De första fångarna från Sverige har nu anlänt till Estland, men långt ifrån alla som Sverige ville skicka dit får plats. Estniska myndigheter har stoppat mer än hälften av de intagna som Sverige försökt placera i landet. Samtidigt växer det politiska motståndet mot avtalet.
Det första flygplanet med fångar från Sverige har landat i Estland. Men den svenska regeringens plan att avlasta den hårt pressade kriminalvården genom att placera intagna i Tartu har fått en betydligt skakigare start än väntat.
Enligt uppgifter har mer än hälften av de fångar som Sverige ville skicka stoppats av estniska myndigheter. Estlands justitieminister Liisa Pakosta bekräftar beskedet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Estland vägrar ta emot gängkriminella och terrorister från Sverige
– Dessa människor kommer inte att komma till Estland, säger Pakosta enligt Expressen.
Det handlar om den första gruppen intagna som valts ut för överföring. Estland har satt upp tydliga krav på vilka fångar som får placeras i Tartu.
Bland annat ska det handla om män över 18 år som bedöms kunna placeras på en anstalt motsvarande svensk säkerhetsklass två. Personer med kopplingar till gängkriminalitet eller radikalisering kan stoppas liksom personer som innebär en allvarlig säkerhetsrisk.
Ska ta emot upp till 600 fångar
Bakgrunden är den växande platsbristen inom svensk kriminalvård. Sverige och Estland undertecknade sommaren 2025 ett avtal som gör det möjligt för Sverige att tillfälligt låta fångar avtjäna sina straff i Estland. Avtalet har därefter godkänts av båda ländernas parlament.
Planen är att Sverige ska hyra omkring 400 celler i Tartu och på sikt kunna placera upp till 600 intagna där. De första 30 skulle enligt den ursprungliga planen föras över under augusti, varefter antalet successivt ska öka.
Det är första gången Sverige i större skala låter ett annat land ansvara för verkställigheten av svenska fängelsestraff. Estnisk lagstiftning ska i huvudsak tillämpas under avtalet samtidigt som Sverige har ställt krav på att förhållandena ska vara jämförbara med svensk kriminalvård.
Hårt motstånd i Estland
Avtalet har samtidigt mött betydande motstånd i Estland. En opinionsundersökning som genomfördes i juni visade att 54 procent av de tillfrågade var emot eller helst inte ville se interner från Sverige placerade i Tartu. Nästan hälften ansåg dessutom att avtalet borde sägas upp av en framtida regering.
Oppositionen har gått ännu längre. Partiet Isamaa och andra oppositionskrafter har hotat med att försöka riva upp avtalet om de vinner nästa parlamentsval.
En av de mest uppmärksammade kritikerna är Sandra Laur från Isamaa. När SVT rapporterade om motståndet i början av augusti riktade hon en ovanligt skarp uppmaning till Sverige:
– Sverige gav oss Pippi och IKEA-köttbullar, vilket vi är tacksamma för. Men ni får ta hand om ert eget skräp.
Laur har samtidigt uttryckt oro för att fångarnas anhöriga ska flytta till området och att avtalet på sikt kan bidra till ökad otrygghet och parallella samhällen.
”Ta hand om era problem”
Även på gatorna i Tartu har reaktionerna varit blandade. En Tartu-bo som TT talade med sammanfattade sin inställning betydligt mer rakt:
– Vi vill inte ha dem här, folk är förbannade. Ta hand om era problem, ni får lösa dem själva, ni ser vad invandringen har gjort med Sverige, det är inte som det var för 40 år sedan.
Samtidigt finns det estländare som inte ser avtalet som något större säkerhetsproblem. Kritikerna är dock tillräckligt många för att frågan har blivit en politiskt laddad fråga inför nästa års val.
Fängelsekrisen bakom avtalet
För Sverige är avtalet framför allt ett försök att hantera den kraftigt ökade belastningen på kriminalvården. Regeringen har beskrivit hyrda fängelseplatser i Estland som en av flera åtgärder för att snabbt öka kapaciteten medan den svenska kriminalvården byggs ut.
Samtidigt är upplägget kontroversiellt även i Sverige. Advokater har bland annat kritiserat att intagna kan få betydligt svårare att träffa sina anhöriga när de avtjänar straff hundratals kilometer från Sverige. En försvarsadvokat har beskrivit flytten som ett ”större lidande” för de berörda.
LÄS ÄVEN: Svenskt fångavtal med Estland kan rivas upp: ”Ni får ta hand om ert eget skräp”
