I en ny studie vid Chalmers tekniska högskola och Oslo universitetssjukhus har forskare tagit viktiga steg för tidig diagnostik av sjukdomen. Man bedömer att blodprov för tidig diagnostik kan börja testas i vården inom några år och hoppas även på förebyggande behandlingar.
Parkinsons sjukdom drabbar i dag mer än tio miljoner människor i världen och i takt med att befolkningen åldras väntas antalet mer än fördubblas till 2050. I dag finns inga effektiva botemedel, inte heller bra metoder för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede innan omfattande hjärnskador uppstår.
Nu har svenska forskare identifierat biomarkörer i en tidig fas av Parkinsons sjukdom upp till 20 år innan de första symptomen dyker upp. Enligt Danish Anwer, doktorand på institutionen för Life Sciences vid Chalmers, är studien ett viktigt steg mot att kunna identifiera sjukdomen tidigt och motverka förloppet innan det har hunnit gå för långt. När de motoriska symptomen visar sig är ofta 50-80 procent av relevanta hjärnceller redan skadade eller borta.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Forskare: Det här kan skydda mot demens
– Det här betyder att vi har hittat ett viktigt tidsfönster för att kunna upptäcka sjukdomen innan symtom orsakade av nervskador i hjärnan visar sig, säger Annikka Polster, biträdande universitetslektor på institutionen för Life Sciences vid Chalmers.
– Att dessa mekanismer enbart existerar i ett tidigt skede, och inte längre är aktiva när sjukdomen har utvecklats längre, gör det dessutom intressant att rikta in sig på mekanismerna för att hitta framtida behandlingar och läkemedel, fortsätter hon.
Förebyggande behandlingar
Nästa steg för forskarna är att mer exakt förstå hur mekanismer i den tidiga sjukdomsfasen fungerar och utveckla enklare sätt att upptäcka dem. Man bedömer att blodprov för tidig diagnostik kan börja testas i vården inom fem år och hoppas samtidigt att resultaten på sikt även kan leda till förebyggande behandlingar.
– Om vi kan studera mekanismerna när de pågår kan det ge viktiga nycklar till att förstå hur de kan stoppas och vilka läkemedel som kan ha effekt. Det kan handla om nya läkemedel, men också så kallad ompositionering av läkemedel, där vi kan använda läkemedel framtagna för andra sjukdomar än parkinson eftersom samma genaktiviteter eller mekanismer är aktiva, säger Annikka Polster.
Parkinsons sjukdom är en kronisk, progressiv neurologisk sjukdom där hjärnans dopaminproducerande celler bryts ned, vilket orsakar stelhet, skakningar, långsamma rörelser och balansproblem. Det är en vanlig neurodegenerativ sjukdom som främst drabbar personer över 55-65 år. Sjukdomen går inte att bota men effektiv symptomlindrande behandling kan avsevärt förbättra livskvaliteten.
LÄS ÄVEN: Ultraprocessad mat kopplas till svåra tarmsjukdomar – läkare varnar för ökande risker
