Barnrättsaktivisten Jonatan riskerar fängelse efter varningar om sexualbrottslingar: ”Vi har inga planer på att sluta”

Jonatan Alfvén har ägnat en stor del av sitt vuxna liv åt att hjälpa utsatta kvinnor och barn. Nu står han själv åtalad för grovt förtal efter att på Facebook ha publicerat uppgifter om dömda sexualbrottslingar. Det handlar inte om ett civilmål – åtalet drivs av staten genom en åklagare. Alfvén räknar själv med att bli dömd, men tänker inte låta sig tystas.
– Vi har inga planer på att sluta informera om offentliga handlingar när det gäller dömda pedofiler och våldtäktsmän.

Jonatan är ordförande för barnrättsorganisationen Barnens Vingar, som han grundat tillsammans med sin fru. Organisationen arbetar med att hjälpa barn som utsatts för sexuella övergrepp och deras familjer, bland annat genom ekonomiska insamlingar, stöd och genom att föra de utsattas berättelser vidare.

Jonatan har även lång erfarenhet av internationellt hjälparbete. Samnytt har tidigare berättat om hur han genom den dåvarande hjälporganisationen Love and Hope varit engagerad i arbetet mot barnsexhandel i Asien och i räddningsinsatser för utsatta kvinnor.

Parallellt med hjälparbetet har han bedrivit opinion för hårdare tag mot sexualbrottslingar och ett starkare brottsofferperspektiv. Det är den verksamheten som nu fört honom till Stockholms tingsrätt.

LÄS ÄVEN: Hölls som sexslav i arabland – räddades av svenske Jonatan

Den 19 augusti ska Jonatan ställas inför rätta, åtalad för grovt förtal. Hans verksamhet för att skydda barn mot sexuella predatorer uppskattas inte av rättsväsendet.

Åklagare driver åtalet

Enligt stämningsansökan har Jonatan vid flera tillfällen under 2025 publicerat eller låtit publicera namn, bild och bostadsort på sin Facebooksida tillsammans med texter som pekat ut personerna som sexualbrottslingar.

Kammaråklagare Gustav Andersson menar att han inte – i juridisk mening – varit skyldig att uttala sig och att publiceringarna inte varit försvarliga.

Den moraliska skyldighet som Jonatan upplever sig ha att uttala sig vägs inte in. Brotten bedöms dessutom som grova med hänvisning till att uppgifternas innehåll eller omfattningen av spridningen varit ägnade att medföra allvarlig skada. Jonatan förnekar brott.

Det handlar samtidigt inte om att de utpekade personerna själva driver ett civilmål mot honom. Åtalet är ett allmänt åtal och drivs av åklagare. För Jonatan blir det en principiellt viktig skillnad.

Som han ser det använder staten sina resurser för att lagföra en barnrättsaktivist för att denne berättat om brott som de utpekade personerna dömts för.

Samnytt fick ett samtal med Jonatan inför rättegången.

Det här är alltså inte ett civilmål där personerna själva stämt dig?

– Nej. Alla fem fallen går under allmänt åtal.

Och trots åtalet tänker ni fortsätta publicera den här typen av uppgifter?

– Vi har inga planer på att sluta informera om offentliga handlingar när det gäller dömda pedofiler och våldtäktsmän. Vi måste hitta en väg där på något sätt.

LÄS ÄVEN: Jonatan, 33, skrev om pedofiler på Facebook – då kom polisen

En central del av åtalet är frågan om uppgifternas innehåll och spridning. I stämningsansökan anges detta som skäl för att rubricera gärningarna som grovt förtal.

Jonatan reagerar på vad han uppfattar som en paradox – ju grövre brott en person har begått, desto mer kränkande kan det anses vara att berätta om dem – och därmed desto allvarligare riskerar förtalsbrottet att bedömas.

– De här förövarna är dömda för de mest vidriga av brott. En del har dessutom återfallit i brott.

”Vi tycker att vi har agerat i nödvärn”

Jonatan beskriver inte publiceringarna som ett självändamål eller som ett sätt att enbart straffa dömda personer ytterligare. Han menar att syftet är att skydda andra från människor som kan begå nya övergrepp. Han går så långt som att likna agerandet vid nödvärn.

Du ser alltså publiceringarna framför allt som ett sätt att skydda andra?

– Ja, hundra procent. Vi tycker verkligen att vi har agerat i nödvärn. Här har vi återfallsförbrytande pedofiler och våldtäktsmän som har begått de mest vidriga brott.

Det är också här Jonatans principiella kritik mot förtalslagstiftningen kommer in. Att en uppgift är sann innebär inte automatiskt att den får spridas utan straffansvar. I förtalsmål görs också en bedömning av om det varit försvarligt att lämna uppgiften.

LÄS ÄVEN: Efter Samnytts artiklar: Statsministern vill se reform av förtalslagen

För Jonatan innebär det att skyddet för den dömdes integritet i vissa situationer ställs mot allmänhetens och potentiella framtida brottsoffers intresse av information. Han menar att balansen hamnat fel.

– Det blir från myndigheternas håll ett sådant förövarperspektiv på allting, för det handlar så mycket om att förövaren ska integreras in i samhället igen.

Enligt Jonatan har samhällsutvecklingen dessutom gjort frågan mer akut. Förr kunde information om en person som begått ett allvarligt brott vara allmänt känd i ett mindre lokalsamhälle. I dagens mer anonyma samhälle kan en person avtjäna sitt straff, flytta och byta namn utan att människor i omgivningen känner till bakgrunden.

– I dag skyddas de. Och med förtalslagstiftningen räcker inte det, utan man ger dem även upprättelse och skadestånd genom att polisanmäla dem som har informerat om de brott som de har begått.

Det är Jonatans beskrivning av rättssystemets konsekvenser. Åklagarens formella ståndpunkt i målet är inte att de utpekade personerna ska få ”upprättelse”, utan att publiceringarna varit oförsvarliga och ägnade att utsätta dem för andras missaktning och medföra allvarlig skada – en kränkning av deras heder och ära.

”Folket har vi med oss”

Jonatan upplever samtidigt en stor skillnad mellan myndigheternas syn på frågan och vad han beskriver som det allmänna rättsmedvetandet. Under sommaren har Barnens Vingar drivit en namninsamling för en förändring av förtalslagstiftningen. Enligt Jonatan har över 20 000 personer skrivit under.

Han hävdar också att spridningen av namninsamlingen tidigt begränsades på Facebook och att ett stort antal inlägg och konton påverkades.

– Vi gjorde en namninsamling här i somras. Över 20 000 har skrivit under. Den blev väldigt tidigt kraftigt begränsad av Meta. Uppskattningsvis tusentals inlägg blockerades och tusentals konton har blivit begränsade efter att folk delat namninsamlingen.

LÄS ÄVEN: Tonårstjej döms för att ha varnat om sexbrottsling

Jonatan har försökt få lämna över namninsamlingen till statsminister Ulf Kristersson (M), men fått nej. Det gör honom märkbart upprörd.

Varför tror du att frågan inte får större politiskt genomslag om stödet är så stort som du beskriver?

– Jag tror inte att det är folket som har den här skeva bilden, utan våra offerfientliga myndigheter och våra politiker.

Han räknar upp olika offentliga aktiviteter och rena jippon som statsministern hunnit delta i – som att cykla i Pridetåget – och ställer dem mot beskedet att det inte funnits tid att ta emot namninsamlingen.

– Vi efterfrågar två minuter. Då får man ställa sig frågan: Varför finns det ingen tid för landets mest utsatta kvinnor och barn?

Jonatan återkommer flera gånger under intervjun till ordet ”offerfientlighet”. Han menar att myndigheternas starka fokus på gärningsmannens rehabilitering och integritet sker på bekostnad av brottsoffren. Och han är övertygad om att opinionen befinner sig på hans sida.

– Folket har vi med oss, skulle jag vilja påstå. Jag tror att folkviljan till slut segrar, men ibland tar det tid. Jag tror verkligen att vi har folket med oss, men det är våra myndigheter och våra politiker som är problemet.

Vill sätta samhällsskyddet först

När samtalet kommer in på hur samhället ska hantera personer som begått grova sexualbrott gör Jonatan en tydlig prioritering – samhällsskyddet måste komma först.

Han är kritisk till vad han ser som en alltför stor tilltro till behandling och rehabilitering när personer som begått mycket allvarliga sexualbrott återvänder till samhället.

Vad tycker du att samhällets första prioritet borde vara när en person dömts för den här typen av brott?

– Prioritering nummer ett ska vara att skydda samhället från de här männen. Sedan om de vill syssla med KBT eller vad de vill syssla med, det kan de väl få göra. Men fokus måste alltid vara att samhället ska få skydd mot dem.

Jonatan lyfter USA som ett exempel på ett helt annat förhållningssätt. Där finns i många delstater offentliga register över dömda sexualbrottslingar och olika former av kontroll även efter avtjänat straff.

Det är principen bakom systemet som tilltalar honom – att omgivningen ska kunna känna till att en person dömts för sexualbrott.

– Jag tycker att vi ska titta på USA just i det här, att grannområdet måste bli informerat och att polisen behöver göra regelbundna kontroller. Där ska fokus ligga.

LÄS ÄVEN: Pappa Johan, 50, berättar: Jag varnade för Ekeröpedofilen ”Vilma” – dömdes att betala 20 000

I Sverige blir konsekvensen enligt Jonatan i stället att privatpersoner som försöker varna andra själva riskerar att hamna inför rätta. Han pekar på tidigare fall där människor åtalats efter att ha varnat för personer med allvarlig brottshistorik

Ett uppmärksammat fall i närtid är Robin/Vilma som Samnytt rapporterat om, som efter att ha kidnappat ett barn gick vidare till att mörda och stycka en kvinna i Rönninge i södra Storstockholm.

Den som offentligt varnade för att det här var en farlig person dömdes för förtal, något som Samnytt också uppmärksammat. Sedan begicks mordet.

Jonatan är noga med att inte hävda att en viss senare brottslig gärning med säkerhet hade kunnat förhindras om varningen fått spridas. Men han menar att det finns en uppenbar risk med att människor avskräcks från att varna.

– Det kan komma tillfällen då staten går in och jagar eldsjälar som informerar om de här förbrytarna, och det kan sedan leda till konsekvenser – att ytterligare kvinnor blir utsatta, att ytterligare barn blir utsatta.

Barnen bakom opinionsbildningen

Trots att stora delar av den offentliga uppmärksamheten kring Jonatan den senaste tiden handlat om publiceringar av dömda sexualbrottslingar säger han att detta inte är kärnan i hans verksamhet. Den finns i stället hos Barnens Vingar.

Organisationen samlar in pengar till barn som utsatts för sexuella övergrepp och hjälper utsatta familjer. En annan del av arbetet är att ge överlevare möjlighet att få sina historier berättade.

Vad är egentligen den viktigaste drivkraften för dig – att varna för förövare, förändra lagarna eller hjälpa dem som redan blivit utsatta?

– Jag och min fru har startat en hjälporganisation som verkar här i Sverige och heter Barnens Vingar. Det Barnens Vingar gör skulle jag säga är hela drivkraften till den opinionsbildning som också bedrivs i mitt namn.

– Vi samlar in pengar som vi omvandlar till gåvor och ger till barn, i synnerhet barn som har varit utsatta för våldtäkter. Vi hjälper också barnens familjer och familjer som berättar sina berättelser.

LÄS ÄVEN: 220 000 har skrivit på protestlista mot skadestånd till våldtäktsman

Inkorgen fylls, berättar Jonatan, av meddelanden från kvinnor och barn som själva utsatts. För vissa blir möjligheten att någon annan berättar vad de varit med om en viktig del av att känna att omgivningen faktiskt ser vad som hänt.

– Det finns verkligen en upprättelse i att få sin berättelse berättad.

Här knyter Jonatan återigen ihop hjälparbetet med kritiken mot förtalslagstiftningen.

– Om de själva hade gått ut och berättat det så kunde de åka i fängelse för det. Men att vi då kan stå upp för dem och berätta deras berättelse, det ger en sådan upprättelse för dem och även för andra som har varit utsatta.

Han fortsätter:

– Den stora drivkraften är definitivt att få föra utsatta kvinnor och barns röster vidare och få hjälpa dem. Många av dem har blivit så svikna av samhället och av våra myndigheter.

För Jonatan handlar stödet därför inte enbart om pengar. Det handlar också om att försöka förmedla till den utsatta att samhällets reaktion inte nödvändigtvis är densamma som myndigheternas.

– Vi kan gå in och bara berätta: ”Vet du vad? Folket, det svenska folket, vi står på er sida.” Det där har vi verkligen sett har betytt så mycket.

Räknar med att bli dömd

Huvudförhandlingen hålls den 19 augusti i Stockholms tingsrätt. Jonatan räknar med att människor från klockan 08 på morgonen kommer att samlas utanför domstolen inför rättegången. Han hoppas rentav att processen ska dra till sig stor medial uppmärksamhet.

– Vi vill göra cirkus av det. Om jag döms eller inte är skitsamma. Det viktigaste är att vi får upp den här frågan, att vi får en förändrad förtalslagstiftning så att inte fler döms efter det här och så att kvinnor och barn kan få berätta sina berättelser utan att bli av med sina pengar och sin frihet.

Tror du själv att du kommer att frias eller fällas?

– Eftersom det här fallet har pågått i snart ett år och eftersom vi inte har valt att vara tysta utan snarare lagt in en växel, så tror vi att det här kommer leda till en fällande dom. Vi är ganska säkra på det.

Jonatan tror däremot inte att han kommer att dömas till fängelse den här gången. Han är tidigare ostraffad och hoppas på en icke frihetsberövande påföljd.

LÄS ÄVEN: Hovrätten: Mats Dagerlind fängslas efter journalistik om Näthatsgranskaren

Men han räknar samtidigt med att fortsätta den verksamhet som lett fram till åtalet. Därmed ser han en risk för att en framtida förtalsdom skulle kunna få betydligt allvarligare konsekvenser.

– Den här gången tror vi inte att det kommer bli fängelse. Nästa gång tror vi att det kommer bli det.

Kriminalvården har enligt Jonatan bedömt att det finns stor risk för återfall. Det är en formulering han själv tar fasta på med en viss svart humor.

– De menar att Jonatan löper stor risk för återfall. Och det har de faktiskt rätt i. Men återfall för vad? För att fler barn ska hjälpas?

Situationen har samtidigt fått konsekvenser även privat. Jonatan är småbarnspappa och berättar att socialtjänsten kopplats in med anledning av rättsprocessen.

– Jag har en liten dotter där hemma. Jag har varit kallad till socialen två gånger det senaste året och fått förklara varför jag är en bra pappa när jag hänger ut pedofiler. Döms jag till något frihetsberövande straff längre fram kommer socialen kopplas in. Det är tufft nu.

Men Jonatan ger inte intryck av att vara på väg att backa. För honom har åtalet i stället blivit ytterligare en del av den fråga som Barnens Vingar redan driver – vem rättssystemet i första hand ska skydda när den dömdes integritet ställs mot brottsoffrens och allmänhetens intresse.

Och även om han nu själv riskerar att dömas för grovt förtal är hans besked inför rättegången detsamma som tidigare:

– Kampen är nu.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Bra att SD inte vill skärpa straffen för förtal”