Högt uppsatta företrädare för USA och Ryssland diskuterar möjligheten att åter öppna vägen för rysk gas till Tyskland genom Nord Stream. En modell som övervägs är att amerikanska investerare går in i ledningarna – och därmed får del av vinsterna om Europas tidigare omfattande import av rysk energi återupptas efter Ukrainakriget.
Samtalen har förts mellan personer i den absoluta närheten av presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin, uppger Reuters med hänvisning till fem personer med insyn. Bland de centrala aktörerna finns Trumps svärson och särskilda sändebud Jared Kushner samt Putins ekonomiske rådgivare Kirill Dmitriev.
De båda har träffats i såväl Moskva som New York under de senaste veckorna. Det är oklart exakt hur ingående Nord Stream diskuterats vid dessa möten, men enligt Reuters källor finns frågan fortfarande på bordet. Det rapporterar bland annat Reuters.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Amerikanskt ägande i Nord Stream
En tänkbar lösning är att amerikanska investerare går in som ägare i Nord Stream. Det skulle kunna ge USA ekonomiska intressen i den ryska gasexporten till Europa om relationerna normaliseras efter ett fredsavtal i Ukraina.
Kushner, som är engagerad i Trumpadministrationens försök att få till stånd en uppgörelse mellan Moskva och Kiev, har lyft ekonomiska incitament som ett sätt att göra en fred mer varaktig. Efter ett besök i Moskva talade han i Kiev om så kallade ”välståndsavtal” och argumenterade för att ekonomiska möjligheter kan ge de inblandade ledarna något att se fram emot efter kriget.
Dmitriev har samtidigt länge verkat för att den ryska gasexporten till Tyskland ska återupptas. I september träffade han företrädare för de amerikanska energi- och finansdepartementen för diskussioner om möjliga gemensamma amerikansk-ryska energiprojekt.
LÄS ÄVEN: Ny bok pekar ut Ukraina bakom Nord Stream-dådet: ”Vi gjorde det för vårt land”
Vita huset tonar dock ned hur långt samtalen har kommit. En företrädare uppger för Reuters att eventuella affärer med Ryssland måste förhandlas tillsammans med den statliga amerikanska utvecklingsbanken DFC och finansdepartementet och gynna amerikanska företag och skattebetalare. Enligt samma företrädare har några samtal specifikt om Nord Stream inte ägt rum den senaste tiden.
Tyskland säger nej
Hindren för att förverkliga planerna är betydande. Nord Stream omfattas av sanktioner från både USA och EU, vilket innebär att någon återstart i nuläget inte är laglig. Trump skulle kunna lätta på amerikanska sanktioner, men de europeiska är ett separat problem. Dessutom väntas motståndet bli starkt i flera EU-länder.
Den tyska regeringen avvisar i dagsläget tanken på en återstart. En talesperson för landets ekonomi- och energidepartement framhåller att Tyskland har hittat andra energikällor och att ett återöppnande dessutom skulle kräva regeringens godkännande.
Före den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 var situationen radikalt annorlunda. Mer än hälften av den gas som Tyskland använde kom då från Ryssland, bland annat genom Nord Stream-ledningarna under Östersjön.
LÄS ÄVEN: Tysk media: CIA kände tidigt till planerna på att spränga Nord Stream
Leveranserna upphörde i samband med den snabbt försämrade relationen mellan Ryssland och väst. I september 2022 förstördes dessutom delar av ledningssystemet genom undervattensexplosioner.
AfD vill återuppta gasimporten
Frågan är politiskt laddad i Tyskland. Regeringen motsätter sig återupptagen import medan Alternativ för Tyskland, AfD, som enligt flera mätningar nu är landets mest populära parti bland väljarna, vill återställa energiförbindelserna med Ryssland. Dmitriev väntas träffa AfD-ledningen i början av nästa år för samtal om möjligheten att på nytt sälja rysk gas till Tyskland.
Michael Kellner, tidigare ansvarig för energipolitiken i den tyska regeringen och numera oppositionspolitiker, varnar för att en amerikansk-rysk uppgörelse skulle ske på Europas bekostnad.
– Det riskerar att bli en smutsig affär som kommer att kosta Europa dyrt, säger han till Reuters och hävdar att amerikaner och ryssar i ett sådant scenario skulle dela på vinsterna.
Även Polen och de baltiska länderna motsätter sig att Europa på nytt gör sig beroende av rysk energi. Den polska regeringen följer diskussionerna om Nord Stream men är fortsatt bestämt emot en återstart, enligt en källa med insyn.
Komplicerad ägarbild
Även ägarförhållandena kring Nord Stream kan försvåra en affär. Ryska statliga Gazprom äger 51 procent av bolaget bakom ledningarna. Ytterligare 31 procent kontrolleras av två tyska intressen medan återstoden ägs av franska och nederländska bolag. De tyska delägarna uppges vilja behålla sina innehav för att säkerställa tyskt inflytande om Gazprom skulle sälja sin majoritetspost.
LÄS ÄVEN: Estland varnar: Stoppa planerna på återstart av Nord Stream
Samtidigt finns ett betydande säkerhetspolitiskt motstånd mot hela idén. Cheferna för fem europeiska underrättelsetjänster uppgav tidigare i år för Reuters att de tvivlar på att Moskva verkligen eftersträvar ett snabbt slut på kriget. Deras bedömning var i stället att Ryssland försöker använda samtalen med USA för att öppna dörren till nya affärsuppgörelser.
Relationerna mellan Berlin och Moskva är samtidigt på bottennivå. Tyskland är en av Ukrainas största militära stödgivare och har anklagat Ryssland för en systematisk kampanj av hybridattacker.
Även ryska Lukoil på förhandlingsbordet
Nord Stream är inte det enda stora energiprojektet som diskuteras mellan personer på amerikansk och rysk sida. Enligt Reuters har Kushner och Dmitriev även diskuterat framtiden för en rad europeiska och internationella tillgångar som ägs av den sanktionerade ryska energikoncernen Lukoil. Det handlar bland annat om raffinaderier och bensinstationer.
En modell som diskuterats är att ett konsortium bestående av amerikanska DFC samt investerare från Qatar och Förenade Arabemiraten köper tillgångarna. I samband med detta skulle amerikanska myndigheter i så fall häva berörda sanktioner.
Vita huset bekräftar att Kushner och Trumps särskilda sändebud Steve Witkoff tillsammans med DFC arbetat med en konstruktion kring Lukoil som skulle ge USA både en större initial betalning och rätt till en del av framtida vinster. Varken Gazprom eller Lukoil har velat kommentera uppgifterna.
Någon snabb återkomst för rysk gas till Tyskland tycks dock inte vara nära förestående. En amerikansk regeringskälla bedömer att de politiska, juridiska och ekonomiska hindren är så omfattande att en uppgörelse är osannolik åtminstone på medellång sikt.
