Rökning är inte längre etta på listan över riskfaktorer för hjärtinfarkt för personer i åldrarna 18-59. I en ny studie som gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden är det något helt annat som pekas ut.
I studien har man följt över 44 000 personer efter att de fått en hjärtinfarkt och resultatet visar att obesitas, fetma, är den största riskfaktorn.
Tre av fyra unga vuxna som drabbats hade åtminstone en känd riskfaktor, oftast högst blodtryck, diabetes, rökning eller fetma. Just fetma har tagit över platsen som den största riskfaktorn för unga vuxna efter den tidigare ettan rökning.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Vi vet att unga som får en hjärtinfarkt ofta förlorar många år i förväntad livslängd. Genom att satsa mer på uppföljning och prevention i den här gruppen finns det stora möjligheter att förbättra deras prognos, säger Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset.
LÄS ÄVEN: Forskare: Vara lagom tjock är bäst
Samtidigt visar datan att medan andelen rökare har minskat har andelen överviktiga ökat kraftigt – 2006 låg andelen på en av fyra för att öka till mer än var tredje 2021.
– Det är oroande att andelen personer med obesitas har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna. Men det visar samtidigt att vi kan göra mycket för att förebygga hjärtinfarkt, genom att hitta och behandla riskfaktorer i tid, säger Moa Simonsson.

Högre risk för män
Män löper betydligt högre risk att drabbas av hjärtinfarkt än kvinnor. Män drabbas också tidigare i livet. Enligt den nya studien har dock kvinnor som får hjärtinfarkt fler riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes och rökning samt en högre risk för allvarliga hjärthändelser efter en infarkt.
Enligt Simonsson verkar det som att kvinnor som får en hjärtinfarkt behöver ha en tyngre ryggsäck av riskfaktorer än män för att drabbas. På grund av detta planerar forskarna att gå vidare med att studera kvinnospecifika riskfaktorer för hjärtinfarkt.
– Den här studien ger oss viktig kunskap om hur riskfaktorer för hjärtinfarkt ser ut och hur de skiljer sig mellan kvinnor och män. Den typen av insikter är avgörande för att forskningen ska kunna utveckla mer träffsäkra metoder för att förebygga sjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.