bakhuvudet när han arbetar.
Forskning: Hus nära vindkraft tappar 10–15 procent minst
För den som äger sitt hem uppstår ytterligare en fråga – vad händer med fastighetsvärdet? Arvidsson vill inte sätta någon siffra på sin egen gård.
– Jag kan inte säga någon sak i siffror, men jag tror att det har påverkats helt uppenbart.
Han har dessutom en fritidsfastighet inne på gården som skulle kunna säljas.
– Den är nog ingen bra affär i dag. Det tror jag inte.
LÄS ÄVEN: Kommuner överger vindkraften efter fiasko – försöker sälja av
Jangeby har redan låtit värdera sin fastighet. Men det verkliga testet kommer först den dag den läggs ut till försäljning och potentiella köpare själva ser verken. Det finns numera omfattande svensk forskning som ger stöd för att vindkraft faktiskt påverkar fastighetspriserna.
Professorerna Hans Westlund och Mats Wilhelmsson analyserade över 600 000 svenska fastighetsaffärer mellan 2005 och 2018. Studien publicerades 2025 i den vetenskapliga tidskriften Economic Analysis and Policy.
De skiter helt enkelt i landsbygden. Så länge vi inte har några vindkraftverk i Stockholm kommer det inte bli någon förändring med det här, tyvärr. De som tar beslut har förmodligen inte varit på besök kring sådana här anläggningar. Det är det första de skulle kunna göra.
Kjell-Åke Arvidsson, Västerviks kommun
Resultatet visar en värdeminskning på omkring 10–15 procent för fastigheter inom två kilometer från vindkraftverk. Effekten minskar med avståndet och upphör enligt studien mellan ungefär sex och tio kilometer. Forskarna fann dessutom större effekter i södra Sverige.
LÄS ÄVEN: Ingen kompensation för vindkraftsdrabbade husägare
Prisfallet började redan när byggprocessen startade och fortsatte efter driftsättningen. Det innebär att en fastighetsägare kan drabbas ekonomiskt innan vindkraftverket ens producerat sin första kilowattimme.
Regeringen har nu också uppmärksammat problematiken genom att tillsätta en utredning om en rätt för närboende att kräva att vindkraftsbolaget löser in bostadsfastigheten.
LÄS ÄVEN: Nya miljardstödet till vindkraften – skattebetalarna tar en del av risken
Utgångspunkten är att ägaren ska få det pris fastigheten skulle ha varit värd om vindkraftsanläggningen inte hade uppförts. Regeringen skriver uttryckligen att syftet är att flytta risken för minskat fastighetsvärde från fastighetsägaren till verksamhetsutövaren. Utredningen ska vara klar senast den 1 april 2027.
Man är ju rädd för den här nya regeringen, eftersom de är mer för vindkraft.
Åsa Borger, Västervik kommun
Samnytt kommer snart att följa upp frågan genom kontakt med mäklare i området om vindkraftens påverkan på fastighetsvärdena, samt granska hur en kommande regering avser att hantera frågan.
”Bo där en vecka”
För Arvidsson finns också en politisk dimension. Han upplever ett stort avstånd mellan människorna som fattar besluten och dem som sedan får leva bredvid anläggningarna. Hans förslag till politikerna är konkret.
– De kunde ta med sig en husvagn och bosätta sig hundra meter ifrån och bo där en vecka och få uppleva verkligheten.
Han beskriver vindkraften som en stad-land-fråga.
– De skiter helt enkelt i landsbygden. Så länge vi inte har några vindkraftverk i Stockholm kommer det inte bli någon förändring med det här, tyvärr. Han fortsätter:
– De som tar beslut har förmodligen inte varit på besök kring sådana här anläggningar. Det är det första de skulle kunna göra.
LÄS ÄVEN: Hotet från vindkraften halverade värdet på Svens och Görels hus
Västerviks kommun beslutade 2021 att pausa nya vindkraftsetableringar och använda det kommunala vetot mot ytterligare projekt till dess att en uppdaterad vindbruksplan vunnit laga kraft.
Men beslutet omfattade inte Lervik, eftersom kommunen redan hade tillstyrkt projektet. För Arvidsson kom den politiska omsvängningen alltså för sent. Verken står redan runt gården.
Oro för vad som händer efter valet
Efter riksdagsvalet finns dessutom en ny oro bland de intervjuade – vad händer med vindkraftspolitiken under nästa mandatperiod? Borger oroar sig för en regering som driver en mer expansiv vindkraftspolitik.
– Man är ju rädd för den här nya regeringen, eftersom de är mer för vindkraft.
LÄS ÄVEN: Miljöpartiet: Gärna vindkraft – men inte på vår bakgård
Någon ny regering är ännu inte tillträdd och exakt vilken energipolitik den kommer att genomföra är därför inte avgjort. Men oron har en konkret politisk bakgrund.
Socialdemokraterna gick till val på att öka utbyggnadstakten för vindkraft. Partiet vill bland annat återuppta Svenska kraftnäts arbete med anslutningar för havsbaserad vindkraft, möjliggöra ekonomiskt stöd till havsvind och införa en så kallad ”snabbhetsbonus” för kommuner som ändrar ett tidigare vindkraftsveto till ett ja.
Samtidigt vill partiet tidigarelägga kommunernas ställningstagande i tillståndsprocessen, inte avskaffa vetot. Borger är ändå rädd för att kommunernas möjlighet att säga nej i praktiken ska försvagas.
– Jag tror att det kanske kommer vara kvar, men jag tror ändå att de kan komma runt det där vetot och att det blir verkningslöst.
Hon frågar sig hur politiker som vill bygga mer vindkraft resonerar.
– Läser de ens fakta? Man förstår ju inte hur någon kan tycka att det är bra. Det är så konstigt allting.
LÄS ÄVEN: Rekordproduktion och rekordförluster – forskare larmar om en vindkraft i kris
Även Jangeby placerar sina erfarenheter i ett större politiskt sammanhang. Han följer bland andra vindkraftskritikerna Christian Steinbeck och Christian Sandström och är kritisk till hur vindkraftens konsekvenser för närboende uppmärksammas i den offentliga debatten.
Jangeby riktar också hård kritik mot Public service, som han menar ger en förskönad bild av vindkraften och tonar ned konsekvenserna för dem som tvingas leva med verken inpå knuten.
LÄS ÄVEN: Vindkraftsindustrin attackerar alternativmedier: Sprider rysk desinformation att vindkraft är dåligt
För de boende är frågan inte längre teoretisk. En förändrad nationell vindkraftspolitik kan avgöra om Lervik blir slutpunkten för utbyggnaden – eller början på mer.
Nästa projekt: ett halvt hektar batterier
Samtidigt är energiutbyggnaden runt Lervik inte nödvändigtvis färdig. Eurowind vill komplettera vindkraftsanläggningen med ett batterilager på upp till 30 megawatt, som enligt underlaget kan uppta maximalt 0,5 hektar.
Miljö- och byggnadsnämnden återremitterade ärendet i maj. Tanken är att lagra elektricitet för att kunna mata ut den på nätet vid andra tidpunkter än när den produceras.
LÄS ÄVEN: Landets politiker utbildas i vindkraft – vindkraftsindustrins egen PR-byrå leder kursen
För de boende innebär planerna ytterligare en industriell anläggning i området. Peter Jangeby har engagerat sig mot batterilagret och ser planerna som ännu ett ingrepp i ett område som redan förändrats kraftigt av vindkraftsparken. Borger är också kritisk.
– Nu dyker nya saker upp, för nu ska det byggas batterilager överallt.
Vad tänker du om ett batterilager i skogen?
– Batterilagret är ju heller inte trevligt, att sätta ett halvt hektar batterier i skogen. Vad händer om det sker en olycka där?
Hon säger att planerna har överklagats av boende närmare den tänkta anläggningen. För Borger finns ytterligare en gräns. Västerviks kommun har pekat ut områden för ny vindkraftsplanering och Tekniska verken har tidigare arbetat med ett vindkraftsprojekt vid Rumhult i närheten.
Kommunens paus för nya vindkraftsetableringar innebär att några nya parker inte ska tillstyrkas innan en uppdaterad vindbruksplan vunnit laga kraft. Men för Borger räcker vetskapen om att ytterligare vindkraft kan hamna närmare gården för att hon redan ska ha bestämt vad hon gör om det blir verklighet.
– Det är inte en chans att vi är kvar här då kan jag säga.
Du skulle flytta?
– Jag måste flytta då.
LÄS ÄVEN: Vindkraftverkets buller plågade byn – nu ska det rivas
Steinbeck och Blomgren har varnat
Samnytt har tidigare intervjuat flera kritiker av den svenska vindkraftsutbyggnaden. Företagaren och ekonomen Christian Steinbeck har pekat på vindkraftens ekonomiska förutsättningar och vad han beskriver som ”bidragskapitalism”.
Han har bland annat kritiserat situationer där hög vindkraftsproduktion sammanfaller med låg efterfrågan, vilket kan pressa elpriserna till noll eller negativa nivåer.
LÄs ÄVEN: Ekonomen om gröna omställningen och bidragskapitalismen: ”Planekonomi”
Kärnkraftsexperten Jan Blomgren har från ett tekniskt perspektiv pekat på problemet med väderberoende produktion – ett elsystem måste hela tiden balansera produktion och konsumtion.
Batterier kan användas för kortvarig lagring och balansering, men de energimängder som skulle behöva lagras för att försörja ett helt land under längre perioder är av en helt annan storleksordning.
LÄS ÄVEN: Vindkraftsfiasko i Tyskland: Jätten i konkurs
I Lervik är den nationella energidebatten inte abstrakt. Den står 650 meter från Kjell-Åke Arvidssons hus. När politiker diskuterar ny elproduktion, snabbare tillstånd och ekonomiska incitament hör han rotorbladen utanför hemmet där han vuxit upp.
– Det här stället har varit tyst och lugnt under min barndom. Nu är det inte det längre.
