Knivattacken i samband med Pridefirandet i Berlin har åter satt fokus på en utveckling som blivit allt tydligare i flera europeiska länder: allt fler homosexuella väljare söker sig till invandringskritiska och konservativa partier. Bedömare menar att attentatet kan förstärka trenden ytterligare när frågor om migration, islamistisk extremism och personlig säkerhet hamnar högst på den politiska dagordningen.
Den misstänkte gärningsmannen, en 21-åring med libanesiskt ursprung som enligt myndigheterna tidigare försökt ansluta sig till terrorgruppen Islamiska staten (IS), dödade en kvinna och skadade ytterligare 29 personer i anslutning till Pridefirandet i Berlin innan han sköts ihjäl av polis.
Kort efter attacken riktade det invandringskritiska partiet Alternativ för Tyskland (AfD) fokus mot gärningsmannens islamistiska bakgrund. Berlins AfD-ledare Kristin Brinker krävde att ”Berlinborna måste skyddas från våldsamma islamister” och gjorde migration och islamism till huvudfrågan i debatten.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Minnesstund efter muslimska terrordådet: ”Hoppades att terroristen var en vit kristen person”
Enligt flera statsvetare kan attentatet gynna AfD inför höstens regionalval. Professor Kai Arzheimer vid Johannes Gutenberg-universitetet säger till New York Times att attacken sannolikt stärker partiet, även om det faktum att offren deltog i ett Pridefirande gör situationen mer komplicerad eftersom AfD länge haft en konfliktfylld relation till delar av hbtq-rörelsen.
Trots den konflikten pekar flera analyser på att AfD och liknande partier vinner mark bland homosexuella väljare, framför allt bland män. Både opinionsmätningar och valanalyser visar att många homosexuella väljare i dag lägger större vikt vid frågor som invandring, brottsbekämpning och personlig säkerhet än vid traditionella hbtq-frågor. Man ser ett tydligt högerskifte i flera europeiska länder.
Andra pekar på att islamistiska attentat mot homosexuella och återkommande hatbrott utförda av personer med islamistisk bakgrund har fått en del homosexuella väljare att ompröva sina tidigare politiska sympatier. För många har skydd mot våld och religiös extremism blivit viktigare än partiernas traditionella hållning i kulturfrågor.
Forskning visar ökat stöd efter terrordåd
Att terrorattacker påverkar väljarbeteendet stöds också av forskning. En studie från Goetheuniversitetet i Frankfurt fann att AfD i genomsnitt ökat med omkring 4,5 procentenheter i kommuner där terrordåd inträffat sedan 2010.
Forskarna konstaterade att effekten inte enbart gällde islamistiska attentat. Även högerextrema attacker ledde till ökat stöd för AfD, eftersom väljarnas fokus i båda fallen flyttades mot trygghet, brottsbekämpning och nationell säkerhet.
AfD kritiseras – men växer ändå
Samtidigt fortsätter AfD att möta hård kritik från delar av hbtq-rörelsen. Partiet motsätter sig bland annat Prideflaggor på offentliga byggnader och vill definiera familjen som en man och en kvinna med barn.
Berlinpolitikern och socialdemokraten Alfonso Pantisano, ansvarig för stadens hbtq-frågor, varnar för att högern vill begränsa homosexuellas rättigheter. AfD avvisar kritiken med Kristin Brinker som säger att partiet inte motsätter sig Pridefiranden och framhåller att det finns många homosexuella medlemmar inom partiet.
LÄS ÄVEN: Gapet mellan hur könen röstar växer
Med AfD som ett av Tysklands största partier i opinionsmätningarna och ledande inför flera höstval väntas frågan om migration, islamistisk extremism och säkerhet bli en av de mest avgörande valfrågorna. Efter attacken i Berlin bedömer flera analytiker att just dessa frågor kan väga tyngre än tidigare – även bland grupper som traditionellt röstat till vänster, däribland en växande andel homosexuella väljare.
Orubbliga kvinnor
En grupp som dock inte tycks vända hur illa utvecklingen än blir är kvinnor – något många har svårt att förstå då gruppen ofta är den som drabbas värst av massinvandring från Afrika och Mellanöstern.
Författaren Gad Saad har myntat begreppet ”suicidal empati”, något han menar kvinnor i västvärlden driver på. Han får medhåll av Elon Musk – ytterligare en person som ser med stor oro på Europas utveckling.
LÄS ÄVEN: Nästan 7 av 10 kvinnor skulle rösta på S, C, MP eller V
